¹⁹ När hennes herrar såg att deras hopp om inkomst var ute, grep de Paulus och Silas och släpade med dem till torget inför myndigheterna. ^20 (A) De förde fram dem till domarna och sade: "De här människorna stör ordningen i vår stad. De är judar ²¹ och förkunnar seder som vi romare inte får anta eller följa." ^22 (B) Även folket gick till angrepp mot dem, och domarna slet av dem kläderna och befallde att de skulle piskas^[a]. ²³ De fick många rapp och kastades i fängelse, och fångvaktaren fick befallning att bevaka dem noga. ²⁴ När han nu fick en sådan befallning, satte han dem i den innersta cellen och låste fast deras fötter i stocken.

²⁵ Vid midnatt var Paulus och Silas i bön och lovsång till Gud medan fångarna lyssnade på dem. ^26 (C) Plötsligt kom ett kraftigt jordskalv så att fängelset skakades i sina grundvalar. I samma ögonblick öppnades alla dörrarna, och allas bojor lossnade och föll av.

²⁷ Fångvaktaren vaknade, och när han fick se att fängelsedörrarna stod öppna drog han sitt svärd och skulle just ta sitt liv^[b], eftersom han trodde att fångarna hade flytt. ²⁸ Men Paulus ropade högt: "Gör dig inte illa! Vi är här allesammans." ²⁹ Då bad han om ljus och rusade in och föll skräckslagen ner inför Paulus och Silas. ^30 (D) Sedan förde han ut dem och frågade: "Herrar, vad ska jag göra för att bli frälst?" ^31 (E) De svarade: "Tro på Herren Jesus så blir du frälst, du och din familj." ³² Och de förkunnade Herrens ord för honom och för alla i hans familj.

³³ Redan vid samma timme på natten tog fångvaktaren med dem och tvättade deras sår, och han döptes genast tillsammans med hela sin familj. ^34 (F) Sedan förde han dem upp till sin bostad och dukade ett bord, jublande glad över att han med hela sin familj hade kommit till tro på Gud.

³⁵ När det blev dag skickade domarna sina rättstjänare och lät säga: "Frige de där människorna." ³⁶ Fångvaktaren framförde detta till Paulus och sade: "Domarna har sänt bud att ni ska friges. Så kom nu ut och gå i frid!" ^37 (G) Men Paulus sade till dem: "De har piskat oss offentligt utan rättegång, fast vi är romerska medborgare^[c], och kastat oss i fängelse. Och nu vill de skicka iväg oss i hemlighet! Å nej, de får komma hit själva och hämta ut oss."

³⁸ Rättstjänarna framförde dessaord till domarna, som blev förskräckta när de fick höra att de var romerska medborgare. ³⁹ De kom och talade vänligt till dem och förde ut dem och bad dem lämna staden. ⁴⁰ Men när Paulus och Silas var ute ur fängelset gick de i stället hem till Lydia, där de träffade bröderna och gav dem uppmuntran och tröst. Sedan drog de vidare.

^2 (A) Tidigare hade vi, som ni vet, lidit och blivit misshandlade i Filippi^[a]. Men genom vår Gud fick vi mod att predika Guds evangelium för er trots hård kamp.