Drottningen av Sabas besök

10 (A) När drottningen av Saba[a] fick höra ryktet om Salomo och om Herrens namn, kom hon för att sätta honom på prov med svåra frågor. Hon kom till Jerusalem med ett mycket stort följe och med kameler som bar väldoftande kryddor och guld i mängd samt dyrbara stenar. När hon kom inför Salomo, talade hon med honom om allt som låg på hennes hjärta. Och Salomo svarade på alla hennes frågor. Ingenting var dolt för kungen, utan han kunde ge henne svar på allt.

När drottningen av Saba såg Salomos hela vishet och såg huset han hade byggt och rätterna på hans bord och hur hans tjänare satt där och hur de som betjänade honom skötte sina sysslor och hur de var klädda, och hans hovmän och brännoffren som han offrade i Herrens hus, blev hon utom sig av förundran. Och hon sade till kungen: ”Så var det då sant det jag i mitt land hörde om dina ord och om din vishet. Jag ville inte tro det, förrän jag kom hit och fick se det med egna ögon. Men se, inte ens hälften hade berättats för mig. Du har långt mer vishet och rikedom än jag hade hört genom ryktet. Lyckliga är dina män och lyckliga är dessa dina tjänare, som ständigt får stå inför dig och höra din visdom. (B) Välsignad är Herren din Gud, som har funnit sådant behag i dig och satt dig på Israels tron! Herren älskar Israel för evigt, det är därför han har gjort dig till kung, för att du ska skipa lag och rätt.”

10 Hon gav kungen hundratjugo talenter[b] guld och dessutom mängder av väldoftande kryddor samt dyrbara stenar. En så stor mängd väldoftande kryddor som drottningen av Saba gav kung Salomo har aldrig mer förts in.

11 (C) När Hirams flotta hämtade guld från Ofir, förde den också med sig almugträ[c] i stor mängd och dyrbara stenar. 12 Av almugträet lät kungen göra tillbehör till Herrens hus och till kungapalatset samt harpor och lyror för sångarna. Så mycket almugträ har sedan fram till denna dag inte förts in eller setts i landet.

13 Kung Salomo gav drottningen av Saba allt hon önskade och begärde. Till det kom allt annat han i sin kungliga frikostighet skänkte henne. Sedan vände hon om och reste hem med sina tjänare till sitt land igen.

Salomos rikedom

14 Det guld som årligen kom in till Salomo vägde sexhundrasextiosex talenter[d], 15 utöver det som kringresande handelsmän och köpmän förde in, och det som kom från alla kungarna i Arabien och från ståthållarna i landet.

16 (D) Kung Salomo lät göra tvåhundra stora sköldar av uthamrat guld och använde till varje sådan sköld sexhundra siklar guld 17 (E) samt trehundra mindre sköldar av uthamrat guld och använde till varje sådan sköld tre minor[e] guld. Kungen satte upp dem i Libanonskogshuset. 18 Dessutom lät kungen göra en stor tron av elfenben och täckte den med fint guld. 19 Tronen hade sex trappsteg och tronens ryggstycke var avrundat upptill. På båda sidor om sätet fanns armstöd, och två lejon stod utmed armstöden. 20 Tolv lejon stod där, ett på varje sida om de sex trappstegen. Något sådant har aldrig tillverkats i något annat rike. 21 Alla kung Salomos dryckeskärl var av guld, och alla kärl i Libanonskogshuset var av rent guld. Ingenting var av silver, det hade inget värde på Salomos tid.

22 (F) Kungen hade en egen Tarshishflotta[f] på havet tillsammans med Hirams flotta, och en gång vart tredje år kom Tarshishflottan hem och förde med sig guld och silver, elfenben, apor och påfåglar.

