Add parallel Print Page Options

Det var jag som lät mig vårda om dig i öknen, i den brännande torkans land.

Men ju bättre bete de fingo, dess mättare blevo de, och när de voro mätta till fyllest, blevo deras hjärtan högmodiga; och så glömde de mig.

Då blev jag mot dem såsom ett lejon; lik en panter lurar jag nu vid vägen.

Read full chapter