Juda uppmanas lita på Herren, inte på Egypten

30 Ve de upproriska barnen, säger Herren,
som rådslår utan mig,
    som sluter förbund utan att min Ande är med,
så att de därigenom hopar synd på synd,
de som drar ner till Egypten,
    utan att ha rådfrågat min mun,
för att söka skydd hos farao
    och en tillflykt under Egyptens skugga.
Faraos beskydd kommer att bli er till skam,
tillflykten under Egyptens skugga en förödmjukelse.
Ty hans furstar var i Soan
    och hans sändebud kom ända till Hanes,
men var och en skall skämmas över ett folk
som inte kan vara dem till nytta,
    inte till bistånd eller hjälp,
utan endast till skam och hån.

Profetia om djuren i Negev.
    Genom farornas och ångestens land,
där lejoninnor och lejon har sitt tillhåll,
där huggormar och giftiga seraf-ormar bor,
för de sina rikedomar på åsnors ryggar
och sina skatter på kamelers pucklar
till ett folk som inte kan hjälpa dem.
Ty Egyptens hjälp är förgäves och till ingen nytta.
Därför kallar jag Egypten
    "Rahab,[a] som ingenting uträttar".

Förakt för Guds ord leder till undergång

Gå nu och skriv detta på en tavla inför dem
och teckna upp det i en bok,
    så att det bevaras för kommande dagar,
alltid och för evigt.
Ty det är ett upproriskt folk,
    barn som ljuger,
barn som inte vill höra Herrens undervisning
10 och som säger till siarna: "Skåda inte!"
och till profeterna: "Profetera inte för oss det som är sant.
Tala smickrande ord till oss,
    profetera bedrägliga ting.
11 Vik av ifrån vägen, gå bort från stigen,
låt oss slippa se Israels Helige."

12 Därför säger Israels Helige:
    "Eftersom ni förkastar detta ord
och förtröstar på våld och vrånghet
    och förlitar er på sådant,
13 skall denna missgärning bli för er
    som ett fallfärdigt stycke på en hög mur,
som buktar ut mer och mer,
    till dess muren plötsligt rämnar på ett ögonblick.
14 Den krossas som en lerkruka, så skoningslöst att man inte kan
finna en skärva stor nog
    att med den hämta eld från eldstaden
eller ösa upp vatten ur dammen."

15 Ty så säger Herren Herren, Israels Helige:
"Om ni vänder om och är stilla skall ni bli frälsta.
Genom stillhet och förtröstan blir ni starka."
Men ni vill inte.
16 Ni säger: "Nej, på hästar tänker vi fly."
Därför skall ni också fly.
    "På snabba hästar tänker vi ge oss av."
Därför skall också era förföljare vara snabba.
17 Tusen skall fly för en enda mans hot,
och för fem mäns hot skall ni alla fly,
till dess det som är kvar av er
    är som en ensam stång på toppen av ett berg,
som ett baner på en kulle.
18 Därför väntar Herren på att få visa er nåd,
därför är han upphöjd för att visa er barmhärtighet.
Ty Herren är en domens Gud.
    Saliga är alla som väntar på honom.

Herren skall välsigna sitt folk

19 O, du Sions folk, som bor i Jerusalem, gråt inte mer. Han skall förvisso vara nådig mot dig när du ropar. Så snart han hör din röst, skall han svara dig. 20 Visserligen skall Herren ge dig nödens bröd och lidandets dryck, men sedan skall dina lärare inte längre gömmas undan, utan dina ögon skall se dina lärare. 21 Och vare sig du viker av åt höger eller vänster, så skall dina öron höra detta ord ljuda bakom dig: "Här är vägen, gå på den." 22 Silvret, som dina snidade avgudabilder är överdragna med och guldet som dina gjutna avgudabilder är belagda med, skall du då anse vara orent. Du skall kasta bort det som ett orent plagg och säga till det: "Bort härifrån!"

