Add parallel Print Page Options

Herren anklagar Israel för synd

Hör Herrens ord, Israels folk! Herren har anklagelser att rikta mot er och säger: Det finns ingen sanning och trohet, ingen barmhärtighet och ingen kunskap om Gud i ert land.

Ni svär och ljuger och stjäl och är otrogna i era äktenskap. Överallt möter man våld, och det ena mordet avlöser det andra.

Detta är anledningen till att ert land inte kan ge någon avkastning. Det råder ständig sorg, och allt levande blir sjukt och dör, både djur, fåglar och fiskarna i havet.

Försök inte skylla ifrån er genom att anklaga andra! Det är er präster som jag anklagar.

Till straff för era brott ska ni snava och falla både mitt på dagen och i nattens mörker, och på samma sätt ska det också gå med era så kallade profeter, för jag ska ödelägga ert land.

Mitt folk går under i brist på kunskap - de känner mig inte. Felet är ert, för ni vägrar själva att lära känna mig. Därför vägrar jag att erkänna er som mina präster, och därför att ni inte har brytt er om mina lagar, ska jag inte bry mig om era barn.

Ju fler ni präster blir, desto mer syndar hela folket mot mig. Ni har bytt ut Guds härlighet mot avgudars förnedring.

Prästerna drar fördel av folkets synder. De frossar i deras ondska.

Sådana präster, sådant folk. Jag ska straffa både präster och folk för alla deras ogudaktiga handlingar.

10 De ska äta utan att bli mätta, och de ska få leva i otrohet och prostitution men inte få några barn. De har övergett mig och vänt sig till andra gudar.

11 Otrohet och dryckenskap har berövat mitt folk dess förstånd.

12 De frågar en träbit om råd och ett trollspö om sanningen. En ande av prostitution leder dem vilse, och de är otrogna mot sin Gud.

13 De offrar till avgudar på bergstoppar och höjder och tänder rökelse i den behagliga skuggan av ekar, popplar och terebinter där deras döttrar bjuder ut sig och deras svärdöttrar är otrogna.

14 Men varför skulle jag straffa dem? Ni män begår ju samma brott genom att ligga med prostituerade och tempeltärnor. Dårar är vad ni är! Er dom har fallit därför att ni så fullständigt vägrar att förstå.

15 Men även om nu Israel lever i otrohet, så måste väl inte också du, Juda, förena dig med dem som låtsas tillbe mig i Gilgal och Bet-Aven! Deras gudstjänst är ett bedrägeri.

16 Var inte som Israel, en motspänstig kviga som vägrar att låta sig föras ut på grönbete!

17 Håll dig borta från Israel, för hon har gett sin själ åt avgudar.

18 Israels män bryter upp från sina omåttliga dryckesfester och går direkt till de prostituerade. De föredrar det skamlösa före det hedervärda.

19 Därför ska en stormvind sopa bort dem, och de ska dö i skam därför att de offrar till avgudar.

Guds otrogna folk

(4:1—14:10)

Herren anklagar Israel för synd

Hör Herrens ord, Israels folk!
    Herren går till rätta med landets invånare.
”Det finns ingen sanning och nåd,
    ingen kunskap om Gud i landet.
Man svär och ljuger,
    mördar och stjäl,
begår äktenskapsbrott,
    och det ena blodsdådet avlöser det andra.
Därför sörjer landet
    och alla dess invånare tynar bort.
Både markens djur, himlens fåglar
    och fiskarna i havet dör.

Ingen får skylla en annan,
    ingen får anklaga en annan!
Ditt folk är som de som anklagar en präst.[a]
    Du ska komma på fall om dagen,
om natten ska profeten komma på fall med dig,
    och din mor ska jag förgöra.
Mitt folk går under i brist på kunskap.

Du har förkastat kunskapen,
    och därför ska jag förkasta dig som min präst.
Du har glömt din Guds lag,
    och därför ska jag glömma dina barn.
Ju fler präster det blir,
    desto mer syndar de mot mig.
Jag ska förvandla deras ära till skam.
    De lever av mitt folks synd
och längtar efter deras gudlöshet.
    Sådant folk, sådana präster
ska det bli.
    Jag ska straffa dem båda för deras levnadssätt
och vedergälla dem för deras handlingar.

10 De ska äta utan att bli mätta
    och leva i otukt men inte föröka sig.
För de har övergett Herren och ägnar sig åt
11     otukt och både gammalt och nytt vin.
Det berövar dem förståndet.
12     Mitt folk frågar sin träbit om råd
och vill ha svar av en stock.
    En ande av otukt leder dem vilse,
och de är otrogna mot sin Gud.
13     De förrättar offer på bergstoppar
och tänder rökelse på höjder,
    under ekar, popplar och terebinter,
som har en så behaglig skugga.
    Så blir era döttrar skökor,
och så begår era svärdöttrar äktenskapsbrott.

14 Jag vill inte straffa era döttrar
    för att de är skökor
eller era svärdöttrar
    för att de begår äktenskapsbrott.
För männen hänger själva ihop med skökor
    och förrättar offer med tempelprostituerade.
Ett folk utan förstånd går under.

15 Även om du, Israel, lever i otukt,
    får inte Juda bli skyldigt.

Kom inte till Gilgal,
    gå inte upp till Bet Aven!
Svär inte: ’Så sant Herren lever.’
16     Som en motspänstig kviga är Israel.
Skulle Herren då valla dem
    som lamm på betesmarker?
17 Efraim har förenat sig med avgudar,
    låt honom vara!
18 Även när deras dryckeslag är över
    fortsätter de med sin otukt.
Deras härskare är djupt förälskade i det skamlösa.[b]
19     En stormvind ska sopa bort dem,
och deras offer ska bringa dem skam.

Footnotes

  1. 4:4 Sista satsen i versen är svårtolkad i grundtexten.
  2. 4:18 Grundtextens innebörd är oviss och översättningen högst osäker.