²⁴ Men om platsen som Herren, din Gud, har utvalt som boning för sitt namn ligger så långt borta att du inte kan bära dit det Herren välsignat dig med, ²⁵ kan du sälja det du samlat ihop och istället ta med pengarna till den plats Herren, din Gud, väljer ut. ²⁶ Där kan du sedan köpa det du önskar, en ko, ett får, vin eller andra jästa drycker och hålla måltid inför Herren, din Gud, och vara glad, du och din familj. ²⁷ Glöm inte heller att dela med dig till leviterna som bor i dina städer, för de har inget eget område eller egendom.

²⁸ I slutet av vart tredje år ska du lagra hela ditt tionde av årets skörd i städerna. ²⁹ Det ska du sedan ge till leviterna som inte har något område bland er och till främlingarna, änkorna och de faderlösa i dina städer, så att de kan äta och bli mätta. Då kommer Herren, din Gud, att välsigna dig och ditt arbete.

Templet rensas

(Matt 21:12-16; Luk 19:45-47; Joh 2:13-16)

¹⁵ När de kom fram till Jerusalem gick han in i templet och drev ut köpmännen och deras kunder. Han välte omkull borden för dem som växlade pengar och stånden för dem som sålde duvor, ¹⁶ och han stoppade alla som försökte bära varor över tempelplatsen.^[a]

¹⁷ Sedan undervisade han dem och sa: ”Står det inte skrivet: ’Mitt hus ska kallas ett bönehus för alla folk?’ Men ni har gjort det till ett rövarnäste.”^[b]

¹⁸ När översteprästerna och de skriftlärda fick höra detta, började de göra upp planer på hur de skulle bli av med honom. Men de var rädda för honom, eftersom alla människor var så imponerade av hans undervisning.

¹⁹ På kvällen lämnade sedan Jesus och hans lärjungar staden.

Jesus förklarar att hans lärjungar kan be om stora ting

(Matt 21:20-22; 6:14)

²⁰ När de nästa morgon gick förbi fikonträdet igen, såg de att det hade vissnat ända från roten. ²¹ Då kom Petrus ihåg det och sa: ”Rabbi^[c], har du sett? Fikonträdet som du förbannade har vissnat!”

²² Då sa Jesus till dem: ”Ni måste tro på Gud. ²³ Sannerligen säger jag er: om någon säger till det här berget: ’Upp med dig och kasta dig i havet!’ och inte tvivlar i sitt hjärta utan tror att det ska ske som han säger, då kommer det att bli så. ²⁴ Jag säger er därför att vad ni än ber om i er bön i tron att ni får det, så ska ni få det. ²⁵ Men när ni står och ber till Gud ska ni först förlåta dem ni har något emot. Då ska också er Fader i himlen förlåta er era överträdelser.^[d]”

De judiska ledarna ifrågasätter Jesus fullmakt

(Matt 21:23-27; Luk 20:1-8)

²⁷ Så kom de tillbaka till Jerusalem, och medan Jesus gick omkring i templet kom översteprästerna och de skriftlärda och folkets ledare fram till honom. ²⁸ De frågade honom: ”Vad har du för fullmakt att göra detta? Vem har gett dig den fullmakten att göra det?”

²⁹ Jesus sa: ”Jag vill också ställa en fråga till er. Om ni svarar på den ska jag tala om för er vad jag har för fullmakt att göra detta. ³⁰ Var Johannes dop från himlen eller från människorna? Svara mig!”

³¹ De började genast diskutera med varandra och sa: ”Om vi säger att det var från himlen, så kommer han att fråga varför vi inte trodde på honom. ³² Men kan vi säga att det var från människor?” Det vågade de inte för folket, eftersom alla ansåg att Johannes faktiskt var en profet. ³³ Därför svarade de till slut: ”Vi vet inte.”

Då sa Jesus till dem: ”I så fall säger inte jag heller vad jag har för fullmakt att göra detta.”

Jesus rensar templet

(Matt 21:12-16; Mark 11:15-18; Joh 2:13-16)

⁴⁵ Sedan gick Jesus till templet och körde väg köpmännen som höll till där.^{[a] 46} Han sa till dem: ”Det står skrivet: ’Mitt hus ska kallas ett bönehus.’ Men ni har gjort det till ’ett rövarnäste’.”^[b]

⁴⁷ Efter det undervisade han varje dag i templet. Översteprästerna och de skriftlärda och alla folkets ledare försökte hitta ett sätt att göra sig av med honom, ⁴⁸ men de visste inte hur de skulle bära sig åt, för han var omtyckt av hela folket, och alla ville lyssna på honom.

¹⁴ I templet fann han dem som sålde oxar, får och duvor, och dem som satt och växlade pengar.^{[a] 15} Jesus gjorde sig en piska av några repstumpar och drev ut allihop från tempelområdet tillsammans med fåren och oxarna. Han slog ut myntväxlarnas pengar och välte deras bord, ¹⁶ och till dem som sålde duvor sa han: ”Ta bort allt detta härifrån! Gör inte min Faders hus till en marknadsplats!”

¹⁷ Då kom hans lärjungar ihåg att det stod skrivet: ”Min iver för ditt tempel förtär mig.”^[b]

¹⁸ Men judarna sa till honom: ”Vad kan du visa oss för tecken, när du nu gör så här?”

¹⁹ Jesus svarade: ”Riv ner det här templet, så ska jag resa upp det igen på tre dagar.”

²⁰ Judarna sa: ”Detta tempelbygge har pågått i fyrtiosex år, och du menar att du kan resa upp det på tre dagar!” ²¹ Men det tempel Jesus talade om var hans egen kropp. ²² När han sedan uppstod från de döda kom hans lärjungar ihåg att han hade sagt detta, och de trodde på Skriften och på det ord Jesus själv hade talat.

²³ Tack vare de tecken han gjorde i Jerusalem under påskhögtiden började många tro på hans namn. ²⁴ Men Jesus litade inte på någon, för han kände alla. ²⁵ Han behövde inte någons vittnesbörd om människan, för han visste vad som fanns i människan.