2 Kungaboken 22

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)

Josia regerar i Juda

22 Josia var bara åtta år gammal när han blev kung. Han regerade i Jerusalem i trettiotvå år. Hans mot hette Jedida och var dotter till Adaja från Boskat.

² Josia följde i sin förfader Davids spår och var i allt lydig mot Herren.

^3-4 I det artonde året av sin regering sände kung Josia sin sekreterare Safan, Asaljas son och Mesullams sonson, till översteprästen Hilkia i templet med dessa order:Samla ihop de pengar som folket ger till prästerna vid tempelingången, när de går upp i helgedomen för att tillbe.

^5-6 Ge pengarna till dem som är ansvariga för byggnationen, så att de kan anställa snickare och murare och köpa timmer och sten till de nödvändiga reparationerna.

⁷ Men de behöver inte redovisa sina utgifter, för de är mycket betrodda.

En bokrulle med Guds lag hittas

⁸ En dag kom översteprästen Hilkia till kungens sekreterare Safan och berättade att han hittat en pergamentrulle i templet. Guds lag finns skriven på den, förklarade han. Han gav Safan rullen, så att han kunde läsa den.

^9-10 När sedan Safan skulle rapportera till kungen om hur arbetet med reparationen gick, nämnde han också om bokrullen, som Hilkia hade hittat, och läste ur den för kungen.

¹¹ När kungen hörde vad som stod skrivet i rullen, rev han sönder sina kläder i ren förskräckelse.

^12-13 Han uppmanade prästen Hilkia, Safan och sin assistent Asaja samt Safans son Ahikam och Mikajas son Akbor att fråga Herren vad de skulle göra. Herren måste vara mycket vred på oss eftersom våra förfäder inte har lytt hans lag och handlat efter hans föreskrifter, sa Josia.

¹⁴ Prästen Hilkia, Ahikam, Akbor, Safan och Asaja gick därför till Nya staden, en stadsdel i Jerusalem, för att rådfråga profetissan Hulda, som var hustru till Sallum, son till Tikva, Harhas son, han som hade ansvaret för klädkammaren.

^15-16 Hon gav dem följande budskap från Herren, Israels Gud:Säg till den man som skickade hit er, att jag tänker förstöra staden och döda dess invånare, precis som jag förutsagt i boken du läst.

¹⁷ Folket i Juda har nämligen ställt mig åt sidan, tillbett andra gudar och gjort mig mycket upprörd, och denna vrede måste få sitt utlopp.

^18-19 Men därför att du var känslig för min vilja och sörjde och ödmjukade dig inför Herren när du läste förmaningarna i boken om att landet skulle bli förbannat och ödelagt, och därför att du har rivit sönder dina kläder och gråtit inför mig i ånger, ska jag höra din bön.

²⁰ Denna nations undergång ska inte inträffa förrän efter din död. Du ska inte behöva se all den olycka som jag ska låta komma över den här platsen.De återvände omedelbart till kungen med hennes budskap.