23 (G) Kung Salomo blev större än någon annan kung på jorden,[g] både i rikedom och vishet. 24 (H) Från alla länder kom man för att besöka Salomo och höra den visdom som Gud hade lagt ner i hans hjärta. 25 Var och en förde med sig gåvor: föremål av silver och guld, kläder, vapen, väldoftande kryddor, hästar och mulåsnor. Detta hände år efter år.

26 (I) Salomo samlade också vagnar och ridhästar, så att han hade 1 400 vagnar och 12 000 ridhästar. Dem inrymde han dels i vagnsstäderna, dels i Jerusalem hos kungen själv. 27 Kungen styrde så att silver blev lika vanligt i Jerusalem som stenar, och cederträ lika vanligt som mullbärsträ i Låglandet. 28 (J) Hästarna som Salomo skaffade kom från Egypten. En del av kungens uppköpare hämtade ett visst antal av dem till bestämt pris. 29 Varje vagn som hämtades och fördes in från Egypten kostade 600 siklar silver och varje häst 150[h]. Likaså infördes genom deras försorg sådana till hetiternas alla kungar och till kungarna i Aram.

Read full chapter

Footnotes

  1. 10:1 Saba   Troligen Jemen i änden på arabiska halvön, ca 250 mil söder om Jerusalem.
  2. 10:10 hundratjugo talenter   Ca 3,5 ton guld.
  3. 10:11 almugträ   Kanske aromatiskt sandelträ som växer i Indien.
  4. 10:14 sexhundrasextiosex talenter   Ca 20 ton guld.
  5. 10:16f sexhundra siklar … tre minor   Drygt 6 kg och nästan 2 kg guld.
  6. 10:22 Tarshishflotta   Långdistansskepp som kunde segla över Medelhavet (se 22:49, 1 Mos 10:4).
  7. 10:23 större än någon annan kung på jorden   Se Salomos messianska kungapsalm Ps 72 och Pred 1:16f.
  8. 10:29 600 siklar … 150   Drygt 6 kg och 1,5 kg silver. Salomos vagnar var långt mycket dyrare än det vanliga priset om ca 100 siklar per vagn.

Drottningen av Saba på besök

(2 Krön 9:1-12)

10 När drottningen av Saba hörde ryktet om Salomo och Herrens namn, kom hon för att pröva honom med svåra frågor. Hon kom till Jerusalem med en mycket stor karavan av kameler, lastade med kryddor, guld i stor mängd och ädelstenar. Hon kom till Salomo och talade med honom om allt hon hade i tankarna. Salomo gav henne svar på alla hennes frågor. Ingenting var för svårt för kungen att förklara. När drottningen av Saba såg all Salomos vishet och palatset han byggt, rätterna på hans bord, hovmännen som satt där, tjänarna i sina dräkter och munskänkarna som passade upp, när hon såg brännoffren han bar fram i Herrens hus, blev hon andlös av förundran.

Hon sa till kungen: ”Allt jag har hört om dig och din vishet i mitt eget land är alltså sant! Jag kunde inte tro det man berättade förrän jag kom hit och fick se det med egna ögon. Ändå hade man inte berättat hälften för mig! Din vishet och din rikedom överträffar allt jag hört. Lyckliga är dina män[a] och lyckliga dessa dina tjänare som ständigt får stå inför dig och lyssna till din vishet! Välsignad vare Herren, din Gud, som har funnit behag i dig och satt dig på Israels tron! I sin eviga kärlek till Israel har Herren satt dig till dess kung för att du ska sörja för lag och rättfärdighet.”

10 Hon gav kungen över fyra ton guld och stora mängder av olika slags kryddor och dyrbara ädelstenar. Så mycket kryddor som drottningen av Saba gav kung Salomo har aldrig förts in i landet sedan dess.

11 När också kung Hirams fartyg anlände med guld från Ofir, förde de även med sig stora mängder almugträ[b] och ädelstenar. 12 Kungen använde almugträet till inredningen i Herrens hus och kungapalatset och till att bygga harpor och lyror för sångarna. Så mycket almugträ har varken förr eller senare funnits i landet.

