David erövrar Jerusalem

(A) Kungen och hans män tågade nu mot Jerusalem och jebusiterna som bodde där i landet. De sade till David: ”Hit kommer du inte in, till och med blinda och halta ska driva bort dig.” De tänkte: David kommer aldrig hit in. Men David intog Sions borg[a], det vill säga Davids stad.

På den dagen sade David: ”Den som slår jebusiterna ska gå genom vattentunneln[b] och nå fram till dessa halta och blinda som Davids själ hatar[c].” Därför brukar man säga: ”Blinda och halta får inte komma in i huset.” Och David slog sig ner i borgen och kallade den Davids stad. Där byggde han runt omkring, från Millo[d] och vidare inåt. 10 (B) David blev allt mäktigare, och Herren Gud Sebaot var med honom.

11 (C) Kung Hiram[e] i Tyrus skickade sändebud till David med cederträ[f] och med snickare och stenhuggare, och de byggde ett hus åt David. 12 Och David förstod att Herren hade befäst honom som kung över Israel och att han hade upphöjt hans kungadöme för sitt folk Israels skull.

13 (D) David tog sig ännu fler bihustrur och hustrur[g] från Jerusalem sedan han hade lämnat Hebron, och ännu fler söner och döttrar föddes åt David. 14 (E) Detta är namnen på de söner som föddes åt honom i Jerusalem: Shammua, Shobab, Natan, Salomo, 15 Jibhar, Elishua, Nefeg, Jafia, 16 Elishama, Eljada och Elifelet.

David besegrar filisteerna

17 När filisteerna hörde att David hade blivit smord till kung över Israel, drog de alla upp för att söka efter David. När David hörde det gick han ner till borgen. 18 Filisteerna hade nu kommit fram och spred sig i Refaimdalen[h]. 19 (F) Då frågade David Herren: ”Ska jag dra upp mot filisteerna? Ger du dem i min hand?” Herren svarade David: ”Dra upp! Jag ska ge filisteerna i din hand.” 20 (G) Så kom David till Baal-Perasim, och där besegrade David dem. Han sade: ”Herren bröt ner mina fiender framför mig som en flodvåg.” Därav fick platsen namnet Baal-Perasim.[i] 21 Filisteerna övergav där sina avgudabilder, och David och hans män förde bort dem.

22 Men filisteerna drog upp igen och spred sig i Refaimdalen. 23 När David då frågade Herren, svarade han: ”Du ska inte dra upp dit. Gå runt dem bakifrån och anfall dem från det håll där bakaträden[j] står. 24 När du hör ljudet av steg i bakaträdens toppar ska du genast rycka fram, för då har Herren gått ut framför dig för att slå filisteernas här.” 25 Och David gjorde som Herren hade befallt honom. Han slog filisteerna och förföljde dem från Geba ända till Gezer[k].

Read full chapter

Footnotes

  1. 5:7 Sions borg   Det äldsta Jerusalems högsta punkt. Dess grund finns bevarad till i dag.
  2. 5:8 vattentunneln   Sammankopplar staden med Gihonkällan nere i Kidrondalen (1 Kung 1:33, 2 Krön 32:30) och kan besökas än i dag.
  3. 5:8 som Davids själ hatar   Annan översättning (så Septuaginta): ”som hatar Davids själ”.
  4. 5:9 Millo   Betyder ”fyllning”, troligen en terrass på bergssidan som gav stöd under borgen.
  5. 5:11 Hiram   Regerade ca 980-949 f Kr. Hjälpte senare Salomo att bygga templet (1 Kung 5).
  6. 5:11 cederträ   Berömt barrträ rikt på kåda, vilket skyddar mot insekter och ger en behaglig doft.
  7. 5:13 fler bihustrur och hustrur   Äktenskap var ett medel för politiska allianser.
  8. 5:18 Refaimdalen   Sydväst om Jerusalem (Jos 15:8, 18:16).
  9. 5:20 Baal-Perasim   Betyder ”genombrottens herre” (av hebr. parás, ”bröt ner”, jfr 6:8).
  10. 5:23 bakaträden   Hebr. baká betyder ”gråta” (jfr Ps 84:7). Möjligen balsamträd (3-4 meter höga) vars doftande kåda utvanns som droppar.
  11. 5:25 Gezer   Stad drygt 3 mil väster om Jerusalem, nära gränsen till filisteernas område.

