16 Dina ord kom och jag åt dem,
    ja, ditt ord blev mitt hjärtas fröjd och glädje,
ty jag är uppkallad efter ditt namn,
    Herre, härskarornas Gud.
17 Jag har inte suttit tillsammans med gycklare för att roa mig.
    Därför att din hand var över mig har jag suttit ensam,
ty du har uppfyllt mig med harm.
18 Varför skall jag ständigt plågas
    och varför är mitt sår oläkbart?
Det vill ju inte läkas.
    Du har blivit för mig som en sinande bäck,
likt ett vatten som ingen kan lita på.

Read full chapter