13 Kung Salomo gav drottningen av Saba allt hon önskade sig och bad om, förutom allt som han av kunglig frikostighet skänkte henne. Sedan återvände hon med sina tjänare tillbaka till sitt land.

Salomos oerhörda rikedom

(2 Krön 1:14-17; 9:13-28)

14 Vikten av det guld Salomo fick varje år var över 23 ton[c], 15 förutom det som handelsmän och affärsmän kom med, liksom kungarna i Arabien och ståthållarna i landet. 16 Kung Salomo lät göra 200 stora sköldar av uthamrat guld, var och en på 600 siklar[d] 17 och 300 mindre sköldar av uthamrat guld till en vikt av tre minor[e] guld vardera. Dessa placerade han i Libanonskogshuset.

18 Kungen gjorde också en stor tron av elfenben och belade den med fint guld. 19 Den hade sex trappsteg, och ett ryggstöd som var avrundat upptill. På bägge sidorna av sätet fanns armstöd, och vid vart och ett av dem stod ett lejon. 20 Tolv lejon stod också på de sex trappstegen, ett i varje ände. Något sådant hade aldrig gjorts i något annat kungarike.

21 Alla kung Salomos dryckeskärl och alla kärl i Libanonskogshuset var av rent guld. Silvret betraktades inte på Salomos tid som värt någonting.

22 Kungen hade fartyg som seglade till Tarshish med Hirams fartyg, och återvände vart tredje år med guld, silver, elfenben, apor och påfåglar[f].

23 Kung Salomo var rikare och visare än någon annan kung på jorden. 24 Från hela världen kom människor för att lyssna till hans gudagivna vishet. 25 Var och en av dem gav honom årligen gåvor, föremål av silver och guld, kläder, vapen, kryddor, hästar och mulåsnor.

26 Salomo samlade också vagnar och hästar. Han hade 1 400 vagnar och 12 000 hästar, dels i vagnstäderna, dels hos kungen i Jerusalem. 27 Silvret var tack vare Salomo lika vanligt i Jerusalem som sten och cederträ lika vanligt som mullbärsfikonträ i Låglandet. 28 Salomos hästar köptes i Egypten och Kuve[g]. Kungens uppköpare importerade dem från Kuve. 29 Varje vagn som de importerade från Egypten kostade 600 siklar silver och en häst 150 siklar. De exporterade dem också till hettiternas och araméernas kungar.

Read full chapter

Footnotes

  1. 10:8 Enligt bl.a. Septuaginta kvinnor; antagligen är det folket generellt som åsyftas.
  2. 10:11 Almug är den hebreiska benämningen på ett för oss okänt träslag.
  3. 10:14 666 talenter. En talent var ca 34 kilo, men vikten har varierat.
  4. 10:16 Det framkommer inte i den masoretiska texten vilken viktenhet som avses utan bara 600. Eftersom vikten av guld ofta (och så gott som alltid av silver) uppgavs i sikel, är beräkningen här också gjord utifrån att det rörde sig om 600 sikel. 1 sikel=12 gram, vilket alltså här ger en vikt på 7,2 kilo. Men det kan också ha rört sig om en halv sikel, beka, vilket i så fall ger halva mängden.
  5. 10:17 Här uppges viktenheten, tre minor (jfr not till 10:16). 1 mina motsvarade 50 siklar, dvs. 600 gram. Det har dock också förekommit viktsystem där en mina var 60 siklar. Vikten som uppges här är mindre än i 2 Krön 9:16.
  6. 10:22 Översättningen av de hebreiska djurbenämningarna är något osäker.
  7. 10:28 Egypten kan möjligen läsas Musri (liknar hebreiskans Misrajim, Egypten) och tillsammans med Kuve var de i så fall områden i närheten av Kilikien som var kända för hästavel.