Add parallel Print Page Options

10 Han fann honom i öknen,
    i ödslig, ylande ödemark,
han bevarade honom, tog hand om honom
    och skyddade honom som sin ögonsten.

Read full chapter

Boas sa då till Rut: ”Min dotter, gå inte och plocka ax på någon annan åker, utan stanna här och håll dig till mina tjänstekvinnor!

Read full chapter

Hur dyrbar är inte din nåd, Gud!
    Människobarnen har sin tillflykt under dina vingars skugga.

Read full chapter

Var nådig, Gud, var nådig mot mig!
    För till dig tar jag min tillflykt,
under dina vingars skugga tar jag min tillflykt
    tills faran är över.

Read full chapter

Jag vill för alltid bo i ditt tält
    och ta min tillflykt under dina vingars skugga. Séla

Read full chapter

Med sina vingar täcker han dig,
    under dem finner du tillflykt.
    Hans trofasthet är en sköld och en skyddsmur.

Read full chapter

För så säger härskarornas Herre: ”Efter sin härlighet har han sänt mig[a] om folken som plundrat er: –Den som rör vid er rör vid min[b] ögonsten–.

Read full chapter

Footnotes

  1. 2:8 Grundtextens innebörd är oviss.
  2. 2:8 Enligt ett rättelseförslag: hans (sannolikt för att det inte skulle låta som om HERREN hade sänt HERREN).

12 Herren ska ärva Juda som sin del av den heliga marken och än en gång utvälja Jerusalem.

Read full chapter