Kristi uppståndelse

15 (A) Bröder, jag vill påminna er om evangeliet som jag predikade för er, som ni tog emot och som ni står fasta i. (B) Genom evangeliet blir ni frälsta, om ni håller fast vid ordet som jag förkunnade. Annars var det ingen mening med att ni kom till tro.

(C) Jag förde vidare till er det allra viktigaste, vad jag själv har tagit emot: att Kristus dog för våra synder enligt Skrifterna, (D) att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen enligt Skrifterna (E) och att han visade sig för Kefas[a] och sedan för de tolv[b]. Därefter visade han sig för mer än femhundra bröder[c] på samma gång. De flesta av dem lever än, även om några har insomnat. Sedan visade han sig för Jakob[d] och därefter för alla apostlarna[e]. (F) Allra sist visade han sig också för mig[f], som för ett ofullgånget foster.

(G) Jag är ju den minste av apostlarna, inte värd att kallas apostel, eftersom jag har förföljt Guds församling. 10 (H) Men genom Guds nåd är jag vad jag är, och hans nåd mot mig har inte varit förgäves, utan jag har arbetat mer än alla de andra – fast inte jag själv, utan Guds nåd som varit med mig. 11 Och vare sig det nu var jag eller de andra, så är det detta vi förkunnar och detta ni har kommit till tro på.

De dödas uppståndelse

12 (I) Men om det nu predikas att Kristus har uppstått från de döda, hur kan då några bland er säga att det inte finns någon uppståndelse från de döda? 13 Om det inte finns någon uppståndelse från de döda, har inte heller Kristus uppstått. 14 Men om Kristus inte har uppstått, då är vår predikan meningslös och även er tro meningslös. 15 (J) Då står vi där som falska vittnen om Gud, eftersom vi har vittnat om Gud att han uppväckt Kristus, som han ju inte har uppväckt ifall det verkligen är så att döda inte uppstår. 16 För om döda inte uppstår, har inte heller Kristus uppstått. 17 Men om Kristus inte har uppstått, då är er tro meningslös och ni är fortfarande kvar i era synder. 18 Och i så fall är de som insomnat i Kristus förlorade. 19 Om det bara är för detta livet vi har vårt hopp till Kristus, då är vi de ömkligaste av alla människor.

20 (K) Men nu har Kristus verkligen uppstått från de döda, som förstlingen[g] av de insomnade. 21 (L) Eftersom döden kom genom en människa, kom också de dödas uppståndelse genom en människa. 22 Liksom alla dör i Adam, så ska också alla göras levande i Kristus. 23 (M) Men var och en i sin ordning: Kristus som förstlingen och därefter, när han kommer, de som tillhör honom. 24 (N) Sedan kommer slutet, när han överlämnar riket åt Gud Fadern sedan han gjort slut på varje välde, varje makt och kraft.

25 (O) Han måste regera tills han har lagt alla fiender under sina fötter. 26 Som den sista fienden berövas döden sin makt, 27 (P) för allt har han lagt under hans fötter. Men när det sägs att allt är lagt under honom gäller det självklart inte Gud som har lagt allt under Kristus.[h] 28 (Q) Och när allt blivit lagt under honom, då ska Sonen själv underordna sig den som har lagt allt under honom, så att Gud blir allt i alla.

29 Vad uppnår annars de som döper sig för de döda[i]? Om döda alls inte uppstår, varför döper de sig då för deras skull? 30 (R) Och vi, varför utsätter vi oss för faror jämt och ständigt? 31 (S) Jag dör varje dag, så sant som jag i vår Herre Kristus Jesus är stolt över er, bröder. 32 (T) Om jag hade tänkt som människor i allmänhet[j] när jag kämpade mot vilddjuren i Efesos[k], vad hade jag haft för nytta av det? Om döda inte uppstår kan vi äta och dricka, för i morgon dör vi.[l] 33 Låt inte bedra er. Dåligt sällskap fördärvar goda vanor[m]. 34 (U) Nyktra till på allvar och synda inte! Några av er känner inte Gud. Till er skam säger jag det.

