Jerusalems synder

22 Herrens ord kom till mig. Han sade: "Du människobarn, vill du döma, vill du döma blodstaden? Ställ henne då inför alla hennes vidrigheter! Säg: Så säger Herren, Herren: O stad, du som utgjuter dina invånares blod, så att din stund måste komma, du som gör avgudar åt dig för att orena dig. Genom det blod du har utgjutit har du dragit på dig skuld, och genom de avgudar du har gjort har du orenat dig. Så har du påskyndat dina dagars slut och nu kommit till slutet av dina år. Därför skall jag låta dig bli till hån för hednafolken och till åtlöje för alla länder. Både nära och fjärran skall man håna dig, du vars namn är smädat, du förvirringens stad.

Se, var och en av furstarna i Israel har använt sin makt för att utgjuta blod. Hos dig föraktar man sin far och mor, och mot främlingen utövar man våld. Den faderlöse och änkan förtrycker man. Mina heliga ting föraktar du, och mina sabbater vanhelgar du. Falska angivare finns hos dig, villiga att utgjuta blod. På bergen håller man offermåltider, och man bedriver skamliga ting hos dig. 10 Man blottar sin fars kön hos dig, och man kränker kvinnan hos dig när hon har sin månadsblödning. 11 Man bedriver avskyvärda ting med sin nästas hustru, och man orenar sin sonhustru. Andra kränker sin syster, sin fars dotter. 12 För mutor är man hos dig beredd att utgjuta blod. Du ockrar och tar oskälig ränta och plundrar din nästa med våld, och du glömmer mig, säger Herren, Herren.

13 Men se, jag slår ihop mina händer i vrede över den orätta vinning du håller på med och över de blodsdåd som sker hos dig. 14 Menar du att ditt mod kan hållas uppe eller att dina händer är starka nog, när tiden kommer då jag griper in mot dig? Jag, Herren, har talat och jag fullbordar det också. 15 Jag skall skingra dig bland hednafolken och sprida ut dig i länderna. Så skall jag skaffa bort all din orenhet ifrån dig. 16 Du skall bli vanärad inför folken genom din egen skuld. Och du skall inse att jag är Herren."

17 Herrens ord kom till mig. Han sade: 18 "Du människobarn, Israels hus har för mig blivit slagg. De är allesammans koppar, tenn, järn och bly i smältugnen. Silverslagg har de blivit. 19 Därför säger Herren, Herren så: Eftersom ni alla har blivit slagg, skall jag samla ihop er mitt i Jerusalem. 20 Som man samlar ihop silver, koppar, järn, bly och tenn mitt i ugnen och där blåser upp eld under det och smälter det, så skall jag samla ihop er i min vrede och förbittring och lägga er i ugnen och smälta er. 21 Jag skall samla ihop er och blåsa upp min vredes eld under er, så att ni smälts i den. 22 Som silver smälts i ugnen så skall ni smältas i den. Och ni skall inse att jag, Herren, utgjuter min vrede över er."

23 Herrens ord kom till mig. Han sade: 24 "Du människobarn, säg till dem: Du är ett land som inte har renats och inte har sköljts av regn på vredens dag. 25 De profeter som finns där har sammansvurit sig och blivit som rytande, rovgiriga lejon. De slukar människor, de roffar åt sig gods och dyrbarheter och gör många till änkor i landet. 26 Prästerna kränker min lag och vanhelgar mina heliga ting. De skiljer inte mellan heligt och oheligt och undervisar inte om skillnaden mellan rent och orent. De blundar för mina sabbater, och så blir jag vanhelgad mitt ibland dem. 27 Furstarna i mitt folk är som rovgiriga vargar. De utgjuter blod och förgör människor för att skaffa sig orättfärdig vinning. 28 De profeter de har tjänar dem som vitkalkare. De skådar åt dem falska profetsyner och spår åt dem lögnaktiga spådomar. De säger: Så säger Herren, Herren, fastän Herren inte har talat. 29 Folket i landet begår våldsgärningar och stjäl. Den nödställde och fattige förtrycker de, och mot främlingen utövar de våld utan lag och rätt.

30 Jag sökte bland dem efter någon som skulle bygga en mur och ställa sig i gapet inför mig till försvar för landet så att jag inte skulle fördärva det. Men jag fann ingen. 31 Därför utgjuter jag min vrede över dem och gör slut på dem med min förbittrings eld. Deras gärningar skall jag låta komma över deras huvuden, säger Herren, Herren."

