Add parallel Print Page Options

12 Dessa äro de stadgar och rätter som I skolen hålla och iakttaga i det land som HERREN, dina fäders Gud, har givit dig till besittning; så länge I leven på jorden skolen I hålla dem.

I skolen i grund föröda alla platser där de folk som I fördriven hava hållit sin gudstjänst, vare sig detta har skett på höga berg och höjder eller någonstädes under gröna träd.

I skolen bryta ned deras altaren och slå sönder deras stoder och bränna upp deras Aseror i eld och hugga ned deras gudabeläten, och I skolen utrota deras namn från sådana platser.

När I tillbedjen HERREN, eder Gud, skolen I icke göra såsom de,

utan den plats som HERREN, eder Gud, utväljer inom någon av edra stammar till att där fästa sitt namn, denna boning skolen I söka och dit skall du gå.

Och dit skolen I föra edra brännoffer och slaktoffer, eder tionde, vad edra händer bära fram såsom offergärd, edra löftesoffer och frivilliga offer och det förstfödda av edra fäkreatur och eder småboskap.

Och där skolen I äta inför HERRENS, eder Guds, ansikte, och glädja eder med edert husfolk över allt vad I haven förvärvat, allt varmed HERREN, din Gud, vara rättast;

I skolen då icke göra såsom vi nu göra här, var och en vad honom tyckes vara rättast.

I haven ju ännu icke kommit till ro och till den arvedel som HERREN, din Gud, vill giva dig.

10 Men när I haven gått över Jordan och bon i det land som HERREN, eder Gud, vill giva eder till arvedel, och när han har låtit eder få ro för alla edra fiender runt omkring, då att I bon i trygghet,

11 då skolen I till den plats som HERREN, eder Gud, utväljer till boning åt sitt namn föra allt vad jag nu bjuder eder: edra brännoffer och slaktoffer, eder tionde, vad edra händer bära fram såsom offergärd, så ock alla de utvalda löftesoffer som I loven HERREN.

12 Och så skolen I glädja eder inför HERREN, eder Guds, ansikte, med edra söner och döttrar, edra tjänare och tjänarinnor, och med leviten som bor inom edra portar, ty han har ju ingen lott eller arvedel med eder.

13 Tag dig till vara för att offra dina brännoffer på någon annan plats som kan falla din in;

14 nej, på den plats HERREN utväljer inom en av dina stammar, där skall du offra dina brännoffer, och där skall du göra allt vad jag eljest bjuder dig.

15 Dock får du, så mycket dig lyster, slakta och äta kött inom vilken som helst av dina städer, i mån av den välsignelse som HERREN, din Gud, giver dig. Både den som är oren och den som är ren må äta därav, såsom vore det gasell- eller hjortkött.

16 Men blodet skolen I icke förtära I skolen gjuta ut det på jorden såsom vatten.

17 Du får alltså icke hemma inom dina portar äta tionde av din säd, ditt vin och din olja, ej heller det förstfödda av dina fäkreatur och din småboskap, ej heller något av de löftesoffer som du lovar, eller av dina frivilliga offer, eller av det din hand bär fram såsom offergärd;

18 utan inför HERREN, din Guds, ansikte, på den plats som HERREN, din Gud, utväljer skall du äta sådant, med din son och din dotter, din tjänare och din tjänarinna, och med leviten som bor inom dina portar; och så skall du glädja dig inför HERRENS, din Guds, ansikte över allt vad du har förvärvat.

19 Tag dig till vara för att glömma bort leviten, så länge du lever i ditt land.

20 Om du alltså, när HERREN, din Gud, har utvidgat ditt område, såsom han har lovat dig, tänker så: »Jag vill äta kött» -- ifall det nu lyster för dig att äta kött -- så må du då äta kött, så mycket dig lyster.

21 Om den plats som HERREN, din Gud, utväljer till att där fästa sitt namn ligger för avlägset för dig, så må du, i enlighet med vad jag har bjudit dig, slakta av de fäkreatur och av den småboskap som HERREN har givit dig, och äta därav hemma inom dina portar, så mycket av din lyster.

22 Men du skall äta på samma sätt som man äter gasell- eller hjortkött; både den som är oren och den som är ren må äta därav.

23 Allenast skall du vara ståndaktig i att icke förtära blodet; ty blodet är själen, och själen skall du icke förtära med köttet.

24 Du skall icke förtära det; du skall gjuta ut det på jorden såsom vatten.

25 Du skall icke förtära det, på det att det må gå dig väl och dina barn efter dig, när du göra vad rätt är i HERRENS ögon.

26 Men de heliga gåvor som du vill bära fram, och dina löftesoffer, dem skall du föra med dig till den plats som HERREN utväljer.

27 Och av dina brännoffer skall du offra både köttet och blodet på HERRENS, din Guds, altare. Av dina slaktoffer däremot skall väl blodet gjutas ut på HERRENS, din Guds, altare, men köttet må du äta.

28 Alla dessa bud som jag giver dig skall du hålla och höra, för att det må gå dig väl och dina barn efter dig, till evig tid, när du gör var gott och rätt är i HERRENS, din Guds, ögon.

29 När HERREN, din Gud, har utrotat de folk till vilka du nu kommer, för att fördriva dem för dig, när du alltså har fördrivit dessa och bosatt dig i deras land,

30 tag dig då till vara för att bliva snärjd, så att du efterföljer dem, sedan de hava blivit förgjorda för dig; fråga icke efter deras gudar, så att du säger: »På vad sätt höllo dessa folk sin gudstjänst? Så vill också jag göra.»

