Som en späd planta sköt han upp inför honom,
som ett rotskott ur torr jord.
    Han hade varken skönhet eller majestät.
När vi såg honom var hans utseende inte tilldragande.
Han var föraktad och övergiven av människor,
en smärtornas man och förtrogen med lidande,
lik en som man skyler ansiktet för,
    så föraktad att vi räknade honom för intet.

Men det var våra sjukdomar han bar,
våra smärtor tog han på sig,
    medan vi höll honom för att vara hemsökt,
slagen av Gud och pinad.

Read full chapter

Som en späd planta växte han upp inför honom,
    som en rot ur torr mark.
Han hade ingen ståtlig gestalt
    som drog våra blickar till sig,
    inget utseende som tilltalade oss.
Han var föraktad och övergiven av människor,
    en smärtornas man som visste vad lidande var,
en som man döljer sitt ansikte för.
    Han var föraktad,
och vi betraktade honom som värdelös.

Ändå var det våra sjukdomar han bar,
    och våra smärtor tog han på sig,
medan vi trodde att Gud straffade honom,
    slog honom och lät honom lida.

Read full chapter