Uppståndelsekroppen

35 Nu kanske någon frågar: Hur uppstår de döda? Vad har de för kropp när de kommer? 36 (V) Du oförståndige, det du sår får inte liv om det inte dör. 37 Och det du sår har inte den form det ska få utan är ett naket korn, kanske av vete eller något annat slag. 38 (W) Men Gud ger det den form som han har bestämt, och åt varje frö dess egen form. 39 Alla kroppar[n] är inte av samma slag. Det är skillnad mellan människors, boskapdjurs, fåglars och fiskars kroppar. 40 Det finns både himmelska kroppar och jordiska kroppar, men de himmelska kropparnas glans är av ett slag och de jordiska kropparnas glans av ett annat slag. 41 Solen har sin glans, månen en annan glans och stjärnorna en annan, och stjärna skiljer sig från stjärna i glans.

42 Så är det också med de dödas uppståndelse. Det som blir sått förgängligt uppstår oförgängligt. 43 (X) Det som blir sått i ringhet uppstår i härlighet. Det som blir sått i svaghet uppstår i kraft. 44 Det sås en jordisk kropp, det uppstår en andlig kropp. Finns det en jordisk kropp, finns det också en andlig kropp. 45 (Y) Så står det också skrivet: Den första människan, Adam, blev en levande varelse. Den siste Adam[o] blev en livgivande ande.[p]

46 Men det första var inte det andliga, utan det jordiska. Därefter kom det andliga. 47 (Z) Den första människan kom från jorden, av jord. Den andra människan kom från himlen. 48 Så som den jordiska människan var, så är också de jordiska. Och så som den himmelska människan är, så är också de himmelska. 49 (AA) Och liksom vi har burit den jordiska människans bild, ska vi också bära den himmelska människans bild.

50 (AB) Men det säger jag, bröder: kött och blod kan inte ärva Guds rike, och det förgängliga kan inte ärva det oförgängliga. 51 (AC) Se, jag säger er en hemlighet: Vi ska inte alla insomna, men vi ska alla förvandlas, 52 (AD) i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Basunen ska ljuda och de döda ska uppstå odödliga, och vi ska förvandlas. 53 (AE) Detta förgängliga måste kläs i oförgänglighet och detta dödliga kläs i odödlighet. 54 Men när det förgängliga är klätt i oförgänglighet och det dödliga klätts i odödlighet, då uppfylls det ord som står skrivet: Döden är uppslukad i seger.[q] 55 Du död, var är din seger? Du död, var är din udd?[r] 56 (AF) Dödens udd är synden, och syndens makt kommer av lagen. 57 (AG) Men Gud vare tack som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus!

58 Stå därför fasta och orubbliga, mina älskade bröder, och arbeta alltid hängivet för Herren. Ni vet ju att er möda i Herren inte är förgäves.

Footnotes

  1. 15:5 han visade sig för Kefas   Petrus enskilda möte med Jesus nämns också i Luk 24:34.
  2. 15:5 sedan för de tolv   Detta möte beskrivs i Luk 24:36f, Joh 20:19f.
  3. 15:6 visade han sig för mer än femhundra bröder   Troligen i Galileen där Jesu huvudsakliga verksamhet ägde rum (Matt 28:10).
  4. 15:7 Jakob   Halvbror till Herren Jesus, omvänd först efter uppståndelsen (Joh 7:5) och sedan ledare för Jerusalemförsamlingen (Apg 21:18).
  5. 15:7 därefter för alla apostlarna   Kanske det möte som beskrivs i Matt 28:16f.
  6. 15:8 Allra sist visade han sig också för mig   Se Apg 9:3f.
  7. 15:20 förstlingen   Den första kärven av skörden som helgades till Gud. Se 3 Mos 23:10f.
  8. 15:27 Ps 8:7.
  9. 15:29 döper sig för de döda   Bland gnostiska grupper fanns en sedvänja där man lät döpa sig i döda släktingars ställe, något som avvisades av fornkyrkan. Paulus använder sedvänjan för sin argumentation för de dödas uppståndelse utan att specifikt bejaka den ("de … 30Och vi").
  10. 15:32 tänkt som människor i allmänhet   Dvs att de döda inte uppstår.
  11. 15:32 vilddjuren i Efesos   Troligen syftar det på händelsen i Apg 19:24f, silversmedernas uppror.
  12. 15:32 Jes 22:13.
  13. 15:33 Dåligt sällskap fördärvar goda vanor   Detta ordspråk återfinns hos den grekiske skalden Menander (342-290 f Kr).
  14. 15:39 kroppar   Ordagrant: "kött" (endast i denna vers).
  15. 15:45 1 Mos 2:7.
  16. 15:45 Den siste Adam   Kristus (jfr Rom 5:14).
  17. 15:54 döden är uppslukad i segerJes 25:8. Det sista ordet, hebr. nésach, kan översättas antingen "seger" eller "evighet".
  18. 15:55 Hos 13:14.

