Varning till Herrens folk

(A) Samla er och kom samman,

    du folk som inte skäms,
(B) innan beslutet genomförs
        – den dagen far fram som agnar –
    innan Herrens vredesglöd
        drabbar er,
    innan Herrens vredes dag
        drabbar er.
(C) Sök Herren,
    alla ni ödmjuka i landet,
        ni som gör vad han befaller.
    Sök rättfärdighet, sök ödmjukhet!
        Kanske blir ni beskyddade
            Herrens vredes dag.

Straffdom över Israels grannfolk

Gaza ska bli övergivet[a]
    och Ashkelon förvandlas
        till en ödemark.
    Ashdod ska drivas ut
        mitt på ljusa dagen
    och Ekron ryckas upp
        med rötterna.
(D) Ve er som bor på kustremsan,
        ni av kereteernas folk[b]!
    Herrens ord är emot dig,
        Kanaan, du filisteernas land.
    Jag ska fördärva dig
        så att ingen mer ska bo där.
Kustremsan ska bli betesmarker
    där herdarna har sina brunnar
        och fåren sina fållor.
(E) Den ska tillfalla dem som är kvar
        av Juda hus.
    Där ska de föra sin boskap i bet.
        I Ashkelons hus
            ska de lägga sig om kvällen,
    för Herren deras Gud
        ska se till dem
    och göra slut på deras fångenskap.

(F) Jag har hört Moabs hån
    och ammoniternas
        förolämpningar,
    hur de hånat mitt folk
        och förhävt sig mot deras land.
(G) Därför, så sant jag lever,
        säger Herren Sebaot, Israels Gud:
    Moab ska bli som Sodom
        och ammoniterna[c] som Gomorra,
    ett tillhåll för nässlor
            och en saltgrop,
        en ödemark till evig tid.
    De som är kvar av mitt folk
        ska plundra dem,
    resten av mitt folk
        ska få dem till arvedel.
10 Så ska det gå dem för deras högmod,
    för de har hånat
        Herren Sebaots folk
    och förhävt sig mot dem.
11 (H) Herren ska vara fruktansvärd
        mot dem.
    Han ska förgöra alla jordens gudar,
        och folkens alla kustländer
            ska tillbe honom,
    varje folk på sin ort.
12 Också ni nubier ska genomborras
        av mitt svärd.

13 (I) Han ska sträcka ut handen mot norr
        och fördärva Assur
    och göra Nineve till en ödemark[d],
        torr som öknen.
14 (J) Där ska hjordar lägra sig,
        alla slags vilda djur.
    Både pelikaner och hägrar
        ska övernatta
            på dess pelarhuvuden.
    Fågelsång ska eka genom fönstren
        och bråte[e] finnas på trösklarna,
    för cederpanelen är bortriven.
15 (K) Detta är den glada staden
        som satt så trygg
    och tänkte för sig själv:
        ”Jag och ingen annan!”
    Vilken ödemark den har blivit,
        ett tillhåll för vilda djur!
    Alla som går förbi ska vissla åt den
        och slå ihop händerna.

Footnotes

  1. 2:4 Gaza ska bli övergivet   Området skövlades av Babels kung Nebukadnessar år 588 f Kr.
  2. 2:5 kereteernas folk   Filisteerna hade kommit från Kreta (Amos 9:7) och bosatt sig på Gazaremsan.
  3. 2:9 Moab … ammoniterna   Efter att ha förstört Jerusalem år 587 f Kr återkom Nebukadnessar år 582 f Kr, enligt historikern Herodotos, och härjade grannarna Ammon och Moab.
  4. 2:13 göra Nineve till en ödemark   Assyriernas stora huvudstad (Jona 4:11) som ödelades av babylonierna 612 f Kr (se Nahums bok).
  5. 2:14 bråte   Andra handskrifter (Septuaginta): ”korpar”.