5 Moseboken 21
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Försoning vid ett ouppklarat mord
21 Om någon hittar en ihjälslagen man ute på marken i det land som Herren, din Gud, vill ge dig och ingen vet vem mördaren är, 2 ska de äldste och domarna mäta avståndet från den döde till de kringliggande städerna. 3 Sedan ska de äldste i den närmast liggande staden ta en kviga som aldrig har använts till arbete och aldrig gått under ok 4 och leda henne till en dal där det finns rinnande vatten och där man aldrig plöjt eller sått. Där ska de bryta nacken på kvigan.
5 Sedan ska prästerna, Levis söner, träda fram. Dem har Herren, din Gud, utsett till att göra tjänst inför honom och till att uttala välsignelser i Herrens namn och bestämma om olika tvister och brottmål. 6 De äldste i den närmast liggande staden ska tvätta sina händer över kvigan som man bröt nacken av i dalen 7 och säga: ”Våra händer har inte utgjutit detta blod och inte heller har vi sett vem som gjorde det. 8 Herre, ge försoning åt ditt folk Israel som du har befriat! Låt inte ditt folk Israel få skulden för denne oskyldige mans död.” På så sätt kommer blodskulden att bli sonad. 9 Du ska utplåna skulden för oskyldigt blod och göra det som är rätt inför Herren.
Äktenskap med fångar
10 När du drar ut i strid och Herren, din Gud, överlämnar fienden åt dig och du tar fångar 11 och bland fångarna ser en vacker kvinna som du fattar tycke för, får du ta henne till hustru.[a] 12 Du ska ta henne hem till dig. Hon ska raka av sig håret, klippa sina naglar 13 och ta av sig de kläder hon hade på sig när hon blev tillfångatagen och sedan vara kvar i ditt hem under en månads tid och sörja sina föräldrar. Efter detta kan du gifta dig med henne. 14 Men om du upptäcker att du inte tycker om henne, måste du låta henne gå vart hon vill. Du får inte sälja henne eller behandla henne som en slavinna eftersom du har kränkt henne.
Förstföddes rätt
15 Om en man har två hustrur, men bara älskar en av dem och båda har fött barn åt honom och modern till hans förstfödde son är den kvinna han inte älskar, 16 får han inte vid fördelningen av arvet ge den förstföddes rätt till sin yngre son som är född av den kvinna han älskar. 17 Han måste erkänna honom som den förstfödde, trots att han inte älskar hans mor och ge honom en dubbel del av arvet. Sonen är beviset på hans förmåga att avla barn. Förstfödslorätten är hans.
En upprorisk son
18 Om en man har en envis och upprorisk son, som inte vill lyda sina föräldrar eller lyssna till deras tillrättavisning och fostran, 19 ska de ta med honom till stadens äldste vid stadens port 20 och säga: ”Vår son är upprorisk och envis. Han vill inte lyda oss, han bara festar och super.” 21 Då ska männen i staden stena honom till döds. Gör dig av med det onda bland folket och alla i Israel ska höra talas om vad som hänt och bli avskräckta.
Begravning av avrättade
22 Om en man har begått ett brott som medför dödsstraff och hans döda kropp har hängts upp, 23 måste den tas ner före natten. Du ska begrava honom samma dag, för den som är upphängd på trä är förbannad av Gud. Du ska inte orena det land som Herren, din Gud, vill ge dig.
5 Mosebok 21
Svenska 1917
21 Om i det land som HERREN, din Gud, vill giva dig till besittning en ihjälslagen människa påträffas liggande på marken, och man icke vet vem som har dödat honom,
2 så skola dina äldste och dina domare gå ut och mäta upp avståndet från platsen där den ihjälslagne påträffas till de städer som ligga där runt omkring.
3 Och de äldste i den stad som ligger närmast denna plats skola taga en kviga som icke har blivit begagnad till arbete, och som icke såsom dragare har gått under ok.
4 Och de äldste i staden skola föra kvigan ned till en dalgång som icke har varit plöjd eller besådd; och där i dalen skola de krossa nacken på kvigan.
5 Och prästerna, Levi söner, skola träda fram, ty dem har HERREN, din Gud, utvalt till att göra tjänst inför honom och till att välsigna i HERRENS namn, och såsom de bestämma skola alla tvister och alla misshandlingsmål behandlas.
6 Och alla de äldste i den staden, de som bo närmast platsen där den ihjälslagne påträffades, skola två sina händer över kvigan på vilken man hade krossat nacken i dalen;
7 och de skola betyga och säga: »Våra händer hava icke utgjutit detta blod, och våra ögon hava icke sett dådet.
8 Förlåt ditt folk Israel, som du har förlossat, HERRE, och låt icke oskyldigt blod komma över någon i ditt folk Israel.» Så bliver denna blodskuld dem förlåten.
9 Du skall skaffa bort ifrån dig skulden för det oskyldiga blodet, ty du skall göra vad rätt är i HERRENS ögon.
10 Om HERREN, din Gud, när du drager ut i krig mot dina fiender, giver dem i din hand, så att du tager fångar,
11 och du då bland fångarna får se någon skön kvinna som du fäster dig vid, och som du vill taga till hustru åt dig,
12 så skall du föra henne in i ditt hus, och hon skall raka sitt huvud och ansa sina naglar.
13 Och hon skall lägga av de kläder hon bar såsom fånge och skall bo i ditt hus och få begråta sin fader och sin moder en månads tid; därefter må du gå in till henne och äkta henne, så att hon bliver din hustru.
14 Och om du sedan icke mer finner behag i henne, så må du låta henne gå vart hon vill; du får icke sälja henne för penningar. Du får icke heller behandla henne såsom trälinna, då du nu har kränkt henne.
15 Om en man har två hustrur, en som han älskar och en som han försmår, och båda hava fött honom söner, såväl den han älskar som den han försmår, och hans förstfödde son till den försmådda,
16 så får mannen icke, när han åt sina söner utskiftar sin egendom såsom arv, giva förstfödslorätten åt sonen till den älskar, till förfång för sonen till den han försmår, då nu denne är den förstfödde,
17 utan han skall såsom sin förstfödde erkänna sonen till den försmådda och giva honom dubbel lott av allt vad han äger. Ty denne är förstlingen av hans kraft; honom tillhör förstfödslorätten.
18 Om någon har en vanartig och uppstudsig son, som icke lyssnar till sin faders och sin moders ord, och som, fastän de tukta honom, ändå icke hör på dem,
19 så skola hans fader och hans moder taga honom och föra honom ut till de äldste i staden, till stadens port.
20 Och de skola säga till de äldste i staden: »Denne vår son är vanartig och uppstudsig och vill icke lyssna till våra ord, utan är en frossare och drinkare.»
21 Då skall allt folket i staden stena honom till döds: du skall skaffa bort ifrån dig vad ont är. Och hela Israel skall höra det och frukta.
22 Om på någon vilar en sådan synd som förtjänar döden, och han så bliver dödad och du hänger upp honom på trä,
23 så skall den döda kroppen icke lämnas kvar på träet över natten, utan du skall begrava den på samma dag, ty en Guds förbannelse är den som har blivit upphängd; och du skall icke orena det land som HERREN, din Gud, vill giva dig till arvedel.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.