16 (A) Kung Salomo lät göra tvåhundra stora sköldar av uthamrat guld och använde till varje sådan sköld sexhundra siklar guld 17 (B) samt trehundra mindre sköldar av uthamrat guld och använde till varje sådan sköld tre minor[a] guld. Kungen satte upp dem i Libanonskogshuset. 18 Dessutom lät kungen göra en stor tron av elfenben och täckte den med fint guld. 19 Tronen hade sex trappsteg och tronens ryggstycke var avrundat upptill. På båda sidor om sätet fanns armstöd, och två lejon stod utmed armstöden. 20 Tolv lejon stod där, ett på varje sida om de sex trappstegen. Något sådant har aldrig tillverkats i något annat rike. 21 Alla kung Salomos dryckeskärl var av guld, och alla kärl i Libanonskogshuset var av rent guld. Ingenting var av silver, det hade inget värde på Salomos tid.

22 (C) Kungen hade en egen Tarshishflotta[b] på havet tillsammans med Hirams flotta, och en gång vart tredje år kom Tarshishflottan hem och förde med sig guld och silver, elfenben, apor och påfåglar.

23 (D) Kung Salomo blev större än någon annan kung på jorden,[c] både i rikedom och vishet. 24 (E) Från alla länder kom man för att besöka Salomo och höra den visdom som Gud hade lagt ner i hans hjärta. 25 Var och en förde med sig gåvor: föremål av silver och guld, kläder, vapen, väldoftande kryddor, hästar och mulåsnor. Detta hände år efter år.

26 (F) Salomo samlade också vagnar och ridhästar, så att han hade 1 400 vagnar och 12 000 ridhästar. Dem inrymde han dels i vagnsstäderna, dels i Jerusalem hos kungen själv. 27 Kungen styrde så att silver blev lika vanligt i Jerusalem som stenar, och cederträ lika vanligt som mullbärsträ i Låglandet. 28 (G) Hästarna som Salomo skaffade kom från Egypten. En del av kungens uppköpare hämtade ett visst antal av dem till bestämt pris. 29 Varje vagn som hämtades och fördes in från Egypten kostade 600 siklar silver och varje häst 150[d]. Likaså infördes genom deras försorg sådana till hetiternas alla kungar och till kungarna i Aram.

Read full chapter

Footnotes

  1. 10:16f sexhundra siklar … tre minor   Drygt 6 kg och nästan 2 kg guld.
  2. 10:22 Tarshishflotta   Långdistansskepp som kunde segla över Medelhavet (se 22:49, 1 Mos 10:4).
  3. 10:23 större än någon annan kung på jorden   Se Salomos messianska kungapsalm Ps 72 och Pred 1:16f.
  4. 10:29 600 siklar … 150   Drygt 6 kg och 1,5 kg silver. Salomos vagnar var långt mycket dyrare än det vanliga priset om ca 100 siklar per vagn.

16 Kung Salomo lät göra 200 stora sköldar av uthamrat guld, var och en på 600 siklar[a] 17 och 300 mindre sköldar av uthamrat guld till en vikt av tre minor[b] guld vardera. Dessa placerade han i Libanonskogshuset.

18 Kungen gjorde också en stor tron av elfenben och belade den med fint guld. 19 Den hade sex trappsteg, och ett ryggstöd som var avrundat upptill. På bägge sidorna av sätet fanns armstöd, och vid vart och ett av dem stod ett lejon. 20 Tolv lejon stod också på de sex trappstegen, ett i varje ände. Något sådant hade aldrig gjorts i något annat kungarike.

21 Alla kung Salomos dryckeskärl och alla kärl i Libanonskogshuset var av rent guld. Silvret betraktades inte på Salomos tid som värt någonting.

22 Kungen hade fartyg som seglade till Tarshish med Hirams fartyg, och återvände vart tredje år med guld, silver, elfenben, apor och påfåglar[c].

23 Kung Salomo var rikare och visare än någon annan kung på jorden. 24 Från hela världen kom människor för att lyssna till hans gudagivna vishet. 25 Var och en av dem gav honom årligen gåvor, föremål av silver och guld, kläder, vapen, kryddor, hästar och mulåsnor.

26 Salomo samlade också vagnar och hästar. Han hade 1 400 vagnar och 12 000 hästar, dels i vagnstäderna, dels hos kungen i Jerusalem. 27 Silvret var tack vare Salomo lika vanligt i Jerusalem som sten och cederträ lika vanligt som mullbärsfikonträ i Låglandet. 28 Salomos hästar köptes i Egypten och Kuve[d]. Kungens uppköpare importerade dem från Kuve. 29 Varje vagn som de importerade från Egypten kostade 600 siklar silver och en häst 150 siklar. De exporterade dem också till hettiternas och araméernas kungar.

