Add parallel Print Page Options

16     Jag fann dina ord och åt dem.
Ditt ord blev mitt hjärtas glädje och fröjd,[a]
    för jag är uppkallad efter ditt namn,
Herre, härskarornas Gud.
17     Jag har inte fått glädjas i goda vänners sällskap,
inte roat mig.
    Eftersom din hand legat över mig,
har jag suttit ensam,
    och din vrede har uppfyllt mig.
18 Varför måste jag ständigt lida,
    varför kan inte mitt sår läkas?
Det vill inte läka.
    Du har blivit för mig som en sinande bäck,
som vatten man inte kan lita på.

Read full chapter

Footnotes

  1. 15:16 I Septuaginta är början av versen en fortsättning på föregående vers: av dem som föraktar dina ord. Utplåna dem, så att ditt ord kan bli mitt hjärtas glädje och fröjd.