Add parallel Print Page Options

Den som vägrar att vittna om vad han vet om ett brott blir medskyldig till det.

Den som rör vid något som är orent, till exempel ett dött djur som är förbjudet att äta, vare sig det är vilt eller tamt, är skyldig, även om han inte märker när han rör vid det.

Den som rör vid något orent från en människa bär på skuld så snart han märker att han har rört vid detta.

Om någon avlägger ett löfte utan att tänka sig för, vare sig det gäller en god eller dålig sak, är han skyldig när han inser sitt dåraktiga löfte.

Var och en som är skyldig i någon sak ska bekänna sin synd

och som offer för sin skuld bära fram ett lamm eller en get av honkön till Herren. Prästen ska skaffa försoning för honom och han ska bli befriad från sitt löfte.

Om han är så fattig att han inte kan offra ett lamm till Herren, ska han ta två turturduvor eller två unga duvor. En av fåglarna ska vara hans syndoffer och en hans brännoffer.

Prästen ska som syndoffer bära fram den fågel som han först får. Han ska vrida nacken av den, utan att skilja huvudet från kroppen.

Sedan ska han stänka en del av blodet på sidan av altaret, och resten ska tömmas ut vid foten av altaret. Detta är syndoffret.

10 Därefter ska han offra den andra fågeln som ett brännoffer på föreskrivet sätt. På så sätt ska prästen skaffa försoning för mannens synd och denne får därigenom förlåtelse.

11 Om han är så fattig att han inte ens kan bära fram två turturduvor eller två unga duvor som syndoffer, får han i stället ta tre och en halv liter fint mjöl. Han får inte blanda det med olivolja eller lägga rökelse på det, eftersom det är ett syndoffer.

12 Han ska ge det till prästen, och denne ska ta en handfull av det och bränna det på altaret, precis som vilket annat brännoffer som helst, som är föreskrivet av Herren. Det ska vara hans syndoffer.

13 På så sätt ska prästen skaffa försoning för honom och för all synd av det här slaget och han ska få förlåtelse. Resten av mjölet ska tillhöra prästen, precis som när det gäller spisoffer.

Skuldoffret

14 Herren sa till Mose:

15 Om någon syndar genom att ouppsåtligt orena det som är helgat åt Herren, ska han leda fram en felfri bagge som skuldoffer till Herren, värd lika mycket som de böter du fastställt för honom.

16 Han ska ersätta det heliga som han orenat eller tiondet han undanhållit, genom att betala dess fulla värde och därtill tjugo procent. Han ska ge det till prästen, och prästen ska skaffa försoning för honom med baggen som skuldoffer, och han ska då få förlåtelse.

17-18 Den som bryter mot någon Guds lag utan att märka det, räknas under alla förhållanden som skyldig och måste ge ett offer motsvarande det värde som Mose föreskrivit. Det offret ska vara en felfri bagge som ska föras till prästen som skuldoffer. Prästen ska skaffa försoning genom den, så att den skyldige blir förlåten.

19 Djuret måste offras som ett skuldoffer, för mannen är skyldig inför Herren.