Add parallel Print Page Options

Salomo bygger templet

Förberedelser för tempelbygget

(2 Krön 2:1-18)

Kung Hiram från Tyros hade alltid varit Davids vän. När han fick höra att Salomo hade smorts till kung efter sin far, sände han sina tjänare till Salomo.

Salomo sände tillbaka detta budskap till Hiram:

”Du vet att på grund av krig och hot från alla sidor kunde min far inte bygga ett tempel åt Herrens, sin Guds, namn förrän Herren lagt alla fiender under hans fötter. Men nu har Herren, min Gud, gett mig fred vid alla gränser, jag har inga fiender och ingen fara hotar. Därför planerar jag nu att bygga ett tempel åt Herrens, min Guds, namn, precis som Herren talade till min far David: ’Din son ska bli din efterträdare på tronen och bygga ett tempel åt mitt namn.’

Ge nu order om att man ska hugga ner cedrar åt mig från Libanon. Mina män ska arbeta tillsammans med dina. Jag ska betala vilken lön du än begär, för som du vet finns det ingen bland oss som är lika skicklig att hugga timmer som sidonierna.”

Hiram kände sig mycket nöjd med Salomos meddelande. ”Pris ske Herren som gett David en sådan vis son till kung över detta stora folk”, sa han. Han svarade Salomo:

”Jag har tagit emot ditt meddelande och jag ska göra allt som du har bett mig och förse dig med både cedrar och cypresser. Mina män ska föra virket från Libanon ner till havet för att sedan flotta det utmed kusten och leverera det dit du vill ha det. Jag löser upp flottarna där och så får du ta dem därifrån. Vad beträffar ersättningen, så kan du betala med livsmedel till mitt hushåll.”

10 Hiram skaffade alltså Salomo allt det virke av ceder och cypress som han önskade 11 och som betalning sände Salomo till hans hushåll 60 000 kubik vete och 6 000 liter[a] av den finaste olivoljan. Detta gav Salomo Hiram år efter år. 12 Herren uppfyllde sitt löfte och gav Salomo vishet. Och mellan Hiram och Salomo rådde fred och de slöt ett förbund med varandra.

13 Salomo inkallade 30 000 arbetare från hela Israel till arbetet. 14 Salomo lät dem arbeta i skift om 10 000 man, en månad i Libanon och två månader hemma. Adoniram övervakade arbetet. 15 Salomo hade 70 000 bärare och 80 000 stenhuggare i bergen. 16 3 300[b] förmän övervakade och ledde arbetet. 17 På kung Salomos order bröt man stora stenblock av yppersta kvalité för att templets grund skulle kunna läggas med huggen sten. 18 Salomos och Hirams hantverkare och män från Geval högg timret och avpassade virket och stenblocken för tempelbygget.

Salomo börjar bygga templet

(2 Krön 3:1—5:1)

Det var under Salomos fjärde regeringsår och i månaden siv, den andra månaden, 480 år efter det att Israels folk lämnat slaveriet i Egypten, som Salomo började bygga Herrens hus. Templet som kung Salomo byggde åt Herren var 30 meter långt, 10 meter brett och 15 meter högt. Utmed hela framsidan av templet fanns en 10 meter bred portal som motsvarade templets bredd och som var 5 meter djup och den låg på framsidan. Han gjorde smala, slutna fönster med bjälkramar på templet.

Runt den stora salens väggar och det inre rummet byggdes ett ramverk som avdelades i kamrar. Den nedersta våningen var 2,5 meter bred, den mellersta 3 och den övre 3,5 meter bred. Man gjorde avsatser längs utsidan, och på så sätt behövde inte fästhål göras i väggarna.

Stenarna som användes vid tempelbygget hade huggits färdiga redan vid stenbrottet och därför kunde hela byggnaden uppföras utan ljudet från hammare, yxa eller andra verktyg.

Ingången till mellanvåningen fanns på templets södra sida. En trappa ledde upp till andra våningen och vidare till den tredje. När han hade byggt templet och färdigställt det, lade man på ett tak av bjälkar och klädde alltsammans med paneler av cederträ.[c] 10 Han byggde sidokamrarna runt om templets väggar och fäste dem vid byggnaden med cederbjälkar. Varje våning var 2,5 meter hög.

