Add parallel Print Page Options

Följden av upproriskhet

30 Ve över mina upproriska barn, säger Herren. Ni ber om råd av alla utom av mig och beslutar sådant som jag inte vill att ni ska göra. Ni umgås med sådana som inte tror och förökar därigenom era synder.

Utan att fråga mig har ni sökt hjälp i Egypten och litat på Faraos beskydd.

Men ni kommer att bli besvikna, förödmjukade och utskämda, för han har ingen möjlighet att infria sina löften att rädda er.

Även om hans makt sträcker sig till Soan och Hanes,

kommer den ändå inte att räcka till för er. Han kan inte hjälpa er det minsta!

Ser ni hur de sakta rör sig genom öknen mot Egypten, karavaner av åsnor och kameler, tungt lastade med skatter för att betala för den hjälp Egypten ska ge. De drar fram genom eländiga trakter, där lejon och giftiga ormar håller till.

Men Egypten kommer inte att ge något tillbaka! Egyptens löften är värdelösa! 'Den maktlösa' kallar jag landet!

Gå nu och skriv ner detta omdöme om Egypten, så att det finns antecknat till tidens ände, i evighet, som en anklagelse mot Israel för dess otro.

Om du inte skriver ner det, kommer man att påstå att jag aldrig varnade dem. Nej, nej, kommer de att säga. Det sa du aldrig!De är inget annat än hårdhjärtade upprorsmakare.

10-11 De säger till mina profeter: Håll tyst, vi vill inte höra mer på er! Eller också säger de: Säg oss inte sanningen, utan bara det som låter bra, även om det är lögn. Sluta upp med denna dysterhet! Vi har hört mer än tillräckligt av vad 'Den Helige i Israel' vill säga.

12 Men detta är svaret från den Helige i Israel:Därför att ni inte bryr er om vad jag säger och tror mer på bedragare och lögnare och inte gör bättring,

13 ska svåra olyckor drabba er. De ska komma över er lika plötsligt som när en fallfärdig mur på en enda gång faller samman.

14 Gud ska krossa er som man krossar en lerkruka! Han kommer inte att spara er. Det kommer inte ens att finnas en så stor bit kvar att den kan användas för att bära glöd från spisen eller lite vatten från källan.

15 Herren Gud, den Helige i Israel, säger att det bara är genom att vända om till honom och vänta på hans hjälp, som ni ska kunna räddas. Er styrka ligger i stillhet och förtröstan, men detta saknar ni fullständigt.

16 Nej, säger ni. Vi kommer att få vår hjälp från Egypten. Därifrån ska vi få snabba hästar för vår flykt. Men den enda snabbhet ni kommer att få se är den med vilken era fiender kommer att förfölja er!

17 En av dem ska förfölja tusen av er! Fem av dem ska skingra er tills inte ens två av er flyr tillsammans. Ni kommer att likna ensamma träd på ensliga bergshöjder.

18 Men ändå väntar Herren på att ni ska komma till honom, så att han får bevisa er sin kärlek. Han vill erövra er för att få välsigna er, precis som han har sagt. Herren håller alltid sina löften. Välsignade är alla de som väntar på hans hjälp!

19 Mitt folk i Jerusalem, ni ska inte gråta längre, för han ska vara barmhärtig mot er när han hör era rop. Han ska svara er.

20 Ja, även om han låter er leva på bröd och vatten, motgång och prövning, ska ni nu kunna förstå vad hans profeter säger.

21 Om ni lämnar Herrens vägar och går vilse, kommer ni att bakom er få höra en röst som säger: Nej, här är vägen, följ den!

22 Och ni kommer att göra er av med alla avgudar av silver och bildstoder av guld som om de var sopor. Försvinn, vi vill inte se er mer! ska ni säga till dem.

23 Då ska Gud välsigna er med regn, när det är dags att så, och med underbart skördeväder och gröna ängar för er boskap.

24 Oxar och åsnor ska äta av skördens överflöd under sitt arbete.

25 När Gud då kommer för att förgöra era fiender, ska han låta ljuvliga vattenströmmar rinna utför varje berg och höjd.

26 Månen ska lysa lika starkt som solen, och solskenet ska vara sju gånger klarare! Så ska det bli, när Herren kommer för att sköta om sitt folk och läka deras sår.

27 Se, Herren kommer långt bortifrån, flammande av ilska, och omgiven av tjock rök. Hans läppar darrar av upprördhet. Hans ord är som en uppslukande eld.

28 Hans vrede väller fram som en flod över alla. Han skakar om nationerna, smular sönder dem i sin vredes såll och lägger ett betsel i deras mun och för bort dem.

29 Men Guds folk kommer att sjunga en glädjesång, en sång man sjunger om kvällen när det är fest. Man ska uppleva samma glädje som när man till flöjttoner drar upp till Jerusalem till Herrens berg, Israels klippa.

30 Och Herren ska låta höra sin majestätiska röst, och hans mäktiga arm ska drabba hans fiender med stor vrede och med eld, storm och hagel.

31 Herrens röst ska skrämma assyrierna, när han slår dem med sin maktspira.

32 Vid varje slag ska hans folk glädjas under musik och sång.

33 Likbålet har varit färdigt länge, förberett för Molok, den assyriske guden. Det har blivit ett stort bål. Herrens andedräkt ska antända det som utbrottet från en vulkan.

