⁵ Mitt svärd syns på himlen^[a]
    och kommer över Edom,
över det folk jag ska straffa
    och har vigt åt förintelse.
⁶ Herrens svärd dryper av blod.
    Det är täckt av fett,
av blod från lamm och getter
    och fett från baggars njurar.
Herren har en offerfest i Bosra,
    en stor slakt i Edoms land.
⁷ Vildoxarna faller med dem,
    stutar och tjurar.
Landet ska dränkas i blod
    och marken mättas av fett.

⁸ Det är en hämndens dag för Herren,
    ett bestraffningens år för Sions skull.
⁹ Bäckarna i Edom omvandlas till tjära
    och myllan till svavel.
Hela dess land blir till brinnande tjära.
¹⁰     Varken natt eller dag ska det slockna,
röken ska stiga oupphörligt.
    Landet ska ligga öde
från generation till generation,
    ingen ska någonsin passera genom det.
¹¹ Pelikaner och trappfåglar ska ta det i besittning,
    tornugglor och korpar ska hålla till där.
Ett mätsnöre ska dras över landet
    och ett stenlod sänkas ner,
    allt ska ligga öde och tomt.^[b]
12 Inget ska finnas kvar för dess förnäma män
    att bygga ett rike av,
och dess furstar ska försvinna.
¹³     Törnen ska växa upp i palatsen,
nässlor och tistel i fästningarna,
    och platsen blir ett tillhåll för schakaler,
ett hem för berguvar.
¹⁴     Ökendjuren möts där med hyenor,
raggiga bockar kallar på varandra.
    Där bor också nattens varelse Lilit
och finner en viloplats.
¹⁵     Där bygger ugglan sitt bo,
lägger sina ägg,
    ruvar och skyddar sina ungar.
Där samlas också falkar i par.

Ingen av dem ska utelämnas,
    ingenting ska saknas.
För så har han befallt,
    och hans Ande samlar dem alla.
¹⁷ Han har delat upp landet åt dem
    och med mätsnöre gett dem deras del.
De ska äga landet för alltid
    och bo där i alla kommande generationer.