23 Och han skall ge regn åt den säd du har sått i jorden, och markens gröda skall ge dig bröd som är rikligt och närande. Den dagen skall din boskap gå i bet på stora betesmarker. 24 Oxarna och åsnorna, dragdjuren när jorden brukas, skall äta saltad blandsäd som man kastat med sädesvanna och kastskovel.

25 På den stora slaktens dag, när tornen faller, skall bäckar med strömmande vatten flöda fram på alla höga berg och alla stora höjder. 26 Månens ljus skall vara som solens och solens ljus skall vara sju gånger klarare, som ett sjufaldigt dagsljus, när den dag kommer då Herren förbinder sitt folks skador och helar såren efter slagen som det fått.

Dom över Assyrien

27 Se, Herrens namn kommer fjärran ifrån
med brinnande vrede och med tunga rökmoln.
Hans läppar är fulla av förbittring,
    hans tunga är som förtärande eld.
28 Hans andedräkt är lik en ström som svämmar över,
så att den når ända upp till halsen.
    Ty han vill sålla hednafolken i förintelsens såll
och lägga i folkens mun ett betsel som leder dem vilse.

29 Då skall ni sjunga som under en natt
då man firar helig högtid,
    och era hjärtan skall glädja sig
som när man under flöjtspel tågar upp på Herrens berg,
upp till Israels klippa.
30 Och Herren skall låta sin majestätiska röst höras
och visa hur hans arm drabbar
    i vrede och förbittring,
med förtärande eldslåga,
    med storm och störtskurar och hagelstenar.
31 Ty för Herrens röst
    skall Assur gripas av skräck,
när han slår honom med sin stav.
32 Och så ofta staven far fram
    och Herren efter sitt rådslut
låter den falla på honom,
    skall pukor och harpor ljuda.
Gång på gång skall han lyfta sin arm
för att strida mot honom.
33 Ty en eldsgrop[b] är sedan länge tillredd,
även för kungen har den gjorts redo,
den är djup och bred.
    Dess bål är fylld av eld och ved i överflöd,
lik en svavelström skall Herrens
    Ande sätta den i brand.

Footnotes

  1. Jesaja 30:7 Rahab betyder "övermod", "trotsighet".
  2. Jesaja 30:33 eldsgrop På hebreiska "tofeth", en brinnande avskrädesplats söder om Jerusalem i Hinnoms dal (Gehenna). Se not till Matt 5:22.

Lita inte på Egypten

30 ”Ve er, ni upproriska barn,
    säger Herren.
Ni genomför planer som inte är mina,
    ni sluter förbund som inte är av min Ande,
    och så hopar ni synd på synd.
Utan att fråga mig
    har ni tagit er till Egypten
och sökt faraos beskydd,
    en tillflykt i Egyptens skugga.
Men faraos beskydd ska bli er skam,
    tillflykten i Egyptens skugga en förödmjukelse.
När hans furstar är i Soan,
    och hans sändebud kommer till Hanes,
kommer de alla att skämmas över ett folk
    som inte kan hjälpa,
inte vara till någon nytta,
    utan är bara till skam och vanära.”

Profetia om djuren i Negev.

Genom farans och ångestens land,
    genom ett tillhåll för lejon,
ormar och drakar,
    för de sina rikedomar på åsnors ryggar,
sina skatter på kamelers pucklar,
    till ett folk som inte kan hjälpa,
till Egypten, vars hjälp är tom och meningslös.
    Därför kallar jag det ”Rahav, som ingenting gör”.

Gå nu och skriv ner det på en tavla inför dem,
    anteckna det i en bokrulle,
för att bevaras för kommande tider,
    som vittnesbörd för alltid.
Ty det här är ett upproriskt folk,
    svekfulla barn,
som inte vill lyda Herrens lag.
10     De säger till siarna:
”Se inte mer!”
    och till profeterna:
”Säg oss inte sanningen,
    utan bara det som låter bra,
även om det är lögn.
11     Vik av från vägen,
bort från stigen!
    Låt oss få slippa Israels Helige!”

