Add parallel Print Page Options

Job är avundsjuk på de ogudaktiga

21 Då svarade Job:

2-3 Hör på mig! Låt mig få tala, så kan du håna mig sedan igen!

Jag klagar på Gud och inte på människor. Inte underligt att min ande är så plågad.

Se på mig med bävan och var sedan tysta!

Till och med jag själv blir rädd, när jag ser mig. Skräck griper mig, och jag ryser!

Varför får de ogudaktiga leva ett gott liv till hög ålder och bli stora och mäktiga?

De lever så länge att de får se både sina barn och barnbarn växa upp till mogen ålder.

Deras hem är trygga för varje fara, och Gud straffar dem inte.

10 Deras boskap förökar sig,

11 de har många lyckliga barn

12-13 och fördriver tiden med sång och dans. De är rika och behöver inte neka sig något. De är framgångsrika hela livet och tillåts dö i frid.

14 De har allt detta, trots att de har bett Gud att lämna dem ifred och inte velat ha något med hans vägar att göra.

15 'Vem är den Allsmäktige?' frågar de föraktfullt. 'Varför skulle vi lyda honom? Vad har vi för nytta av det?'

16 Men framgången är ändå inte deras egen förtjänst, och jag vill inte ha med sådana människor att göra.

17 Ändå klarar de sig för det mesta! De råkar sällan ut för problem.

18 Är de svaga strån, som vajar för vinden? Förs de bort av stormen? Nej, inte alls!

19 'Nåja

20 Ja, låt henne förgöras för sina överträdelsers skull! Låt henne tömma den Allsmäktiges vredesbägare i botten.

21 När hon är död kommer hon aldrig mer att kunna ha glädje av sin familj.

22 Men vem kan tillrättavisa Gud, den suveräne domaren?

23-24 En möter döden frisk, rik och mitt i sin framgång.

25 En annan dör i den djupaste fattigdom och har aldrig upplevt något gott.

26 Båda begravs i samma jord och äts upp av samma maskar.

27 Jag vet vad ni tänker säga!

28 Ni kommer att berätta för mig om rika och ogudaktiga människor, som drabbats av olycka på grund av sina synder.

29 Men jag svarar: Fråga någon som varit med, så ska han säga er sanningen!

30-32 Den ogudaktiga människan skonas oftast på olyckans dag och tillåts att komma undan. Ingen tillrättavisar henne öppet. Ingen ger igen för vad hon har gjort. En hedersvakt vakar vid hennes grav, sedan en

33 ståtlig begravningsprocession först följt henne dit.

34 Hur ska ni kunna trösta mig, när ni har så fel!

Job är avundsjuk på de ogudaktiga

21 Då svarade Job:

Lyssna nu noga på mig!
    Låt det vara er tröst till mig.
Visa mig tålamod när jag talar,
    och när jag slutat kan ni håna.

Jag klagar väl inte på människor?
    Skulle jag inte vara otålig?
Se på mig och häpna!
    Lägg handen för munnen!
Jag blir rädd, när jag tänker på detta,
    min kropp ryser.
Varför får de ogudaktiga leva till hög ålder
    och bli mäktiga?
Deras barn lever trygga hos dem,
    och de får se sina avkomlingar växa upp.
Deras hem är trygga, utan något att frukta,
    och Gud straffar dem inte.
10 Deras oxar betäcker utan att misslyckas,
    korna kalvar utan missfall.
11 De släpper ut sina barn som en hjord,
    och deras ungar dansar glatt.
12 De sjunger till lyra och tamburin,
    de jublar till flöjtmusik.
13 De lever sitt liv i välfärd
    och i frid[a] stiger de ner i dödsriket.
14 Ändå har de sagt till Gud: ”Lämna oss ifred,
    vi vill inte veta av dina vägar.
15 Vem är den Väldige?
    Varför skulle vi tjäna honom?
Vad har vi för nytta av att be till honom?”
16     Men framgången ligger ändå inte i deras egen hand;
jag tar avstånd från de ondas rådslag.

17 Hur ofta slocknar de ogudaktigas ljus?
    Hur ofta kommer olycka över dem,
det öde Gud tilldelar dem i sin vrede?
18     Är de svaga strån, som vajar för vinden?
Förs de bort av stormen som agnar?
19     Gud sparar kanske olyckan åt hans barn.
Men han borde själv få ett straff,
    så att det känns.
20 Låt honom få se sin förgörelse med egna ögon,
    dricka den Väldiges vrede.
21 För vad bryr han sig om sin familj när han är borta,
    när tiden han blivit tilldelad är över?

22 Men vem kan undervisa Gud,
    den suveräne domaren?
23 En möter döden i sin krafts dagar,
    obekymrad och trygg,
24 med välnärd kropp och med ben
    som bevarat saven i sin märg.
25 En annan dör i den djupaste bedrövelsen
    och har aldrig upplevt något gott.
26 Båda begravs i samma jord
    och äts upp av samma maskar.

27 Ja, jag känner era tankar
    och era intriger för att göra mig illa.
28 Ni frågar: ”Var är nu stormannens hus
    och de ogudaktigas boningar?”
29 Fråga dem som färdats på vägen,
    lägg märke till deras vittnesbörd:
30 Den ogudaktige skonas på olyckans dag,
    han kommer undan på vredens dag.
31 Vem tillrättavisar honom ansikte mot ansikte?
    Vem ger igen för vad han har gjort?
32 Han bärs till graven,
    den blir bevakad
33 och han vilar mjukt i dalens mull.
    Alla människor följer i hans spår,
    och otaliga har gått före honom.

34 Hur ska ni kunna trösta mig med er tomhet,
    när bara falskhet finns kvar av era svar?

Footnotes

  1. 21:13 Eller: och på ett ögonblick.