Påsken firas för andra gången

9 Så här talade Herren till Mose i Sinai öken under det andra årets första månad sedan de lämnat Egypten: ² ”Säg till Israels folk att de ska fira påsk på den bestämda tiden. ³ Ni ska fira påsk varje år i skymningen^[a] den fjortonde dagen i denna första månad på den bestämda tiden enligt givna föreskrifter och bud.”

⁴ Mose sa då till israeliterna att de skulle fira påsk ⁵ och påskfirandet ägde rum i Sinai öken i skymningen den fjortonde dagen i första månaden. Israeliterna gjorde precis som Herren hade befallt Mose. ⁶ Men några män var orena därför att de hade kommit nära en död kropp och kunde därför inte fira påsk just då. De kom därför till Mose och Aron samma dag ⁷ och undrade om de för att ha orenat sig genom en död måste hållas ifrån att bära fram sina offer till Herren samtidigt med resten av folket.

⁸ Mose bad dem vänta medan han rådfrågade Herren vad han hade för befallning om dem. ⁹ Herren talade till Mose: ¹⁰ ”Säg till israeliterna: ’Om någon bland Israels folk, vare sig nu eller i kommande generationer, är oren på grund av att han rört vid en död kropp eller befinner sig på resa, kan de fira påsk ¹¹ i skymningen den andra månadens fjortonde dag. De ska vid det tillfället äta lammet tillsammans med osyrat bröd och bittra örter. ¹² De får inte lämna någonting kvar till följande morgon, de får inte krossa något av lammets ben och de måste följa alla de givna föreskrifterna beträffande firandet.

¹³ Men om någon som inte är oren eller någon som inte är ute på resa ändå försummar att fira påsk, ska han utrotas ur sitt folk därför att han inte offrat till Herren i rätt tid och han måste då bära sin skuld.

¹⁴ Om en utlänning som bor bland er vill fira Herrens påsk, ska han följa samma föreskrifter som jag gett er om påsken. Samma föreskrifter gäller för alla, utlänningar såväl som israeliter.’ ”

Molnet och elden över tältet

¹⁵ Den dag då boningen restes, täckte molnet förbundstecknets tält. På kvällen och under natten blev molnet i stället till en eld ¹⁶ och så förblev det även i fortsättningen. Molnet som fanns där på dagen, såg ut som en eld om natten. ¹⁷ När molnet än höjde sig från tältet, bröt hela Israel upp och följde det till den plats där det stannade och där slog man läger. ¹⁸ Allt efter Herrens befallning bröt israeliterna upp och på hans befallning slog de läger. De blev kvar så länge molnet stod stilla. ¹⁹ Om molnet stod stilla över boningen länge, lydde de Herrens befallning och stannade också länge. ²⁰ Ibland stannade molnet över boningen några dagar och folket stannade enligt Herrens befallning och bröt upp likaså enligt Herrens befallning; ²¹ ibland stannade det bara över natten och flyttade sig redan följande morgon. Men dag eller natt, närhelst det flyttade sig, bröt folket upp. ²² Och om molnet dröjde över boningen två dagar, en månad eller ett helt år, blev Israels folk kvar lika länge. Men så snart molnet flyttade sig, följde folket efter. ²³ På Herrens befallning slog de läger eller gick vidare och vad Herren än gav order om till Mose, det gjorde man.