Add parallel Print Page Options

14 Med hans egna spjut
    genomborrar du hans krigares huvuden
när de stormar fram för att skingra oss
        och i skadeglädje sluka den betryckte[a]
    som gömmer sig.
15 Du far fram på dina hästar över havet,
    och de väldiga vattnen brusar.

16 Jag hör det och bävar i mitt innersta,
    vid dånet darrar mina läppar,
benen i min kropp löses upp,
    och jag går med vacklande steg.
Jag väntar stilla på olyckans dag,
    som ska komma över det folk som anfaller oss.

Read full chapter

Footnotes

  1. 3:14 Grundtextens innebörd är osäker.