Hosea 8
Svenska 1917
8 Sätt basunen för din mun! »Såsom en örn kommer fienden över HERRENS hus, eftersom de hava överträtt mitt förbund och avfallit från min lag.
2 De ropa till mig: »Min Gud! Vi känna dig, vi av Israel.»
3 Men eftersom Israel har förkastat vad gott är, skall fienden jaga honom.
4 Själva valde de sig konungar, som icke kommo från mig; de tillsatte furstar, utan att jag fick veta något därom av sitt silver och guld gjorde de sig avgudar, ty det skulle ju förstöras.
5 En styggelse är din kalv, Samarien! Min vrede är upptänd mot dessa människor; huru länge skola de kunna undgå straff?
6 Från Israel har ju kalven kommit; en konstarbetare har gjort honom, och en gud är han icke. Nej, Samariens kalv skall bliva krossad till smulor.
7 Ty vind så de, och storm skola de skörda. Säd skola de icke få, deras gröda skall icke giva någon föda, och giver den någon, skola främlingar uppsluka den.
8 Uppslukad varder Israel! Redan aktas de bland hedningarna såsom ett värdelöst ting.
9 Ty väl hava de dragit åstad upp till Assur, lika vildåsnor som gå sin egen väg, ja, väl vill Efraim köpslå om älskog;
10 men huru de än köpslå bland hedningarna, skall jag dock nu tränga dem tillhopa och låta dem begynna en tid av ringhet, under överkonungens förtryck.
11 Eftersom Efraim har gjort sig så många altaren till synd, skola ock hans altaren bliva honom till synd.
12 Om jag än skriver mina lagar för honom i tiotusental, så räknas de ju dock för en främlings lagar.
13 Såsom slaktoffergåvor åt mig offrar man kött som man sedan äter upp; HERREN har intet behag till sådana. Nu kommer han ihåg deras missgärning och hemsöker deras synder; till Egypten skola de få vända tillbaka.
14 Och eftersom Israel har förgätit sin skapare och byggt sig palatser, och eftersom Juda har uppfört så många befästa städer, skall jag sända en eld mot hans städer, och den skall förtära palatsen i dem.
Hosea 8
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Israel döms för sin avgudadyrkan
8 Sätt hornet till din mun!
Som en örn slår fienden ner
på Herrens hus,
därför att de har brutit mitt förbund
och trotsat min lag.
2 De ropar till mig:
’Min Gud! Vi i Israel känner dig.’
3 Israel har förkastat det goda,
och nu förföljer fienden det.
4 De har valt kungar utan mitt samtycke
och furstar utan min vetskap.
Av sitt silver och guld
har de tillverkat åt sig avgudar,
till sitt eget fördärv.
5 Förkastlig är din tjurkalv, Samarien!
Min vrede brinner mot dem.
Hur länge ska de vara oförmögna till någon renhet?
6 Och kalven har kommit från Israel!
En hantverkare har gjort den,
någon gud är den inte.
Den ska krossas i bitar,
denna Samariens kalv.
7 De sår vind
och skördar storm.
Deras säd är tomma strån utan ax.
De kan inte ge mjöl,
och om de skulle ge något,
slukas det av främlingar.
8 Israel är uppslukat,
och bland nationerna ska det betraktas
som ett värdelöst kärl.
9 De gick till Assyrien,
likt en ensam vildåsna på vandring.
Efraim har köpta älskare.
10 Men även om de köpslår bland folken
ska jag samla ihop dem.
De ska börja tyna bort
under storkungens börda.[a]
11 ”Eftersom Efraim har byggt många altaren för att synda,
har dessa också blivit honom till synd.
12 Jag har skrivit mycket i mina lagar för honom,
men det har man betraktat som något främmande.
13 De offrar kött till mig
och äter av köttet,[b]
men Herren är inte nöjd med dem.
Han minns nu deras skuld
och straffar deras synder.
De måste återvända till Egypten.
14 Israel har glömt bort sin skapare
och byggt palats.
Juda har byggt många befästa städer.
Men jag ska sända en eld mot dess städer
och bränna upp dess fästningar.”
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.