Kristus har uppstått från de döda

15 Syskon, låt mig nu få påminna er om evangeliet som jag förkunnade för er, och som ni tog emot och grundar er tro på, och genom vilket ni ju räddas, om ni bara håller fast vid min förkunnelse. För om ni inte gör det, då är er tro meningslös.

Kärnan i det budskap som jag gav vidare till er, och som jag själv hade tagit emot, var följande: Kristus dog för våra synder, i enlighet med Skrifterna. Han begravdes, men på den tredje[a] dagen uppstod han från de döda, i enlighet med Skrifterna. Han visade sig för Kefas och sedan för de övriga av de tolv. Efter det visade han sig för mer än femhundra troende på samma gång. De flesta av dessa lever fortfarande, men några har somnat in. Lite senare visade han sig för Jakob[b], och sedan för alla apostlarna. Allra sist visade han sig också för mig, som är som ett ofullgånget foster. Jag är ju den minst betydande av alla apostlar, och borde egentligen inte få kallas apostel alls, eftersom jag tidigare förföljde Guds församling.[c]

10 Men på grund av Guds nåd är jag nu vad jag är. Och den nåd han visade mig har inte varit förgäves. Jag har arbetat hårdare än någon annan apostel, fast inte i egen kraft utan tack vare Guds nåd som har varit med mig. 11 Och om det nu var jag eller de andra apostlarna spelar ingen roll, för detta är vad vi förkunnar, och detta är vad ni har kommit till tro på.

Vi ska uppstå från de döda

12 Men om det nu förkunnas att Kristus har uppstått från de döda, hur kan då vissa av er påstå att det inte finns någon uppståndelse från de döda? 13 Om ingen uppståndelse från de döda finns, då har ju inte heller Kristus uppstått. 14 Och om Kristus inte har uppstått, då är vår förkunnelse bara tomt prat, och er tro är också tom. 15 Då avslöjas också vi som falska vittnen om Gud, eftersom vi har vittnat att Gud uppväckte Kristus från de döda, trots att han inte gjorde det, om man nu får tro att de döda inte uppstår. 16 Kristus kan ju inte ha uppstått om inga döda uppstår. 17 Men om Kristus aldrig uppstod från de döda, då är er tro meningslös, och ni är fortfarande kvar i era synder. 18 Då skulle också de som trodde på Kristus när de dog ha gått förlorade. 19 Om vårt hopp till Kristus bara gäller livet här, då är det verkligen mer synd om oss än om någon annan.

20 Men nu är det faktiskt så att Kristus har uppstått från de döda, som den första av alla dem som somnat in. 21 Döden kom in genom en människa, och därför kom också uppståndelsen från de döda genom en människa. 22 Alla dör i Adam, och på samma sätt får alla nytt liv i Kristus. 23 Men alla i en bestämd ordning: Kristus först, och när han kommer tillbaka, alla de som tillhör honom. 24 Sedan kommer slutet, då Kristus ska överlämna riket till Gud, Fadern, sedan han har utplånat alla härskare och makter och krafter. 25 Kristus måste nämligen regera tills han har lagt alla fiender under sina fötter.[d] 26 Och den sista fienden som utplånas är döden, 27 för Gud har ”lagt allting under hans fötter.”[e] När det står att ”allting” har lagts under hans fötter betyder det naturligtvis inte att det även gäller Gud själv, eftersom det var han som lade allting under sin Son. 28 Men när allting sedan har lagts under honom, ska han underordna sig den som lade allting under honom, så att Gud blir allt i alla.

