^6 (D) Ingen är som du, Herre.
    Du är stor, och stort och mäktigt
        är ditt namn.
^7 (E) Vem skulle inte frukta dig,
    du folkens kung?
        Det anstår dig.
    Bland folkens alla visa
        och i alla deras riken
            finns ingen som du.^[a]
8 (F) Alla är de oförnuftiga
        och dåraktiga,
    vägledda av tomma trägudar.

^9 (G) Silvret som hamras
    hämtas från Tarshish^[b]
        och guldet från Ufas^[c].
    Snickarnas och guldsmedernas verk
        kläs sedan i blått och purpur^[d].
    Allt är tillverkat av konstnärer.
^10 (H) Men Herren är den sanne Guden,
    han är den levande Guden,
        den evige Kungen.
    För hans vrede bävar jorden,
        och folken uthärdar inte
            hans harm.

^11 (I) Så ska ni säga till dem:
    De gudar som inte har gjort
            himmel och jord
    ska utrotas från jorden
        och inte finnas kvar
            under himlen.^[e]

^12 (J) Han har skapat jorden
        med sin kraft,
    han har grundat världen
        med sin vishet
    och spänt ut himlen
        med sitt förstånd.
^13 (K) När han höjer sin röst,
        då brusar himlens vatten,
    då låter han regnskyar stiga
        från jordens ände.
    Han gör blixtar åt regnet
        och för ut vinden
            ur dess förvaringsrum.
^14 (L) Alla människor står då som dårar,
        utan förstånd.
    Alla guldsmeder får skämmas
        med sina avgudar,
    för deras gjutna gudabilder
            är bedrägeri,
        det finns ingen ande i dem.
¹⁵ Tomhet är de,
        ett verk som väcker löje.
    När straffet drabbar dem
        förgås de.
^16 (M) Sådan är inte han
        som är Jakobs del.
    Han är den som har format allt,
        och Israel är hans arvedels stam.
    Herren Sebaot är hans namn.

^19 (N) Ve mig för min skada!
        Mitt sår kan inte läkas.
    Men jag säger: Detta är min plåga
        och jag måste bära den!
^20 (O) Mitt tält är förstört
        och alla mina tältlinor är avslitna.
    Mina barn har lämnat mig,
        de finns inte mer.
    Ingen är kvar
        som kan slå upp mitt tält
    och sätta upp mina tältdukar,
^21 (P) för herdarna är oförnuftiga,
        de söker inte Herren.
    Därför har de ingen framgång,
        och hela deras hjord har skingrats.
^22 (Q) Lyssna, det hörs något!
        Se, det kommer!
    Ett väldigt dån från landet i norr,
        för att göra Juda städer
            till en ödemark,
        till en boning för schakaler.

^19 (C) Ve mig för min skada!
        Mitt sår kan inte läkas.
    Men jag säger: Detta är min plåga
        och jag måste bära den!
^20 (D) Mitt tält är förstört
        och alla mina tältlinor är avslitna.
    Mina barn har lämnat mig,
        de finns inte mer.
    Ingen är kvar
        som kan slå upp mitt tält
    och sätta upp mina tältdukar,
^21 (E) för herdarna är oförnuftiga,
        de söker inte Herren.
    Därför har de ingen framgång,
        och hela deras hjord har skingrats.
^22 (F) Lyssna, det hörs något!
        Se, det kommer!
    Ett väldigt dån från landet i norr,
        för att göra Juda städer
            till en ödemark,
        till en boning för schakaler.

^20 (A) Min hammare är du,
        mitt stridsvapen.
    Med dig krossar jag hednafolk,
        med dig fördärvar jag riken,
²¹ med dig krossar jag
        häst och ryttare,
    med dig krossar jag
        vagn och kusk,
²² med dig krossar jag
        man och kvinna,
    med dig krossar jag
        gammal och ung,
    med dig krossar jag
        yngling och jungfru,
²³ med dig krossar jag
        herden och hans hjord,
    med dig krossar jag
        bonden och hans oxar,
    med dig krossar jag
        ståthållare och styresmän.

²⁷ Res ett baner på jorden,
        blås i horn bland hednafolken,
    förbered hednafolk
        till strid mot det,
    båda upp riken mot det,
        Ararat, Minni^[b] och Ashkenas.^[c]
    Välj ut en härförare mot det,
        dra dit upp med hästar
    som liknar borstiga gräshoppor.
²⁸ Förbered hednafolk
        till strid mot det:
    Mediens kungar, dess ståthållare
        och alla dess landsfurstar
    och hela det land som lyder
        under deras välde.
²⁹ Då skälver jorden och bävar,
    för Herrens planer
        mot Babel fullbordas:
    att göra Babels land till
        en ödemark utan invånare.