Read full chapter

Footnotes

  1. 10:16 Det framkommer inte i den masoretiska texten vilken viktenhet som avses utan bara 600. Eftersom vikten av guld ofta (och så gott som alltid av silver) uppgavs i sikel, är beräkningen här också gjord utifrån att det rörde sig om 600 sikel. 1 sikel=12 gram, vilket alltså här ger en vikt på 7,2 kilo. Men det kan också ha rört sig om en halv sikel, beka, vilket i så fall ger halva mängden.
  2. 10:17 Här uppges viktenheten, tre minor (jfr not till 10:16). 1 mina motsvarade 50 siklar, dvs. 600 gram. Det har dock också förekommit viktsystem där en mina var 60 siklar. Vikten som uppges här är mindre än i 2 Krön 9:16.
  3. 10:22 Översättningen av de hebreiska djurbenämningarna är något osäker.
  4. 10:28 Egypten kan möjligen läsas Musri (liknar hebreiskans Misrajim, Egypten) och tillsammans med Kuve var de i så fall områden i närheten av Kilikien som var kända för hästavel.

25 (A) Men i kung Rehabeams femte regeringsår drog kung Shishak[a] av Egypten upp mot Jerusalem. 26 (B) Han tog skatterna[b] i Herrens hus och skatterna i kungapalatset. Alltsammans tog han. Han tog också de sköldar av guld som Salomo hade låtit göra. 27 I deras ställe lät kung Rehabeam göra sköldar av koppar, och dem lämnade han i förvar åt befälet för livvakterna som höll vakt vid ingången till kungapalatset. 28 Så ofta kungen gick till Herrens hus, bar livvakterna dem. Sedan förde de dem tillbaka till livvaktssalen.

29 (C) Vad som mer finns att säga om Rehabeam och om allt han gjorde, det är skrivet i Juda kungars krönika. 30 (D) Rehabeam och Jerobeam låg ständigt i krig med varandra. 31 Rehabeam gick till vila hos sina fäder och blev begravd hos sina fäder i Davids stad. Hans mor hette Naama och hon var ammonitiska. Hans son Abiam blev kung efter honom.

Read full chapter

Footnotes

  1. 14:25 Shishak   På egyptiska Sheshonk I (ca 945-922 f Kr). Härjade Israel och Syrien år 925 f Kr. I en inskription i Karnaktemplet räknar han upp mer än 150 besegrade städer.
  2. 14:26 tog skatterna   Shishak skänkte enligt en inskription 200 ton silver och guld till sina tempel.

25 Under Rehabeams femte regeringsår anföll den egyptiske kungen Shishak Jerusalem. 26 Han plundrade Herrens hus och kungapalatset på alla skatter. Han tog allting, även de guldsköldar som Salomo hade låtit göra. 27 Kung Rehabeam lät i stället för dem göra sköldar av koppar i stället och lämnade dem i förvar hos den kungliga livvakten vid ingången till palatset. 28 Varje gång kungen gick till Herrens hus gick livvakterna med och bar dessa sköldar och lämnade dem sedan tillbaka till vaktrummet.

29 Rehabeams historia i övrigt, vad han gjorde, finns nedtecknat i Juda kungars krönika.

30 Det var ständigt krig mellan Rehabeam och Jerobeam. 31 När Rehabeam dog begravdes han bland sina fäder i Davids stad. Hans mor var ammonitiskan Naama. Han efterträddes av sonen Aviam.

Read full chapter

15 (A) Kung Salomo lät göra tvåhundra stora sköldar av uthamrat guld och använde till varje sådan sköld sexhundra siklar uthamrat guld 16 samt trehundra mindre sköldar av uthamrat guld och använde till varje sådan sköld trehundra siklar[a] guld. Kungen satte upp dem i Libanonskogshuset.[b] 17 Dessutom lät kungen göra en stor tron av elfenben och överdrog den med rent guld. 18 Tronen hade sex trappsteg och en pall av guld, fastsatta vid tronen. På båda sidor om sätet fanns armstöd, och två lejon stod utmed armstöden, 19 och tolv lejon stod där, ett på varje sida om de sex trappstegen. Något sådant hade aldrig tillverkats i något annat rike.

20 Alla kung Salomos dryckeskärl var av guld, och alla kärl i Libanonskogshuset var av rent guld. Silver ansågs inte vara något värt på Salomos tid. 21 Kungen hade skepp som gick till Tarshish med Hurams folk, och en gång vart tredje år kom Tarshishskeppen[c] hem och förde med sig guld och silver, elfenben, apor och påfåglar.

22 Kung Salomo blev större än någon annan kung på jorden[d], både i rikedom och i vishet. 23 Alla kungar på jorden kom för att besöka Salomo och höra den vishet som Gud hade lagt ner i hans hjärta. 24 Var och en av dem förde med sig gåvor: föremål av silver och guld, kläder, vapen, väldoftande kryddor, hästar och mulåsnor. Detta hände år efter år.