29 Vad uträttar de som låter döpa sig för de döda? Om de döda inte uppstår, varför låter man då döpa sig för dem?[f] 30 Och vi, varför skulle vi dag ut och dag in riskera livet? 31 Ja, syskon, ni som är min stolthet i vår Herre Kristus Jesus, jag har verkligen varje dag varit nära att mista livet. 32 Om jag kämpade mot vilddjuren[g] i Efesos på mänskligt vis, vad skulle det ha varit för mening med det? Om de döda inte uppstår,

”låt oss äta och dricka,
    imorgon ska vi ju ändå dö!”[h]

33 Men låt er inte luras. ”Av dåligt sällskap får man dåliga vanor.”[i] 34 Börja därför tänka klart igen, och sluta upp med att synda. Några av er verkar ju fullständigt sakna kunskap om Gud. Ni borde skämmas, säger jag!

Vi ska få en ny kropp

35 Nu kanske någon invänder: ”Men hur uppstår de döda? Vilka slags kroppar får de när de kommer?” 36 Så oförståndigt! Det du sår måste ju först dö för att sedan få liv. 37 Och det du sår är inte den planta som växer upp utan bara ett frö, ett vetekorn eller något annat. 38 Gud har ju bestämt hur varje växt ska se ut, och olika frön ger olika växter. 39 Det finns olika slags kroppar. Människor har ett slags kropp och djuren har andra slags kroppar, fåglarna har sina och fiskarna sina. 40 Det finns också himmelska kroppar, liksom jordiska, och de himmelska har en annan glans än de jordiska. 41 Solen har sin glans, och månen har sin, så också stjärnorna, som lyser med olika glans.

42 Så är det också med de dödas uppståndelse. Det som sås förgängligt uppstår oförgängligt. 43 Det som sås i förakt uppstår i härlighet. Det som sås i svaghet uppstår i kraft. 44 Det som sås som en fysisk kropp uppstår som en andlig kropp. När det nu finns en fysisk kropp, finns det också en andlig.

45 Det står ju skrivet: ”Den första människan, Adam, blev en levande varelse.”[j] Men den andre Adam[k] blev en ande som ger liv. 46 Det andliga kommer alltså inte först, utan det fysiska, och sedan kommer det andliga. 47 Den första människan kom från jorden och var av jord, men den andra människan kom från himlen. 48 Som den jordiska var är också de jordiska, och som den himmelska är, är också de himmelska. 49 Liksom vi blev en avbild av den jordiska, så ska vi också bli en avbild av den himmelska.

50 Vad jag menar är alltså detta, syskon: kött och blod kan inte ärva Guds rike, och inte heller kan det förgängliga ärva oförgänglighet. 51 Men jag berättar en hemlighet: en del av oss kommer inte att dö. Men vi ska alla förvandlas, 52 blixtsnabbt, på ett enda ögonblick, när den sista trumpeten ljuder. För den kommer att ljuda, och då uppstår de döda, i oförgänglighet, och vi förvandlas. 53 Det förgängliga måste kläs i oförgänglighet och det dödliga i odödlighet. 54 Och när det förgängliga har klätts i oförgänglighet och det dödliga i odödlighet, då har det som står skrivet gått i uppfyllelse:

”Döden är uppslukad och besegrad[l].
55     Död, var är din seger?
    Död, var är din udd?”[m]

56 Dödens udd är synden, och synden får sin kraft från lagen. 57 Men tack Gud, som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus.

58 Stå därför fasta och orubbliga, mina kära syskon. Ni vet ju att det ni gör för Herren inte är förgäves.

Footnotes

  1. 15:4 Se not till Matt 12:40.
  2. 15:7 Antagligen Jesus egen bror, som var ledare för församlingen i Jerusalem.
  3. 15:9 Jfr Apg 9:1-5.
  4. 15:25 Jfr Ps 110:1.
  5. 15:27 Jfr Ps 8:7.
  6. 15:29 Det är oklart vad det innebar att döpa sig för de döda. Paulus sa bara att de var inkonsekventa om de gjorde det trots att de inte trodde på de dödas uppståndelse.
  7. 15:32 Vilddjuren var antagligen en bild för Paulus fiender.
  8. 15:32 Se Jes 22:13.
  9. 15:33 Citatet är hämtat från en grekisk teaterpjäs.
  10. 15:45 Jfr 1 Mos 2:7.
  11. 15:45 Adam betyder människa.
  12. 15:54 Jfr Jes 25:8.
  13. 15:55 Se Hos 13:14.