11 Herrens ord kom sedan till Salomo: 12 ”När det gäller detta hus som du nu bygger, om du gör som jag har sagt och följer alla mina befallningar och instruktioner, så ska jag uppfylla det löfte genom dig som jag gav din far David 13 och bo bland Israels folk och aldrig överge mitt folk Israel.”

14 Salomo byggde så templet färdigt. 15 Hela insidan från golv till tak klädde han med paneler av cederträ och golven var lagda med brädor av cypressträ. 16 Det innersta rummet som var 10 meter långt, det allra heligaste i templet, byggde han också med panel från golv till tak av cederträ. 17 Det stora rummet framför detta rum var 20 meter långt. 18 Cederträpanelerna på templets insida var överallt dekorerade med utsirningar i form av kurbitsblad och blommor. Allt var täckt med cederträ, så att man inte såg sten någonstans.

19 Inne i huset ordnade han ett inre rum åt Herrens förbundsark. 20 Detta inre rum var 10 meter långt, 10 meter brett och 10 meter högt. Dess väggar och tak var klädda med rent guld, liksom altaret av cederträ. 21 Hela templets interiör klädde han med rent guld och Salomo lät göra guldkedjor som sattes för ingången till det inre rummet som också var klätt med guld. 22 Han klädde alltså hela huset med guld så att allting var täckt av guld, även altaret, som tillhörde det inre rummet, blev klätt med guld.

23 Därinne gjorde Salomo också två keruber av olivträ, var och en 5 meter hög. 24 Den första kerubens vinge var 2,5 meter lång och likaså den andra vingen, alltså var avståndet mellan vingspetsarna 5 meter. 25 Också den andra keruben var 5 meter hög. Båda keruberna hade samma mått och samma form, 26 den ena liksom den andra var 5 meter hög. 27 Han placerade keruberna i det inre rummet, så att deras utbredda vingar tillsammans räckte från vägg till vägg när de berörde varandra i rummets mitt. 28 Och han klädde båda keruberna med guld.

29 Salomo lät snida reliefbilder av keruber, palmer och olika slags blommor i väggarna i templets båda rum 30 och golven i båda rummen belade han med guld.

31 Dörrarna till det inre rummet gjorde han av olivträ och med femkantig infattning. 32 På de båda dörrarna av olivträ lät han snida keruber, palmer och blommor, allt överdraget med hamrat guld.

33 På samma sätt gjorde han fyrkantiga dörrkarmar av olivträ till det större rummet. 34 Det fanns också två dörrar av cypressträ, var och en med två vridbara dörrhalvor. 35 Han lät snida keruber, palmer och blommor på alla dörrar och de var klädda med hamrat guld.

36 Muren till den inre förgården byggde han i tre lager av huggna stenar och ett lager av huggna bjälkar av cederträ.

37 Grunden till Herrens hus lades fjärde året i månaden siv. 38 Hela byggnaden var färdig in i minsta detalj så som den skulle vara i den åttonde månaden, månaden bul, under Salomos elfte regeringsår. Det tog alltså sju år att bygga templet.

Salomo bygger sitt palats

Sedan byggde Salomo sitt eget hus som det däremot tog tretton år att få färdigt.

Han byggde Libanonskogshuset som var 50 meter långt, 25 meter brett och 15 meter högt, med fyra rader av cederpelare och med huggna cederbjälkar på pelarna. Taket var av cederträ över bjälkarna som låg på pelarna, 45 bjälkar, 15 i varje rad. Fönstren var placerade mitt emot varandra i rader om tre. Alla dörröppningar var fyrkantiga och i den främre delen fanns tre dörrar i varje grupp mitt emot varandra.[d]

Han gjorde också en pelarhall. Den var 25 meter lång och 15 meter bred och hade ett förrum med en baldakin som hölls upp av pelare.

Han byggde också tronrummet eller domsalen där Salomo satt när han dömde folket. Det hade panel av cederträ från golv till tak.

Rummen som han själv skulle bo i längre in i byggnaden var av liknande utseende. Han byggde också ett hus i samma stil åt faraos dotter som var en av hans hustrur. Alla dessa byggnader, från grunden till utsidan av den stora förgården, uppfördes av stora stenblock av dyrbar sten som huggits ut efter mått både på insidan och utsidan. 10 Grundstenarna var utvalda stora stenar 4 till 5 meter långa. 11 Ovanpå dem låg också utvalda stenar uthuggna efter mått och cederträ. 12 Den stora förgårdsmuren var gjord av tre varv uthuggna stenar och ett varv cederbjälkar på samma sätt som vid den inre förgården till Herrens hus.

