Hosea 11

Svenska Folkbibeln 2015

        fick jag honom kär,
    och ut ur Egypten
        kallade jag min son.^[a]
2 Men ju mer man kallar dem,
        desto mer drar de sig undan.
    De offrar åt baalerna
        och tänder rökelse
            åt avgudabilderna.
^3 (B) Ändå var det jag
    som lärde Efraim att gå
        och som tog dem i mina armar.
    Men de förstod inte
        att jag ville hela dem.
⁴ Med lena band drog jag dem,
        med kärlekens band.
    Jag var för dem lik den som
        lättar oket över deras nackar^[b],
    jag böjde mig ner till dem
        och gav dem mat.

⁵ De ska inte få vända tillbaka
        till Egyptens land,
    utan Assur^[c] ska bli deras kung
        eftersom de vägrade
            att omvända sig.
⁶ Svärdet ska rasa i deras städer
    och förstöra deras bommar
        och frossa omkring sig
    för deras onda planers skull.
⁷ Mitt folk hänger fast
        vid sin otrohet mot mig,
    och hur man än kallar dem
        till den som är därovan,
    upphöjer ändå ingen honom.

^8 (C) Hur ska jag kunna överge dig, Efraim?
        Ska jag lämna dig, Israel?
    Hur ska jag kunna göra med dig
        som med Adma
            och behandla dig som Sebojim?^[d]
    Mitt hjärta vänder sig i mig,
        all min barmhärtighet vaknar.
^9 (D) Jag vill inte utföra
        min brinnande vrede,
    jag vill inte ödelägga Efraim igen,
        för jag är Gud
            och inte en människa.
    Jag är helig bland er
        och vill inte komma med vrede.

^10 (E) Herren ska de följa,
        och han ska ryta som ett lejon.
    Han ska ryta och barnen
        ska komma
    med bävan västerifrån.
¹¹ De ska komma med bävan
    som fåglar från Egypten
        och som duvor från Assurs land,
    och jag ska låta dem bo i sina hus,
        säger Herren.