Profetia mot det syndiga Jerusalem

22 Herrens ord kom till mig: ”Du människa, vill du döma, vill du döma den blodbefläckade staden? Ställ den inför alla dess avskyvärdheter! Säg: ’Så säger Herren, Herren: Du stad, som utgjuter blod hos dig, till din dom, du som gör avgudar och orenar dig, du är skyldig för det blod du har utgjutit, och du har orenat dig med avgudar som du gjort. Så har du närmat dig slutet av dina dagar och år. Jag ska därför göra dig till åtlöje inför alla folk och till hån i alla länder. Från både när och fjärran ska man håna dig, du ökända och våldsamma stad.

Varje ledare i Israel som bor hos dig använder sin makt till att utgjuta blod. Fäder och mödrar visar man inte respekt hos dig, invandrare förtrycks, och faderlösa och änkor behandlas illa. Mina heliga ting föraktar du, och mina sabbater vanhelgar du. Hos dig finns män som förtalar för att utgjuta blod. Hos dig håller man offermåltider på bergen, och hos dig bedriver man otukt. 10 Hos dig vanärar man sina fäders bädd och kränker kvinnor när de har sin menstruation. 11 Man gör avskyvärda ting med sin nästas hustru och skamlig otukt med sin sonhustru, man kränker sin syster, sin fars dotter. 12 Hos dig tar man emot mutor för att utgjuta blod, hos dig ockrar man och tar ut oskälig ränta. Du plundrar din nästa med våld, och mig har du glömt, säger Herren, Herren.

13 Men nu tänker jag slå ihop mina händer för den orätta vinning du har skaffat åt dig och för all blodsutgjutelse som sker hos dig. 14 Kommer du att ha mod och styrka kvar, när det är dags för mig att göra upp med dig? Jag, Herren, har talat, och jag kommer att göra som jag har sagt. 15 Jag ska sprida ut dig bland folken och skingra dig i främmande länder. Jag ska rensa bort all orenhet hos dig. 16 Du ska bli vanhelgad bland folken och inse att jag är Herren.’ ”

17 Herrens ord kom till mig: 18 ”Du människa, Israels folk har för mig blivit slagg. De är koppar, tenn, järn och bly i smältugnen. De är silverslagg. 19 Därför säger Herren, Herren: ’Eftersom ni alla är slagg ska jag samla er mitt i Jerusalem. 20 Som man samlar silver, koppar, järn, bly och tenn mitt i ugnen och blåser under elden för att smälta det, så ska jag i vredesglöd samla er, lägga er där och smälta er. 21 Jag ska samla er och blåsa upp min vredesglöd under er, och ni ska smältas där. 22 Som silver smälts i ugnen ska ni smältas där, och ni ska inse att jag, Herren, har öst ut min vrede över er.’ ”

23 Herrens ord kom till mig: 24 ”Du människa, säg till landet: ’Du är ett land som inte renades[a] och bevattning på vredesdagen.’ 25 De profeter[b] som finns där har sammansvurit sig och blivit som rytande, rovgiriga lejon. De förtär det levande, de lägger beslag på skatter och dyrbarheter. De gör många till änkor där. 26 Dess präster har våldfört sig på min lag och vanhelgat mina heliga ting. De gör ingen skillnad mellan heligt och oheligt. De undervisar inte om skillnaden mellan rent och orent, och de iakttar inte mina sabbater. Så har jag blivit vanhelgad bland dem. 27 Dess furstar är som rovgiriga vargar, de utgjuter blod och dödar för orätt vinning. 28 Dess profeter vitkalkar allting åt dem med falska syner och lögnaktiga spådomar. De säger: ’Så säger Herren, Herren’, trots att Herren inte har talat. 29 Folket i landet förtrycker och plundrar, de kränker de fattiga och nödlidande och ger inte förtryckta och främlingar deras rätt.

30 Jag sökte bland dem efter någon som skulle kunna bygga upp muren och gå i bräschen inför mig, för att jag inte skulle behöva förgöra landet, men jag hittade ingen. 31 Därför öser jag ut min vrede över dem och förintar dem med min vredes eld. Vad de gjort ska jag låta komma över dem själva, säger Herren, Herren.”

Footnotes

  1. 22:24 Enligt Septuaginta blev utan regn.
  2. 22:25 Enligt Septuaginta furstar.