Templets utrustning

13 Salomo lät sända bud efter Hiram från Tyros, 14 son till en änka av Naftalis stam och hans far var en kopparsmed från Tyros. Hiram var en skicklig och begåvad konstnär och kunde göra alla slags koppararbeten. Han kom nu för att utföra alla kung Salomos arbeten.

15 Hiram tillverkade två pelare av koppar, var och en 9 meter hög och med en omkrets av 6 meter. 16 På toppen av varje pelare gjorde han ett kapitäl av gjuten koppar, 2,5 meter högt. 17 Varje kapitäl var dekorerat med flätverk med sju kedjor i form av hängprydnader 18 och han gjorde granatäpplen i två rader runt varje flätverk, likadant på båda kapitälen. 19 Kapitälen på pelartopparna vid förhuset var liljeformade och 2 meter höga.[e] 20 På båda pelarhuvudena ovanför den skålformade delen nära flätverket var 200 granatäpplen i rader som omgav vart och ett av dem.[f] 21 Hiram placerade dessa pelare vid templets ingång. Den till höger kallades Jakin[g] och den till vänster Boas[h]. 22 Pelarhuvudena var liljeformade. Så blev arbetet med pelarna fullbordat.

23 Han gjorde Havet av gjutgods, runt, 5 meter i diameter och hälften så högt, med en omkrets på 15 meter. 24 Runt dess kant fanns två rader av kurbitsdekorationer, tio stycken per varje halvmeter, gjutna i samma stycke som själva Havet. 25 Havet stod på tolv oxar. Tre av dem var vända mot norr, tre mot väster, tre mot söder och tre mot öster. Havet vilade på dem, och deras bakdelar var vända inåt. 26 Havet var en handsbredd tjockt och kanten var formad som i en skål, så att den liknade en utslagen lilja. Det rymde 60 000 liter[i].

27 Därefter gjorde han tio flyttbara ställ. De var 2 meter långa, 2 meter breda och 1,5 meter höga. 28 De var tillverkade på följande sätt: De hade sidoplåtar som var fästa mellan hörnlisterna. 29 Sidoplåtarna var dekorerade med lejon, oxar och keruber, liksom hörnlisterna. Under och över lejonen och oxarna fanns hamrade blomsterkransar. 30 Vart och ett av dessa ställ hade fyra hjul av koppar med axlar av koppar. Vart och ett av dem vilade på fyra gjutna stöd under fatet med blomsterkransar på varje sida. 31 På insidan av stället fanns en öppning, en halv meter hög. Dess mitt var rund, 75 centimeter djup, och runt öppningen var utsirade blomsterkransar. Listerna var fyrkantiga, inte runda. 32 Ställen hade fyra hjul som satt under sidoplåtarna på hjulaxlar fästade i ställets hörn. Hjulen var 75 centimeter höga 33 och gjorda som vagnshjul, i alla delar gjutna i brons, axlar, ekrar, hjulringar och hjulnav. 34 I vart och ett av de fyra hörnen fanns ett handtag, gjort i ett stycke med stället i övrigt. 35 Överst på varje ställ fanns en rund kant, 25 centimeter hög och hållare med sina lister. 36 Keruber, lejon och palmer omgivna av blomsterkransar var ingraverade på hållarnas ytor där det fanns utrymme. 37 Alla tio ställen var gjutna exakt lika i samma storlek och form.

38 Till detta gjorde han tio fat av koppar. Varje fat var 2 meter i diameter och rymde 1 200 liter[j] vatten. Han satte ett fat på vart och ett av de tio ställen. 39 Fem av ställen placerade han i rummets södra del och fem i den norra. Havet ställde han i det hörn av templet som låg mot sydost. 40 Hiram gjorde också grytorna, skovlarna och offerskålarna. Han fullbordade allt det arbete som han fått i uppdrag att göra åt kung Salomo i Herrens hus:

41 De två pelarna,

de skålliknande pelarhuvudena,

de två flätverken som dekorationer på pelarhuvudena,

42 400 granatäpplen till de båda flätverken, två rader granatäpplen för varje flätverk, som dekorerade de skålformade pelarhuvudena,

43 de tio ställen med tio fat,

44 Havet och de tolv oxarna under det,

45 grytorna, skovlarna och skålarna med alla tillhörande föremål.

Mäster Hiram tillverkade alla föremålen åt kung Salomo till Herrens hus i polerad koppar. 46 Kungen lät gjuta dem i lerformar på Jordanslätten mellan Suckot och Saretan. 47 Salomo gjorde så mycket av alla dessa ting att vikten av koppar inte kunde fastställas.

48 Salomo gjorde alla föremålen i Herrens hus:

det gyllene altaret,

det gyllene bordet för skådebröden,

49 lampställen av rent guld, fem på högra sidan och fem på vänstra framför det inre rummet, blomsterdekorationerna, lamporna och tängerna, allt av guld,

50 faten, knivarna, skålarna, pannorna och fyrfaten av rent guld,

gångjärnen till dörrarna in till det allra heligaste och till templets huvudingång. Allt detta gjordes alltså av guld.

51 När allt arbete Salomo gjorde för Herrens hus var klart, förde han in det som blivit helgat åt Herren av hans far David: silvret och guldet och alla kärlen och lade dem i skattkammaren i Herrens hus.

Arken flyttas till templet

(2 Krön 5:2—6:2)

Därefter kallade Salomo samman alla äldste i Israel, alla stamhövdingar och överhuvuden för de israelitiska familjerna. Han kallade dem till sig i Jerusalem för att hämta Herrens ark från Sion, Davids stad. Alla israeliterna samlades hos kung Salomo för högtiden i den sjunde månaden, etanim. När alla Israels äldste hade kommit lyfte prästerna arken. De bar upp Herrens ark och uppenbarelsetältet samt alla de heliga föremålen som fanns i det. Det var alltså prästerna och leviterna som hämtade dem dit upp. Kung Salomo och hela Israels menighet som var samlad hos honom stod framför arken. De offrade får och boskap i en sådan mängd att de inte kunde räknas.

Prästerna bar in Herrens förbundsark till dess plats i det inre rummet av templet, det allra heligaste, under kerubernas vingar, som var utbredda över platsen där arken stod, så att den och dess bärstänger täcktes av keruberna. Stängerna var så långa att deras ändar kunde ses från det heliga, framför koret, men inte utifrån. De finns där än idag. Ingenting annat fanns i arken förutom de två stentavlorna, som Mose lade ner i den vid Horeb, när Herren hade ingått förbundet med Israels folk efter uttåget ur Egypten.

10 När prästerna gick ut från helgedomen, fylldes Herrens hus av ett moln. 11 Prästerna kunde inte fullgöra sin tjänst, därför att Herrens härlighet uppfyllde hans hus.

12 Salomo sa då: ”Herren har sagt att han ska bo i dunklet, 13 men jag har gjort ett magnifikt tempel åt dig, en plats, där du kan bo i evighet.”

14 Sedan vände kungen sig till hela Israels församling och välsignade dem medan de stod upp.

15 Han sa:

”Välsignad vare Herren, Israels Gud, som nu med sina händer har fullbordat vad han med sin mun lovade min far David när han sa: 16 ’Jag har aldrig, sedan jag förde mitt folk Israel ut ur Egypten, valt någon stad bland Israels stammar för att bygga ett hus för mitt namn. Men nu har jag valt David till att härska över mitt folk Israel.’

17 Min far David tänkte bygga ett hus åt Herrens, Israels Guds namn, 18 men Herren sa till honom: ’Din tanke att bygga ett hus åt mitt namn var god, 19 men du är inte den som ska bygga det, utan din son, som föds åt dig, är den som ska bygga det huset åt mitt namn.’

20 Herren har gjort vad han lovade. Jag har efterträtt min far David och sitter nu på Israels tron, som Herren har lovat, och jag har byggt templet åt Herrens, Israels Guds, namn. 21 Jag har gjort i ordning en plats där för arken med förbundet som Herren slutit med våra förfäder när han förde dem ut ur Egypten.”

Salomo inviger templet

(2 Krön 6:12-40)

22 Och inför hela Israels församling stod sedan Salomo framför Herrens altare och sträckte ut sina händer mot himlen.

23 Han sa:

Herre, Israels Gud, det finns ingen annan Gud som du, varken uppe i himlen eller nere på jorden. Du håller förbundet och visar nåd mot dina tjänare, när de helhjärtat vandrar dina vägar. 24 Du har hållit ditt löfte till din tjänare, min far David; vad du med din mun lovat har du idag med din hand fullbordat.