(A) Det ska ske i den yttersta tiden
    att berget med Herrens hus
        ska stå fast grundat
    och vara högst bland bergen,
        upphöjt över höjderna.
    Alla hednafolk ska strömma dit,
(B) många folk ska gå i väg och säga:
    "Kom, låt oss gå upp
        till Herrens berg,
            till Jakobs Guds hus.
    Han ska lära oss sina vägar
        så att vi kan vandra
            på hans stigar."
    För undervisning ska gå ut
        från Sion,
    Herrens ord från Jerusalem.
(C) Han ska döma mellan hednafolken
        och skipa rätt för många folk.
    Då ska de smida sina svärd
        till plogbillar
    och sina spjut
        till vingårdsknivar.
    Folk ska inte lyfta svärd mot folk
        och inte mer öva för krig.
Kom, ni av Jakobs släkt,
    låt oss vandra i Herrens ljus.

Herrens dag

Du har förskjutit ditt folk,
        Jakobs hus,
    för de är fulla
        av Österlandets tänkande,
            de är spåmän som filisteerna.
    De sluter förbund
        med främmande folk.
Deras land är fullt av silver och guld,
        det är ingen ände på deras skatter.
    Deras land är fullt av hästar,
        det är ingen ände
            på deras vagnar[a].
(D) Deras land är fullt av avgudar,
    och de tillber sina händers verk,
        det som deras fingrar har gjort.
Därför blir människorna nerböjda
        och männen ödmjukade.
    Du ska inte förlåta dem.

10 (E) Fly in i klippan och göm dig i stoftet
    av fruktan för Herren
        och hans höga majestät,
11 (F) för människornas stolta ögon
    ska ödmjukas,
        männens högmod bli nerböjt.
    Herren ensam
        ska vara upphöjd på den dagen.

12 (G) För Herren Sebaots dag
        ska komma
    mot allt som är stolt och högt,
        mot allt som är upphöjt
            så att det ödmjukas,
13 mot Libanons alla cedrar,
        de höga och upphöjda,
    och Bashans alla ekar[b],
14 mot alla höga berg
        och alla stolta höjder,
15 mot alla höga torn
        och alla fasta murar,
16 mot alla Tarshishskepp[c]
        och alla ståtliga fartyg[d].
17 Människornas stolthet
        ska böjas ner
    och männens högmod
        ödmjukas.
    Herren ensam
        ska vara upphöjd på den dagen,
18 och avgudarna ska helt försvinna.

19 (H) Man ska fly in i klippgrottor
        och jordhålor
    av fruktan för Herren
        och hans höga majestät,
    när han reser sig
        för att slå jorden med skräck.
20 (I) På den dagen
    ska människorna kasta bort
        till mullvadar och fladdermöss
    sina avgudar av silver
        och avgudar av guld
    som de har gjort åt sig för att tillbe.
21 De ska fly in i klippskrevor
        och bergsklyftor
    av fruktan för Herren
        och hans höga majestät,
    när han reser sig
        för att slå jorden med skräck.

22 (J) Förlita er inte på människor,
    som bara har en vindpust
        i sin näsa!
    Vad är de att räkna med?

Read full chapter

Footnotes

  1. 2:7 hästar … vagnar   Uttryck för militär styrka (se t ex 2 Kung 6:14f, Ps 20:8).
  2. 2:13 cedrar … ekar   Det finaste träet från högländerna i Libanon (1 Kung 7:2f) och Golanhöjderna.
  3. 2:16 Tarshishskepp   Långfärdsskepp för handel med fjärran länder som Tarshish (kanske Spanien). En flotta med sådana skepp hade förlist på Joshafats tid (1 Kung 22:49, Ps 48:8).
  4. 2:16 alla ståtliga fartyg   Annan översättning:"allt som är vackert att se".

26 (A) Men det himmelska Jerusalem är fritt, och det är vår moder.

Read full chapter

10 (A) för han väntade på staden med de fasta grundvalarna vars byggmästare och skapare är Gud.

Read full chapter

12 (A) Den som segrar ska jag göra till en pelare i min Guds tempel, och han ska aldrig mer lämna det. På honom ska jag skriva min Guds namn och namnet på min Guds stad, det nya Jerusalem som kommer ner från himlen, från min Gud, och mitt eget nya namn.

Read full chapter