Job 34
Svenska 1917
34 Och Elihu tog till orda och sade:
2 Hören, I vise, mina ord; I förståndige, lyssnen till mig.
3 Örat skall ju pröva orden, och munnen smaken hos det man vill äta.
4 Må vi nu utvälja åt oss vad rätt är, samfällt söka förstå vad gott är.
5 Se, Job har sagt: »Jag är oskyldig. Gud har förhållit mig min rätt.
6 Fastän jag har rätt, måste jag stå såsom lögnare; dödsskjuten är jag, jag som intet har brutit.»
7 Var finnes en man som är såsom Job? Han läskar sig med bespottelse såsom med vatten,
8 han gör sig till ogärningsmäns stallbroder och sällar sig till ogudaktiga människor.
9 Ty han säger: »Det gagnar en man till intet, om han håller sig väl med Gud.»
10 Hören mig därför, I förståndige män: Bort det, att Gud skulle begå någon orätt, att den Allsmäktige skulle göra vad orättfärdigt är!
11 Nej, han vedergäller var människa efter hennes gärningar och lönar envar såsom hans vandel har förtjänat.
12 Ty Gud gör i sanning intet som är orätt, den Allsmäktige kan icke kränka rätten.
13 Vem har bjudit honom att vårda sig om jorden, och vem lade på honom bördan av hela jordens krets?
14 Om han ville tänka allenast på sig själv och åter draga till sig sin anda och livsfläkt,
15 då skulle på en gång allt kött förgås, och människorna skulle vända åter till stoft.
16 Men märk nu väl och hör härpå, lyssna till vad mina ord förkunna.
17 Skulle den förmå regera, som hatade vad rätt är? Eller fördömer du den som är den störste i rättfärdighet?
18 Får man då säga till en konung: »Du ogärningsman», eller till en furste: »Du ogudaktige»?
19 Gud har ju ej anseende till någon hövdings person, han aktar den rike ej för mer än den fattige, ty alla äro de hans händers verk.
20 I ett ögonblick omkomma de, mitt i natten: folkhopar gripas av bävan och förgås, de väldige ryckas bort, utan människohand.
21 Ty hans ögon vakta på var mans vägar, och alla deras steg, dem ser han.
22 Intet mörker finnes och ingen skugga så djup, att ogärningsmän kunna fördölja sig däri.
23 Ty länge behöver Gud ej vakta på en människa, innan hon måste stå till doms inför honom.
24 Han krossar de väldige utan rannsakning och låter så andra träda fram i deras ställe.
25 Ja, han märker väl vad de göra, han omstörtar dem om natten och låter dem förgås.
26 Såsom ogudaktiga tuktar han dem öppet, inför människors åsyn,
27 eftersom de veko av ifrån honom och ej aktade på alla hans vägar.
28 De bragte så den armes rop inför honom, och rop av betryckta fick han höra.
29 Vem vågar då fördöma, om han stillar larmet? Ja, vem vill väl skåda honom, om han döljer sitt ansikte, för ett folk eller för en enskild man,
30 när han vill rycka makten ifrån gudlösa människor och hindra dem att bliva snaror för folket?
31 Kan man väl säga till Gud: »Jag måste lida, jag som ändå intet har förbrutit.
32 Visa mig du vad som går över mitt förstånd; om jag har gjort något orätt, vill jag då ej göra så mer.»
33 Skall då han, för ditt klanders skull, giva vedergällning såsom du vill? Du själv, och icke jag, må döma därom; ja, tala du ut vad du menar.
34 Men kloka män skola säga så till mig, visa män, när de få höra mig:
35 »Job talar utan någon insikt, hans ord äro utan förstånd.»
36 Så må nu Job utstå prövningar allt framgent, då han vill försvara sig på ogärningsmäns sätt.
37 Till sin synd lägger han ju uppenbar ondska, oss till hån slår han ihop sina händer och talar stora ord mot Gud.
Job 34
Svenska Folkbibeln
34 Elihu fortsatte. Han sade:
2 Hör mina ord, ni som är visa,
lyssna till mig, ni som är förståndiga.
3 Ty örat prövar orden
liksom gommen prövar smaken.
4 Låt oss finna ut vad som är rätt,
tillsammans förstå vad som är gott.
5 Ty Job har sagt: "Jag är rättfärdig, men Gud har berövat mig min rätt.
6 Trots att jag har rätt står jag som lögnare.
Jag är dödsskjuten fastän jag är utan missgärning."
7 Finns en man lik Job,
som dricker hån som vore det vatten,
8 som slår följe med ogärningsmän
och vandrar med ogudaktiga människor?
9 Ty han säger: "Det gagnar inte en människa
att hålla sig väl med Gud."
10 Lyssna därför på mig, ni förståndiga män!
Skulle Gud begå någon orätt,
skulle den Allsmäktige göra något orättfärdigt?
11 Nej, han vedergäller en människa efter hennes gärningar
och ger åt var och en efter hennes vandel.
12 Gud gör sannerligen inget orätt,
den Allsmäktige förvränger ej rätten.
13 Vem satte honom att ta hand om jorden,
vem lade hela världen på honom?
14 Om han bara tänkte på sig själv
och tog tillbaka sin ande, sin livsfläkt,
15 då skulle allt levande förgås
och människorna vända åter till stoft.
16 Har du insikt, så hör detta,
lyssna till vad jag säger.
17 Skall den härska som hatar rättvisa?
Eller fördömer du den störste i rättfärdighet,
18 han som säger till en kung: "Du usling!"
och till en furste: "Du ogudaktige!",
19 han som inte är partisk för furstar,
som inte aktar den rike mer än den fattige,
ty alla är de hans händers verk?
20 De dör plötsligt, mitt i natten.
Folk bävar och förgås,
de mäktiga rycks bort men inte genom människohand.
21 Ty Guds ögon följer var mans vägar,
och han ser alla hans steg.
22 Det finns inget mörker och ingen djup skugga
där ogärningsmän kan gömma sig.
23 Gud behöver inte ge akt på en människa länge,
innan hon kan ställas till doms inför honom.
24 Han krossar mäktiga män utan rannsakning
och insätter andra i deras ställe.
25 Ja, han känner deras gärningar,
han störtar dem om natten och de krossas.
26 Han straffar dem som förbrytare,
öppet, inför människors åsyn,
27 eftersom de vek av ifrån honom
och inte gav akt på alla hans vägar.
28 Det fick de fattiga att ropa till honom,
och han hörde de nödställdas klagan.
29 När han är tyst,
vem kan då fördöma?
När han döljer sitt ansikte,
vem kan då se honom,
det må gälla ett folk eller en enskild människa.
30 Han låter inga gudlösa regera
eller bli snaror för folket.
31 Har någon sagt till Gud:
"Jag tar mitt straff,
jag vill inte synda mer.
32 Lär mig du vad jag inte ser.
Har jag gjort orätt
vill jag inte göra så mer."
33 Skall Gud vedergälla efter din önskan,
du som har förkastat honom?
Du måste välja, inte jag.
Säg vad du menar!
34 Kloka män skall säga,
visa män som lyssnar till mig:
35 "Job talar utan insikt,
hans ord är utan visdom."
36 Job må prövas till det yttersta,
ty han försvarar sig som ogärningsmän.
37 Han lägger uppror till sin synd,
han klappar händerna mot oss
och hopar sina ord mot Gud.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln