Add parallel Print Page Options

13 Nej, ni ska riva ner deras altaren, slå sönder deras stenstoder, hugga ner deras asherapålar.[a]

Read full chapter

Footnotes

  1. 34:13 Stenstoderna föreställde skaparguden, en manlig fruktbarhetsgud. Asherapålarna var utsnidade träfigurer av fruktbarhetsgudinnan Ashera.

och Herren sa till Mose: ”Gör dig en orm och sätt upp den på ett banér! Den som blir biten av en orm ska se på den, så får han leva.”

Mose gjorde då en kopparorm och satte den upp på ett banér och när någon blev biten fick han leva, bara han såg på kopparormen.

10 Israel vandrade därefter vidare och slog läger vid Ovot. 11 Sedan fortsatte de till Ije Haavarim i öknen, inte långt från Moab som låg österut 12 och därifrån vandrade de till Sereddalen där de slog läger. 13 De fortsatte sedan över till andra sidan av floden Arnon till öknen nära amoréernas gräns. Floden Arnon är gränsen mellan moabiterna och amoréerna. 14 Detta omtalas i ”Boken om Herrens krig”:

”Vahev i Sufa
    och bäckravinerna.
Arnon, 15 och bäckravinens sluttningar
    som leder till landet kring Ar,
mot Moabs gräns.”

16 De fortsatte till Beer, den källa där Herren sa till Mose: ”Kalla samman folket, så ska jag ge det vatten!”

17 Där sjöng folket denna sång:

”Flöda, du källa!
    Sjung om den,
18 källan som grävdes av de förnämsta bland folket,
    av furstar med spira och stav.”

De lämnade öknen och drog vidare mot Mattana, 19 från Mattana till Nachaliel och därifrån till Bamot 20 och från Bamot till dalen vid Moabs högslätt där man har utsikt över Jeshimon[a] från berget Pisga.

Israel besegrar kung Sichon

(5 Mos 2:24-37)

21 Israel sände budbärare till kung Sichon, amoréernas kung:

22 Låt oss få vandra genom ditt land. Vi ska inte trampa ner åkrar eller vingårdar eller dricka vatten ur källor. Vi går Kungsvägen[b] tills vi kommit igenom ditt område.

23 Men kung Sichon inte bara vägrade Israel att tåga genom hans land, utan mobiliserade hela sin armé, anföll Israel i öknen och gav sig i strid med dem vid Jahas. 24 Men Israel besegrade honom med svärd och ockuperade hans land från floden Arnon till floden Jabbok, bort till ammoniternas gräns som var befäst.

25 Israel intog alla amoréernas städer och bosatte sig i dem, i Heshbon och dess lydstäder. 26 Heshbon var amoréerkungen Sichons huvudstad. Han hade fört krig mot Moabs förre kung och tagit ifrån honom hela hans land ända till Arnon. 27 Diktarna säger:

”Kom till Heshbon,
    bygg och befäst Sichons stad,
28 för en eld har flammat upp från Heshbon,
    en låga från Sichons stad.
Den har förtärt Ar i Moab
    och den som bodde på Arnons höjder.
29 Ve dig, Moab!
    Förlorat är du, Kemoshs folk.
Han har låtit sina söner fly
    och sina döttrar tas till fånga
av Sichon, amoréernas kung.

30 Vi har segrat.
    Heshbon är ödelagt ända bort till Dibon,
ja, ända bort till Nofa och Medeba.”[c]

Israel besegrar kung Og

(5 Mos 3:1-11)

31 Israel bosatte sig i amoréernas land.

32 Mose sände ut spejare att utforska Jasers område. Israeliterna anföll lydstäderna och drev ut de amoréer som fanns där. 33 Därefter började de gå mot Bashan. Og, kungen i Bashan, mobiliserade genast sin armé för att anfalla dem vid Edrei.

34 Men Herren uppmanade Mose att inte vara rädd för honom: ”Allt hans folk och hela hans land överlämnar jag åt dig. Du ska göra med honom likadant som du gjorde med amoréernas kung Sichon som härskade i Heshbon.” 35 De dödade kung Og, hans söner och hela hans folk. Ingen enda överlevde och Israel ockuperade landet.

Read full chapter

Footnotes

  1. 21:20 Betyder ödemark.
  2. 21:22 Se not till 20:17.
  3. 21:30 Versens innebörd är oklar och översättningen därför osäker.

Nej, ni ska riva ner deras altaren, slå sönder deras stenstoder, hugga ner deras asherapålar[a] och bränna upp deras avgudabilder,

Read full chapter

Footnotes

  1. 7:5 Se not till 2 Mos 34:13.

Hiskia återinför tempeltjänsten

(2 Kung 18:4)

31 När allt detta var över gick alla israeliter som varit där ut till städerna i Juda. De krossade stenstoderna och högg ner asherapålarna och förstörde offerplatserna och altarna i hela Juda, Benjamin, Efraim och Manasse. Sedan vände alla israeliterna tillbaka till sina städer, var och en hem till sin egendom.

Read full chapter