38 Och HERREN svarade Job ur stormvinden och sade:

² Vem är du som stämplar vishet såsom mörker, i det att du talar så utan insikt?

³ Omgjorda nu såsom ej man dina länder; jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.

⁴ Var var du, när jag lade jordens grund? Säg det, om du har ett så stort förstånd.

⁵ Vem har fastställt hennes mått -- du vet ju det? Och vem spände sitt mätsnöre ut över henne?

⁶ Var fingo hennes pelare sina fästen, och vem var det som lade hennes hörnsten,

⁷ medan morgonstjärnorna tillsammans jublade och alla Guds söner höjde glädjerop?

⁸ Och vem satte dörrar för havet, när det föddes och kom ut ur moderlivet,

⁹ när jag gav det moln till beklädnad och lät töcken bliva dess linda,

¹⁰ när jag åt det utstakade min gräns och satte bom och dörrar därför,

¹¹ och sade: »Härintill skall du komma, men ej vidare, här skola dina stolta böljor lägga sig»?

¹² Har du i din tid bjudit dagen att gry eller anvisat åt morgonrodnaden dess plats,

¹³ där den skulle fatta jorden i dess flikar, så att de ogudaktiga skakades bort därifrån?

¹⁴ Då ändrar den form såsom leran under signetet, och tingen stå fram såsom klädda i skrud;

¹⁵ då berövas de ogudaktiga sitt ljus, och den arm som lyftes för högt brytes sönder.

¹⁶ Har du stigit ned till havets källor och vandrat omkring på djupets botten?

¹⁷ Hava dödens portar avslöjat sig för dig, ja, såg du dödsskuggans portar?

¹⁸ Har du överskådat jordens vidder? Om du känner allt detta, så låt höra.

¹⁹ Vet du vägen dit varest ljuset bor, eller platsen där mörkret har sin boning,

²⁰ så att du kan hämta dem ut till deras gräns och finna stigarna som leda till deras hus?

²¹ Visst kan du det, ty så tidigt blev du ju född, så stort är ju dina dagars antal!

²² Har du varit framme vid snöns förrådshus? Och haglets förrådshus, du såg väl dem

²³ -- de förråd som jag har sparat till hemsökelsens tid, till stridens och drabbningens dag?

²⁴ Vet du vägen dit varest ljuset delar sig, dit där stormen sprider sig ut över jorden?

²⁵ Vem har åt regnflödet öppnat en ränna och banat en väg för tordönets stråle,

²⁶ till att sända regn över länder där ingen bor, över öknar, där ingen människa finnes,

²⁷ till att mätta ödsliga ödemarker och giva växt åt gräsets brodd?

²⁸ Säg om regnet har någon fader, och vem han är, som födde daggens droppar?

²⁹ Ur vilken moders liv är det isen gick fram, och vem är hon som födde himmelens rimfrost?

³⁰ Se, vattnet tätnar och bliver likt sten, så ytan sluter sig samman över djupet.

³¹ Knyter du tillhopa Sjustjärnornas knippe? Och förmår du att lossa Orions band?

³² Är det du som, när tid är, för himmelstecknen fram, och som leder Björninnan med hennes ungar?

³³ Ja, förstår du himmelens lagar, och ordnar du dess välde över jorden?

³⁴ Kan du upphöja din röst till molnen och förmå vattenflöden att övertäcka dig?

³⁵ Kan du sända ljungeldar åstad, så att de gå, så att de svara dig: »Ja vi äro redo»?

³⁶ Vem har lagt vishet i de mörka molnen, och vem gav förstånd åt järtecknen i luften?

³⁷ Vem håller med sin vishet räkning på skyarna? Och himmelens läglar, vem häller ut dem,

³⁸ medan mullen smälter såsom malm och jordkokorna klibbas tillhopa?