^30 (B) Babels hjältar slutar att strida,
        de sitter stilla i sina fästen.
    Deras styrka har försvunnit,
        de har blivit som kvinnor.
    Man har tänt eld
        på Babels boningar,
    och dess bommar
        är sönderbrutna.
³¹ Löpare möter löpare,
    den ene budbäraren korsar
        den andres väg
    för att meddela Babels kung
        att hela hans stad har intagits,
³² att vadställena har erövrats,
    att dammarna är uppbrända i eld
        och stridsmännen står
            skräckslagna.
³³ För så säger Herren Sebaot,
        Israels Gud:
    Dottern Babel är som en tröskplats
        när man just har trampat
            till den.
    Ännu en liten tid,
        och skördetiden är inne.

³⁴ Han har slukat mig
    och tillintetgjort mig,
        Babels kung Nebukadressar.
    Han har gjort mig till ett tomt kärl,
        som en drake har han svalt mig,
    han har fyllt sin buk
        med mina läckerheter
            och drivit bort mig.

        och mitt kött
            komma över Babel”,
        säger hon som bor i Sion.
    ”Låt mitt blod komma över
        Kaldeens invånare”,
    säger Jerusalem.

³⁶ Därför säger Herren så:
    Se, jag ska utföra din sak
        och utkräva din hämnd.
    Jag ska låta Babels hav sina bort
        och dess brunn torka ut,
^37 (C) och Babel ska bli en stenhög,
        ett tillhåll för schakaler,
    till häpnad och förakt.
        Ingen ska bo där.
³⁸ Alla ryter de nu som lejon,
    de morrar som lejonungar.
^39 (D) Men när de är som mest upptända
    ska jag ordna ett gästabud
        för dem.
    Jag ska göra dem druckna
        så att de jublar,
    och så ska de somna in
        i en evig sömn
    och aldrig mer vakna, säger Herren.
⁴⁰ Jag ska föra dem ner
    till att slaktas som lamm,
        som baggar och bockar.

^41 (E) Hur har inte Sheshak^[d] blivit intaget,
    det som var
        hela jordens berömmelse
            har erövrats!
    Hur har inte Babel fått
        hednafolken att häpna!
⁴² Havet steg upp över Babel,
    de brusande böljorna täckte
        över det.

        till en ödemark,
    ett torrt land och en öken,
        ett land där ingen bor
    och där ingen människa går fram.
^44 (F) Jag ska straffa Bel i Babel
    och dra ut ur hans gap
        vad han har slukat.
    Hednafolken ska inte mer
        strömma till honom,
    också Babels murar ska falla.

^45 (G) Dra ut därifrån, mitt folk.
    Var och en ska rädda sitt liv
        undan Herrens brinnande vrede.

        som hörs i landet,
    även om ett rykte kommer ena året
        och ett nytt rykte nästa år,

        och härskare står mot härskare.

⁴⁷ För se, dagar ska komma
    då jag ska straffa
        Babels avgudar
    och då hela dess land ska stå
        med skam
    och alla bli slagna därinne.
^48 (I) Då ska de jubla över Babel,
    himmel och jord
        och allt som finns där,
    för norrifrån kommer
        härjarna över det,
    säger Herren.
⁴⁹ På grund av dem som har dräpts
        i Israel måste Babel falla,
    så som dräpta över hela jorden
        har fallit för Babels skull.

^50 (J) Ni som räddat er undan svärdet,
        ge er av, stanna inte!
    Kom ihåg Herren i fjärran land
        och låt Jerusalem vara
            i era hjärtan!
⁵¹ Vi står här med skam,
        vi blir hånade.
    Blygsel täcker vårt ansikte,
        för främlingar har trängt in i
    de heliga platserna i Herrens hus.

    säger Herren,
        då jag ska döma Babels avgudar
    och i hela dess land
        ska slagna män jämra sig.
^53 (K) Även om Babel steg upp till himlen
    och gjorde sin befästning
        hög och ointaglig,
    så skulle ändå plundrare
        från mig nå dit, säger Herren.

⁵⁴ Sorgerop hörs från Babel
    och stor förödelse
        från kaldeernas land,
⁵⁵ för Herren ödelägger Babel
    och gör slut på
        det stora larmet därinne.
    Deras vågor brusar
        som stora vatten,
    dånet av dem ljuder högt,

        som ödelägger,
    och hjältarna där tas till fånga,
        deras bågar bryts sönder.
    Herren är en vedergällningens Gud,
        han lönar till fullo.
⁵⁷ Jag ska göra dem druckna,
    Babels furstar och visa,
        dess ståthållare, styresmän
            och hjältar.
    De ska somna in i en evig sömn
        och aldrig mer vakna,
    säger Kungen.
        Herren Sebaot är hans namn.

^58 (M) Så säger Herren Sebaot:
    Babels breda murar
        ska rivas ner i grund,
    och de höga portarna
        ska brännas upp i eld.
    Så mödar sig folken för intet
        och folkslagen arbetar sig trötta
    för det som blir lågornas rov.