25 Herre, Israels Gud, uppfyll nu också det löfte du gav din tjänare, min far David, när du sa: ’Det ska aldrig saknas en ättling till dig på Israels tron, om bara dina efterkommande är vaksamma och lever inför mig som du har gjort.’ 26 Ja, Israels Gud, låt ditt löfte till din tjänare David gå i uppfyllelse.

27 Men skulle Gud vilja bo på jorden? Inte ens himlen, himlarnas himmel, kan rymma dig, så mycket mindre då templet som jag har byggt! 28 Men vänd dig ändå till din tjänares bön och vädjan, Herre, min Gud! Lyssna på det rop och den bön jag, din tjänare, idag ber inför dig: 29 Låt din blick vaka över detta tempel natt och dag, över denna plats där du har sagt att ditt namn ska vara. Hör den bön jag, din tjänare, ber till dig, vänd mot denna plats. 30 Hör din tjänares och ditt folk Israels vädjan, när de ber vända mot denna plats. Ja, hör i himlen där du bor och när du hör, förlåt!

31 När någon har begått ett brott mot en annan och blir ålagd en ed och kommer och svär den inför ditt altare i detta tempel, 32 lyssna då från himlen och agera, skaffa rätt åt dina tjänare. Förklara den skyldige skyldig och låt honom få vad han förtjänar, men frikänn den oskyldige och återupprätta honom i rättfärdighet.

33 Om ditt folk Israel blir slaget av en fiende, därför att det har syndat mot dig och om folket sedan vänder om och bekänner ditt namn och ber och vädjar till dig om nåd i detta tempel, 34 lyssna då till dem från himlen och förlåt ditt folk Israel deras synder och för dem tillbaka till det land som du gav deras förfäder.

35 När himlen stängs, så att det inte regnar på grund av att de har syndat mot dig och om de då ber, vända mot denna plats, och bekänner ditt namn och vänder om från sin synd när du har straffat dem, 36 lyssna då i himlen och förlåt dina tjänares, ditt folk Israels, synd. Lär dem den rätta vägen som de ska vandra och sänd regn över det land som du har gett åt ditt folk.

37 Om det blir hungersnöd eller epidemier i landet, om det är mjöldagg och mögel som härjar säden, eller gräshoppor och gräsmaskar, eller om fienden belägrar deras städer, eller vilken sjukdom eller plåga det än kommer, 38 och vilken bön eller vädjan någon av ditt folk Israel än uppsänder – var och en känner bäst sin egen plåga i sitt hjärta – och sträcker ut sina händer mot detta hus, 39 hör det då från himlen, där du bor. Förlåt och grip in! Ge var och en vad han förtjänar, för du känner hans innersta, ja endast du känner människornas innersta. 40 Då ska de frukta dig så länge de lever i det land som du gav våra förfäder.

41 Om en främling som inte tillhör ditt folk Israel kommer från ett avlägset land för ditt namns skull, 42 för även där ska man få höra om ditt stora namn och om din mäktiga hand och din utsträckta arm, och han kommer och ber vänd mot detta tempel, 43 hör då i himlen där du bor och gör vad främlingen begär av dig. Då kommer alla folk på jorden att lära känna ditt namn och frukta dig så som ditt folk Israel gör och inse att detta tempel som jag har byggt är kallat efter ditt namn.

44 Om ditt folk på din befallning drar ut för att strida mot sin fiende och de ber till dig, Herre, vända mot denna stad som du har utvalt och mot detta tempel som jag har byggt åt ditt namn, 45 hör då i himlen deras böner och vädjan och skaffa dem rätt.

46 Om de syndar mot dig, för det finns ingen människa som inte syndar, och du blir vred på dem och överlämnar dem åt fienden och de förs bort i fångenskap till fiendens land, nära eller fjärran, 47 och om de där i sitt fångenskapsland vänder om, åter vädjar till dig om nåd i sitt fångenskapsland och säger: ’Vi har syndat och handlat fel, vi har gjort det onda: Vi har syndat och handlat fel, vi har gjort det onda,’ 48 om de då där i sina fienders land vänder om till dig helhjärtat och med uppriktigt sinne och ber till dig, vända mot sitt land som du gav deras förfäder och mot den stad som du har utvalt och det tempel som jag har byggt åt ditt namn, 49 hör då, i himlen där du bor, deras bön och vädjan och skaffa dem rätt.