12 Därför säger Israels Helige:

”Därför att ni har förkastat detta budskap
    och tror mer på förtryck och bedrägeri,
13 ska denna missgärning bli för er
    som en spricka i en fallfärdig mur,
som spricker mer och mer
    tills hela muren plötsligt rasar samman.
14 Den krossas i bitar, som man krossar en lerkruka,
    så våldsamt att man inte kan finna
en skärva som kan användas
    för att bära glöd från eldstaden
eller skopa upp lite vatten från källan.”

15 För så säger Herren, Herren, Israels Helige:

”Vänd om och var stilla,
    så ska ni räddas.
I stillhet och förtröstan finns er styrka.
    Men ni ville inte.
16 ’Nej’, säger ni,
    ’på hästar tar vi till flykten.’
Därför ska ni också få fly.
    ’På snabba hästar ska vi rida.’
Därför ska också era förföljare vara snabba.
17     Tusen ska fly för en endas hot,
och för fem mäns hot ska ni alla fly,
    tills det som är kvar av er
liknar en flaggstång på en bergshöjd,
    ett banér på en kulle.”

18 Men ändå väntar Herren på att få visa er nåd,
    han reser sig för att förbarma sig över er.
För Herren är en rättvis Gud.
    Lyckliga är alla de som väntar på honom!

19 Sions folk, som bor i Jerusalem, gråt inte mer, för han ska vara nådig mot dig när du ropar. När han hör dig ska han svara dig. 20 Även om han ger dig nödens bröd och lidandets vatten, ska inte dina lärare längre hållas gömda, utan du ska få se dem. 21 Om du viker av åt något håll, kommer du att bakom dig få höra en röst som säger: ”Här är vägen, följ den!” 22 Du ska betrakta som orent allt silver och guld som dina snidade och gjutna avgudar varit belagda med, kasta bort det som ett orenat plagg och säg: ”Bort med detta!”

23 Då ska han ge dig regn över säden som du sår i din jord, och marken ska ge en god och riklig skörd. Då ska din boskap beta på vidsträckta ängar. 24 Oxar och åsnor, dina arbetsdjur, ska äta foder och kross av säd som rensats med vanna och kastskovel. 25 På alla berg och höjder ska vattenströmmar flöda fram på den stora slaktdagen, då tornen faller. 26 Månen ska lysa som solen, och solskenet ska vara sju gånger klarare, som sju dagars ljus, när dagen är inne då Herren förbinder sitt folks skador och läker deras sår efter slagen de fått.

27 Se, Herrens namn kommer långt bortifrån,
    flammande av vrede, omgiven av ett tjockt rökmoln.
Hans läppar darrar av upprördhet.
    Hans ord är som en uppslukande eld.
28 Hans andedräkt är som en flod
    som väller fram och når människorna till halsen.
Han skakar om folken i ofärdens såll
    och lägger ett betsel i deras mun och för bort dem.
29 Men ni ska få sjunga
    som man sjunger under en natt inför en helig högtid,
glädjas som när man till flöjttoner drar upp till Herrens berg, Israels klippa.
30     Och Herren ska låta höra sin majestätiska röst,
hans ska visa sin arm och slå med rasande vrede
    och med förtärande eld, storm, skyfall och hagel.
31 Herrens röst ska sätta skräck i assyrierna,
    när han slår dem med sin stav.
32 Vid varje slag av den straffande staven,
    som Herren lägger på dem,
ska pukor och harpor spelas.
    Med sin arm strider han mot dem.[a]
33 Tofet[b] har varit redo länge,
    det har förberetts för kungen.
Eldstaden har gjorts i ordning, den är djup och bred
    och där finns rikligt med eld och ved.
Herrens andedräkt ska antända den som en svavelström.

Footnotes

  1. 30:32 Grundtextens innebörd är oviss och översättningen högst osäker.
  2. 30:33 Betyder eldgrop/eldstad och var en avskrädesplats utanför Jerusalem där man bl.a. offrade åt guden Molok (vars namn kommer från ordet för ”kung”).