Lita inte på Egypten

30 ”Ve er, ni upproriska barn,
    säger Herren.
Ni genomför planer som inte är mina,
    ni sluter förbund som inte är av min Ande,
    och så hopar ni synd på synd.
Utan att fråga mig
    har ni tagit er till Egypten
och sökt faraos beskydd,
    en tillflykt i Egyptens skugga.
Men faraos beskydd ska bli er skam,
    tillflykten i Egyptens skugga en förödmjukelse.
När hans furstar är i Soan,
    och hans sändebud kommer till Hanes,
kommer de alla att skämmas över ett folk
    som inte kan hjälpa,
inte vara till någon nytta,
    utan är bara till skam och vanära.”

Profetia om djuren i Negev.

Genom farans och ångestens land,
    genom ett tillhåll för lejon,
ormar och drakar,
    för de sina rikedomar på åsnors ryggar,
sina skatter på kamelers pucklar,
    till ett folk som inte kan hjälpa,
till Egypten, vars hjälp är tom och meningslös.
    Därför kallar jag det ”Rahav, som ingenting gör”.

Gå nu och skriv ner det på en tavla inför dem,
    anteckna det i en bokrulle,
för att bevaras för kommande tider,
    som vittnesbörd för alltid.
Ty det här är ett upproriskt folk,
    svekfulla barn,
som inte vill lyda Herrens lag.
10     De säger till siarna:
”Se inte mer!”
    och till profeterna:
”Säg oss inte sanningen,
    utan bara det som låter bra,
även om det är lögn.
11     Vik av från vägen,
bort från stigen!
    Låt oss få slippa Israels Helige!”

12 Därför säger Israels Helige:

”Därför att ni har förkastat detta budskap
    och tror mer på förtryck och bedrägeri,
13 ska denna missgärning bli för er
    som en spricka i en fallfärdig mur,
som spricker mer och mer
    tills hela muren plötsligt rasar samman.
14 Den krossas i bitar, som man krossar en lerkruka,
    så våldsamt att man inte kan finna
en skärva som kan användas
    för att bära glöd från eldstaden
eller skopa upp lite vatten från källan.”

15 För så säger Herren, Herren, Israels Helige:

”Vänd om och var stilla,
    så ska ni räddas.
I stillhet och förtröstan finns er styrka.
    Men ni ville inte.
16 ’Nej’, säger ni,
    ’på hästar tar vi till flykten.’
Därför ska ni också få fly.
    ’På snabba hästar ska vi rida.’
Därför ska också era förföljare vara snabba.
17     Tusen ska fly för en endas hot,
och för fem mäns hot ska ni alla fly,
    tills det som är kvar av er
liknar en flaggstång på en bergshöjd,
    ett banér på en kulle.”

18 Men ändå väntar Herren på att få visa er nåd,
    han reser sig för att förbarma sig över er.
För Herren är en rättvis Gud.
    Lyckliga är alla de som väntar på honom!

19 Sions folk, som bor i Jerusalem, gråt inte mer, för han ska vara nådig mot dig när du ropar. När han hör dig ska han svara dig. 20 Även om han ger dig nödens bröd och lidandets vatten, ska inte dina lärare längre hållas gömda, utan du ska få se dem. 21 Om du viker av åt något håll, kommer du att bakom dig få höra en röst som säger: ”Här är vägen, följ den!” 22 Du ska betrakta som orent allt silver och guld som dina snidade och gjutna avgudar varit belagda med, kasta bort det som ett orenat plagg och säg: ”Bort med detta!”

23 Då ska han ge dig regn över säden som du sår i din jord, och marken ska ge en god och riklig skörd. Då ska din boskap beta på vidsträckta ängar. 24 Oxar och åsnor, dina arbetsdjur, ska äta foder och kross av säd som rensats med vanna och kastskovel. 25 På alla berg och höjder ska vattenströmmar flöda fram på den stora slaktdagen, då tornen faller. 26 Månen ska lysa som solen, och solskenet ska vara sju gånger klarare, som sju dagars ljus, när dagen är inne då Herren förbinder sitt folks skador och läker deras sår efter slagen de fått.

27 Se, Herrens namn kommer långt bortifrån,
    flammande av vrede, omgiven av ett tjockt rökmoln.
Hans läppar darrar av upprördhet.
    Hans ord är som en uppslukande eld.
28 Hans andedräkt är som en flod
    som väller fram och når människorna till halsen.
Han skakar om folken i ofärdens såll
    och lägger ett betsel i deras mun och för bort dem.
29 Men ni ska få sjunga
    som man sjunger under en natt inför en helig högtid,
glädjas som när man till flöjttoner drar upp till Herrens berg, Israels klippa.
30     Och Herren ska låta höra sin majestätiska röst,
hans ska visa sin arm och slå med rasande vrede
    och med förtärande eld, storm, skyfall och hagel.
31 Herrens röst ska sätta skräck i assyrierna,
    när han slår dem med sin stav.
32 Vid varje slag av den straffande staven,
    som Herren lägger på dem,
ska pukor och harpor spelas.
    Med sin arm strider han mot dem.[a]
33 Tofet[b] har varit redo länge,
    det har förberetts för kungen.
Eldstaden har gjorts i ordning, den är djup och bred
    och där finns rikligt med eld och ved.
Herrens andedräkt ska antända den som en svavelström.

Footnotes

  1. 30:32 Grundtextens innebörd är oviss och översättningen högst osäker.
  2. 30:33 Betyder eldgrop/eldstad och var en avskrädesplats utanför Jerusalem där man bl.a. offrade åt guden Molok (vars namn kommer från ordet för ”kung”).