50 Förlåt ditt folk som har syndat mot dig, förlåt alla deras onda gärningar och låt deras erövrare vara barmhärtiga mot dem, 51 för de är ditt folk, ditt arv, som du förde ut ur Egypten, den heta smältugnen. 52 Låt din blick vara riktad mot din tjänare och ditt folk Israel när de vädjar till dig och låt dina öron höra när de ropar till dig! Lyssna till dem när de än ber till dig, 53 för du har själv avskilt dem till arvedel åt dig bland alla jordens folk, så som du talade om för din tjänare Mose när du, Herre, Herre, förde våra förfäder ut ur Egypten.”

54 När Salomo hade avslutat sin bön och vädjan till Herren, reste han sig upp framför Herrens altare där han hade böjt knä med händerna sträckta mot himlen. 55 Han reste sig och välsignade med hög röst hela Israels församling:

56 ”Välsignad vare Herren, som har uppfyllt sitt löfte och låtit sitt folk Israel få ro! Ingenting har uteblivit av allt det goda som han lovade sin tjänare Mose. 57 Herren, vår Gud, må vara med oss som han var med våra förfäder! Må han aldrig lämna eller överge oss! 58 Må han vända våra hjärtan till sig så att vi vandrar på hans vägar och håller alla de bud, stadgar och befallningar som han gett våra förfäder. 59 Orden i den bön som jag bett inför Herren, vår Gud, må alltid vara inför honom, både dag och natt, så att han dagligen skaffar rätt åt sin tjänare och hela Israel. 60 Folk över hela jorden ska få veta att Herren är Gud och att det inte finns någon annan. 61 Överlämna era hjärtan helt åt Herren, vår Gud, så att ni alltid följer hans lagar och befallningar precis som ni gör i dag!”

62 Kungen och hela Israel frambar offer till Herren. 63 Salomo offrade gemenskapsoffer till Herren, sammanlagt 22 000 tjurar och 120 000 får och getter. Så invigde kungen och hela Israels folk Herrens hus. 64 Den dagen helgade kungen den mellersta delen av förgården framför Herrens hus och offrade där brännoffer, matoffer och fettstycken av gemenskapsoffer, eftersom kopparaltaret inför Herren var för litet för att rymma alla brännoffer, matoffer och fettstycken av gemenskapsoffren.

65 Salomo firade högtiden tillsammans med hela Israel. Det var en stor församling, ända från Levo-Hamat till Egyptens bäck. De firade högtiden inför Herren, vår Gud, i sju dagar[k] och sedan i ytterligare sju dagar, sammanlagt fjorton dagar. 66 Sedan sände Salomo hem dem på åttonde dagen. Folket välsignade kungen och gick hem glada och lyckliga över allt det goda Herren hade gjort mot sin tjänare David och mot sitt folk Israel.

Footnotes

  1. 5:11 Enligt den masoretiska texten 20 000 kor vete och 20 kor av den finaste olivoljan Beräkningen är gjord på motsvarande sätt som i 4:22, se not där. Jfr 2 Krön 2:10. Enligt Septuaginta var också mängden olivolja 20 000 kor, alltså lika mycket som vete.
  2. 5:16 Enligt vissa Septuaginta-handskrifter 3 600; se även 2 Krön 2:2,18.
  3. 6:9 Innebörden i den masoretiska texten i versens sista del är osäker.
  4. 7:5 Grundtextens innebörd i denna vers är osäker.
  5. 7:19 Den senare delen av versen är mycket svårförståelig och översättningen därför osäker.
  6. 7:20 Innebörden i versens första del är högst osäker och därmed också översättningen av versen i sin helhet.
  7. 7:21 Betyder troligen: han befäster
  8. 7:21 Betyder troligen: i honom finns styrka.
  9. 7:26 På hebreiska 2 000 bat. 1 bat var lika med 1 efa, mellan 20 och 40 liter. Här är beräkningen gjord utifrån 30 liter.
  10. 7:38 På hebreiska 40 bat. Se not till 7:26.
  11. 8:65 Enligt Septuaginta endast sju dagar. Jfr v. 8, åttonde dagen.