25 (B) Salomo hade 4 000 stallplatser för hästar med vagnar och 12 000 ridhästar, som han inrymde dels i vagnstäderna, dels i Jerusalem hos kungen själv. 26 (C) Han härskade över alla kungarna från floden[e] till filisternas land och vidare ner till Egyptens gräns. 27 (D) Kungen styrde så att silver blev lika vanligt i Jerusalem som sten och cederträ lika vanligt som mullbärsfikonträ i Låglandet. 28 Och hästar fördes in till Salomo från Egypten och från alla andra länder.

Salomo dör

29 (E) Vad som mer finns att säga om Salomo, om hans första tid såväl som om hans sista, det är skrivet i profeten Natans krönika, i shiloniten Ahias profetia och i siaren Iddos[f] syner om Jerobeam, Nebats son.

30 Salomo regerade i Jerusalem över hela Israel i fyrtio år.[g] 31 Och Salomo gick till vila hos sina fäder, och man begravde honom i hans far Davids stad. Hans son Rehabeam blev kung efter honom.

Read full chapter

Footnotes

  1. 9:15f sexhundra … trehundra siklar   Ca 6 kg och 3 kg guld.
  2. 9:16 Libanonskogshuset   Möjligen en förhall till palatset (1 Kung 7:2f), byggt av cedrar från Libanon.
  3. 9:21 Tarshishskeppen   Långdistansskepp som kunde segla över Medelhavet (se not till 1 Mos 10:4).
  4. 9:22 större än någon annan kung på jorden   Se Salomos messianska kungapsalm Ps 72 och Pred 1:16f.
  5. 9:26 floden   Dvs Eufrat.
  6. 9:29 Iddos   Andra handskrifter: ”Jedais” (men jfr 12:15).
  7. 9:30 Salomo … fyrtio år   Ca 970-930 f Kr.

15 Kung Salomo lät göra 200 stora sköldar av uthamrat guld, var och en på 7,2 kilo[a], 16 och 300 mindre sköldar av uthamrat guld till en vikt av 3,6 kilo guld vardera. Dessa placerade han i Libanonskogshuset. 17 Kungen gjorde också en stor tron av elfenben och belade den med rent guld. 18 Sex trappsteg och en pall av rent guld var fastsatta vid tronen[b]. På bägge sidorna av sätet fanns armstöd, och vid vart och ett av dem stod ett lejon. 19 Tolv lejon stod också på de sex trappstegen, ett i varje ände. Något sådant hade aldrig gjorts i något annat kungarike. 20 Alla kung Salomos dryckeskärl och alla kärl i Libanonskogshuset var av rent guld. Silvret betraktades inte på Salomos tid som värt någonting. 21 Kungen hade fartyg som seglade till Tarshish med Hirams män och återvände vart tredje år med guld, silver, elfenben, apor och påfåglar.

22 Kung Salomo var rikare och visare än någon annan kung på jorden, 23 och alla jordens kungar kom för att lyssna till hans gudagivna vishet. 24 Var och en av dem gav honom årligen gåvor, föremål av silver och guld, kläder, vapen, kryddor, hästar och mulåsnor.

25 Salomo hade 4 000 stallar för hästar och vagnar och 12 000 hästar i vagnstäderna och i sin närhet i Jerusalem.

26 Han regerade över alla kungar från floden Eufrat till filistéernas land och ända ner till Egyptens gräns. 27 Silvret var tack vare Salomo lika vanligt i Jerusalem som sten, och cederträ lika vanligt som mullbärsfikonträ i Låglandet. 28 Hästar köptes till Salomo från Egypten[c] och alla andra länder.

Salomo dör

(1 Kung 11:41-43)

29 Allt annat om Salomos historia, från början till slut, finns nedtecknat i profeten Natans krönika, i Achias från Shilo profetior och i siaren Iddos syner om Jerobeam, Nevats son.

30 Salomo regerade i Jerusalem över hela Israel i fyrtio år. 31 Sedan dog[d] han och gick till vila hos sina fäder och begravdes i sin far Davids stad. Hans son Rehabeam blev kung efter honom.

Read full chapter

Footnotes

  1. 9:15 En vanlig tolkning är att de stora sköldarna vägde ”600 siklar” och de mindre ”300 siklar”; 1 sikel=12 gram, alltså här 7,2 kilo respektive 3,6 kilo. Det framkommer dock inte i grundtexten att måttenheten faktiskt här var en sikel (även om en sikel var ett vanligt mått på silver och guld). Det kan också ha rört sig om beka, som är en halv sikel. I så fall blir mängden guld bara hälften.
  2. 9:18 Grundtextens innebörd är osäker.
  3. 9:28 Eller Musri.
  4. 9:31 Ordagrant: gick till vila hos sina fäder, ett vanligt sätt att uttrycka någons död i Gamla testamentet.