31 (A) Du ska göra ett förhänge av mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn och tvinnat fint lingarn. Det ska göras i konstvävnad med keruber på. 32 Du ska hänga upp det på fyra stolpar av akacieträ. Stolparna ska vara överdragna med guld och ha krokar av guld, och de ska stå på fyra fotstycken av silver. 33 Du ska hänga upp förhänget[a] i hakarna och föra dit vittnesbördets ark och ställa den innanför förhänget. Förhänget ska för er skilja det heliga från det allra heligaste.

34 Och du ska sätta nådastolen på vittnesbördets ark inne i det allra heligaste.

35 Bordet ska du ställa utanför förhänget på tabernaklets norra sida och ljusstaken mitt emot bordet på tabernaklets södra sida. 36 För ingången till tältet ska du göra ett draperi i brokig vävnad av mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn och tvinnat fint lingarn. 37 Till draperiet ska du göra fem stolpar av akacieträ och överdra dem med guld. Krokarna på dem ska vara av guld, och till stolparna ska du gjuta fem fotstycken av koppar.

Read full chapter

Footnotes

  1. 26:33 förhänget   Skärmade av arken, platsen för Guds närvaro (4 Mos 7:89). Keruberna (vers 31) påminde om syndafallet (1 Mos 3:24). Förhänget revs itu vid Jesu försoningsdöd på korset (Matt 27:51, Hebr 10:20).

45 (A) Solen förmörkades, och förhänget[a] i templet brast mitt itu.

Read full chapter

Footnotes

  1. 23:45 förhänget   Ett tio meter högt draperi som skärmade av "det allra heligaste", Guds uppenbarelseplats (se 2 Mos 26:31f, 3 Mos 16:2f, Hebr 9:3f, 10:20).

(A) Sedan säger han: Se, jag har kommit för att göra din vilja. Han upphäver det första för att upprätta det andra. 10 (B) Och i kraft av den viljan är vi helgade, genom att Jesu Kristi kropp har offrats en gång för alla.

11 (C) Alla andra präster står och förrättar sin tjänst dag efter dag och bär gång på gång fram samma offer som aldrig kan ta bort synderna. 12 Men Jesus har framburit ett enda syndoffer för alla tider, och han har sedan satt sig på Guds högra sida 13 (D) och väntar nu på att hans fiender ska läggas som en pall under hans fötter[a]. 14 (E) Med ett enda offer har han för all framtid fullkomnat dem som helgas.

15 Även den helige Ande vittnar om detta för oss. Först säger han:

16 (F) Detta är det förbund
    som jag efter denna tid
        ska sluta med dem.

Och sedan säger Herren:

    Jag ska lägga mina lagar
        i deras hjärtan
    och skriva dem i deras sinnen,

17 och deras synder och överträdelser

    ska jag aldrig mer minnas.[b]

18 Och där synderna är förlåtna behövs det inte längre något syndoffer.

Uppmuntran till tro och kärlek

19 (G) Bröder, i kraft av Jesu blod kan vi därför frimodigt gå in i det allra heligaste 20 (H) på den nya och levande väg som han öppnat för oss genom förhänget, det vill säga sin kropp. 21 (I) Vi har en stor överstepräst över Guds hus.

22 (J) Låt oss därför gå fram med ärligt hjärta i trons fulla visshet, med hjärtat renat från ont samvete och med kroppen badad i rent vatten. 23 (K) Låt oss orubbligt hålla fast vid hoppets bekännelse, för han som har gett oss löftet är trofast. 24 (L) Låt oss ge akt på varandra och sporra varandra till kärlek och goda gärningar. 25 (M) Och låt oss inte överge våra sammankomster, så som några brukar göra, utan i stället uppmuntra varandra, och det så mycket mer som ni ser att dagen närmar sig.

Varning för avfall

26 (N) För om vi fortsätter att synda med vett och vilja efter att ha fått kunskap om sanningen, då finns det inte längre något offer för synderna, 27 (O) utan bara en fruktansvärd väntan på domen och en rasande eld som ska förtära motståndarna. 28 (P) Den som förkastar Mose lag ska utan förbarmande dö om två eller tre vittnar mot honom. 29 (Q) Hur mycket strängare straff tror ni då inte den förtjänar som trampar på Guds Son, föraktar[c] det förbundsblod som har helgat honom, och som kränker nådens Ande? 30 (R) Vi känner honom som har sagt: Min är hämnden, jag ska utkräva den, och dessutom: Herren ska döma sitt folk.[d] 31 (S) Det är fruktansvärt att falla i den levande Gudens händer.

32 (T) Kom ihåg den första tiden när ljuset nådde er. Ni fick utstå hård kamp[e] och mycket lidande. 33 (U) Dels blev ni hånade och plågade och gjorda till offentligt åtlöje, dels stod ni sida vid sida med andra som behandlades så. 34 (V) Ni led med fångarna och accepterade med glädje att bli fråntagna era ägodelar, eftersom ni visste att ni ägde något som är bättre och bestående.

35 (W) Så kasta inte bort er frimodighet, den ger stor lön. 36 (X) Ni behöver uthållighet för att göra Guds vilja och få vad han har lovat. 37 (Y) För:

Ännu en kort liten tid,
    så kommer han
        som ska komma,
    och han ska inte dröja.
38 (Z) Min rättfärdige ska leva av tro.
    Men drar han sig undan,
        har min själ ingen glädje
            i honom.[f]

39 Men vi tillhör inte dem som drar sig undan och går förlorade, utan dem som tror och vinner sina själar.

Read full chapter

Footnotes

  1. 10:13 som en pall under hans fötter   Ett uttryck för triumf (jfr Jos 10:24).
  2. 10:16f Jer 31:33f.
  3. 10:29 föraktar   Ordagrant: "betraktar som orent".
  4. 10:30 5 Mos 32:35f, Ps 135:14.
  5. 10:32 den första tiden … hård kamp   Kanske åsyftas oroligheterna i Rom under Claudius runt år 50 e Kr, då kejsaren enligt historikern Suetonius utvisade judar efter stridigheter på grund av en viss "Chrestus" (jfr Apg 18:2).
  6. 10:37f Hab 2:3-4.