Krigslagar

20 När du drar ut i krig mot dina fiender och får se hästar och vagnar[a] och ett folk större än du, ska du inte bli rädd för dem, för Herren din Gud som förde dig upp ur Egyptens land är med dig. När ni står beredda att gå till strid, ska prästen träda fram och tala till folket. Han ska säga till dem: ”Hör, Israel! Ni står i dag beredda att gå till strid mot era fiender. Låt inte era hjärtan vara modlösa. Var inte rädda, bäva inte och bli inte förskräckta för dem, för Herren er Gud går själv med er för att strida för er mot era fiender och ge er seger.”

Och förmännen ska säga till folket: ”Om någon har byggt sig ett nytt hus men ännu inte invigt det, så kan han vända tillbaka hem så att inte en annan kommer och inviger det om han själv faller i striden. Om någon har planterat en vingård men ännu inte fått skörda dess frukt, så kan han vända tillbaka hem så att inte en annan kommer och skördar dess frukt om han själv faller i striden. (A) Om någon har trolovat sig med en kvinna men ännu inte tagit henne till sig, så kan han vända tillbaka hem så att inte en annan tar henne om han själv faller i striden.”

(B) Vidare ska förmännen säga till folket: ”Om någon är rädd och har ett modlöst hjärta, så kan han vända tillbaka hem så att inte också hans bröders hjärtan blir lika modlösa som hans eget.” När förmännen har avslutat sitt tal till folket, ska befälhavare över hären tillsättas och dessa ska gå i spetsen för folket.

10 När du kommer till någon stad för att strida mot den, ska du först erbjuda den fred. 11 Om den då ger ett fredligt svar och öppnar sina portar för dig, ska allt folket som finns där bli arbetspliktigt under dig och tjäna dig. 12 Men om den inte vill ha fred utan vill föra krig mot dig, ska du belägra den. 13 Och när Herren din Gud ger den i din hand ska du slå alla av mankön där med svärd. 14 (C) Men kvinnorna, barnen, boskapen och allt annat som finns i staden, hela bytet ska du ta för dig själv. Du kan använda[b] det byte som Herren din Gud har gett dig från dina fiender. 15 Så ska du göra med alla de städer som är mycket långt borta från dig och som inte hör till dessa hednafolks städer.

16 (D) Men i de städer som tillhör dessa folk och som Herren din Gud ger dig till arvedel ska du inte låta något som andas få leva. 17 Du ska viga dem åt förintelse: hetiterna och amoreerna, kananeerna och perisseerna, hiveerna och jebusiterna, så som Herren din Gud har befallt dig, 18 för att de inte ska lära er att utöva alla deras vidrigheter som de själva har utövat till sina gudars ära och så komma er att synda mot Herren er Gud.

19 Om du belägrar en stad under lång tid för att erövra och inta den, ska du inte förstöra träden omkring den genom att höja din yxa mot dem. Du får äta av deras frukt, men du får inte hugga ner dem. Träden på marken är ju inte människor som ska drabbas när du går till angrepp. 20 Men träd som du vet inte bär ätbar frukt får du förstöra och hugga ner och ta för att bygga belägringsverk mot den fientliga staden tills den faller.

Footnotes

  1. 20:1 hästar och vagnar   Fruktade krigsredskap (se 2 Mos 14:7f, Jos 11:4f, Dom 4:3, Ps 20:8).
  2. 20:14 använda   Ordagrant: ”äta”. Under antiken fick soldater ofta sin lön genom krigsbytet.