31 Nej, på det sättet skall icke du göra, när du tillbeder HERREN, din Gud, ty allt som är en styggelse för HERREN, och som han hatar, det hava de gjort till sina gudars ära; ja, de gå så långt att de bränna upp sina söner och döttrar i eld åt sina gudar.

32 Allt vad jag bjuder eder, det skolen I hålla och göra. Du skall icke lägga något därtill och icke taga något därifrån.

Andra budet: Du ska inte tillverka några avgudar

12 Detta är de lagar och föreskrifter som ni ska lyda i det land som Herren, dina förfäders Gud, har gett dig att ta i besittning för all framtid; följ dem så länge ni lever på jorden:

Bara en enda plats för gudstjänsten

Förstör grundligt alla de platser där de folk ni fördriver tillber sina gudar på höga berg och kullar och under alla grönskande träd. Bryt ner deras altaren, slå sönder deras stenstoder, bränn upp deras asherapålar[a] och hugg ner deras avgudabilder! Lämna ingenting kvar som kan påminna om dem på dessa platser!

Ni ska inte tillbe Herren, er Gud, på samma sätt som de. Istället ska ni samlas på en plats som Herren, er Gud, själv kommer att välja ut åt sig i någon av era stammar, en plats där hans namn ska bo. Dit ska du gå. Där ska ni bära fram era brännoffer och slaktoffer, ert tionde och era personliga gåvor, era löftesoffer, era frivilliga offer och de förstfödda djuren från er boskap och era hjordar. Där ska ni och era familjer äta[b] och fira högtid inför Herren, er Gud, och glädjas över resultatet av ert arbete och den välsignelse ni fått från Herren, er Gud.

Ni ska inte längre göra som vi gör idag. Nu gör var och en som han själv vill, eftersom ni ännu inte har nått den viloplats som Herren, din Gud, vill ge dig. 10 När ni har gått över Jordan och bosatt er i det land som Herren, er Gud, vill ger er och han har gett er ro för alla era fiender och ni lever i trygghet, 11 då ska Herren, er Gud, utse en plats för sitt namns boning. Till den platsen ska ni bära fram de gåvor jag ger befallning om: era brännoffer och slaktoffer, ert tionde och era personliga gåvor, samt alla de utvalda löftesoffer ni lovat Herren. 12 Där ska ni glädjas inför Herren med era söner och döttrar och slavar och slavinnor, likaså med leviterna som bor i era städer. De har ju inte fått något eget område i landet.

13 Du ska inte offra dina brännoffer var som helst, 14 utan bara på den plats som Herren väljer bland en av era stammar. Där ska du göra allt det som jag befaller dig.

15 Om du däremot vill slakta och äta djur på vanligt sätt, då kan du slakta dem var som helst i dina städer. Ät så mycket kött du vill, för Herren ska välsigna dig med sådant. De som är orena[c] får också äta av det som man äter gasell eller hjort. 16 Du får dock inte äta blodet. Häll ut det på marken som vatten.

17 I dina städer får du inte äta vare sig tiondet av säden, vinet eller oljan eller det förstfödda från din boskap eller dina hjordar eller något du har lovat att ge och inte heller dina frivilliga offer eller personliga offer. 18 Allt detta ska du, din son och dotter, din slav och slavinna och leviterna i dina städer äta inför Herren, din Gud, på den plats han väljer ut åt sig. Gläd dig inför Herren, din Gud, över resultatet av ditt arbete. 19 Leviterna får du aldrig glömma bort så länge du lever i landet.

20 När Herren, din Gud, har utvidgat dina gränser så som han har lovat och du får lust att äta kött, så ät så mycket du vill. 21 Om den plats Herren väljer ut som sin ligger alltför långt bort från din boplats, kan du slakta kor och får som Herren har gett dig så som jag har befallt dig och äta dem där du bor så mycket du vill. 22 Ät dem som du äter gasell och hjort. Även de som inte är rena kan äta dem. 23 Det enda förbehållet är att du aldrig får äta blodet, för livet är i blodet och du får inte äta livet tillsammans med köttet. 24 Ät alltså inte blodet. Häll ut blodet på marken som vatten. 25 Ät det inte! Då kommer allt att gå väl för dig och dina barn, eftersom du gör det som är rätt inför Herren. 26 Det är bara dina heliga gåvor och dina löftesoffer som du måste ta med dig till den plats Herren väljer ut. 27 Dina brännoffer, köttet och blodet, ska du offra på Herrens, din Guds, altare. Blodet från offret ska du hälla ut över Herrens, din Guds, altare, men köttet får du äta.

28 Var noga med att följa alla dessa föreskrifter. Om du gör det som är gott och rätt i Herrens, din Guds, ögon, kommer det alltid att gå väl för dig och dina barn.

29 Herren, din Gud, ska förinta folken i det land dit du kommer och driva undan dem för dig. Men när du har drivit bort dem och bosatt dig i deras land, 30 ska du inte vara nyfiken på deras gudar och gå i deras fälla som utrotades för din skull. Fråga inte: ”Hur tillbad de här folken sina gudar? Jag vill göra på samma sätt.” 31 Du får inte tillbe Herren, din Gud, på det sättet. I sin tillbedjan har dessa folk gjort avskyvärda saker som Herren hatar. De har till och med bränt upp sina söner och döttrar som offer till sina gudar. 32 Lyd alla de bud jag ger er! Lägg inte till något och dra inte heller bort något från dem.

Footnotes

  1. 12:3 Se not till 2 Mos 34:13.
  2. 12:7 En del av offren var gemenskapsoffer där en gemensam måltid ingick. Se 3 Mos 7:11-34.
  3. 12:15 En person kunde bli rituellt oren och fick då inte delta i offermåltiderna. Se t.ex. 3 Mos 11–15.