¹¹ Så sade Herren till mig när hans starka hand var över mig. Han varnade mig för att vandra på detta folks väg och sade: ^12 (C) Kalla inte allt för sammansvärjning som detta folk kallar för sammansvärjning, frukta inte vad de fruktar och bäva inte för det.^{[b] 13 (D)} Håll Herren Sebaot helig. Låt honom vara den ni fruktar och bävar för. ^14 (E) Han ska vara en helgedom. Men för Israels båda hus ska han vara en stötesten och en klippa till fall^[c], och för Jerusalems invånare en snara och en fälla. ^15 (F) Många av dem ska snubbla, falla och krossas, snärjas och fångas.

¹⁶ Knyt ihop vittnesbördet och försegla undervisningen^[d] bland mina lärjungar. ^17 (G) Jag ska vänta på Herren, som döljer sitt ansikte för Jakobs hus, och hoppas på honom. ^18 (H) Se, här är jag och barnen som Herren har gett mig. Vi är tecken och förebilder i Israel från Herren Sebaot, som bor på Sions berg.^[e]

¹⁹ När de säger till er: "Fråga andebesvärjare och spåmän, dem som viskar och mumlar", så svara: "Ska inte ett folk fråga sin Gud? Ska man fråga de döda för de levande?" ^20 (I) Till Guds undervisning, till vittnesbördet! Om de inte talar enligt detta ord finns det ingen gryning för dem. ^21 (J) De ska dra igenom landet, ansatta och hungrande. Och när de hungrar kommer de att brista ut i raseri och förbanna sin kung och sin Gud. De ska vända blicken uppåt och de ska se ner på jorden, ^22 (K) men se, där är bara nöd och mörker, natt och ångest. De är utkastade i djupaste mörker.