^17 (A) Se, salig är den människa
        som Gud tuktar.
    Förkasta inte
        den Allsmäktiges fostran,
^18 (B) för han sargar och förbinder,
    han slår och hans händer helar.
^19 (C) Sex gånger räddar han dig ur nöden,
    och sjunde gången drabbar dig inte
        det onda.
^20 (D) I tider av svält
        räddar han dig från döden
    och i krig från svärdets våld.
^21 (E) Från tungors gissel göms du undan,
    du behöver inte vara rädd
        när förödelse kommer.
²² Du kan le åt förödelse och svält,
    du behöver inte vara rädd
        för vilddjur,
^23 (F) för du står i förbund
        med markens stenar,
    markens vilddjur håller fred
        med dig.
²⁴ Du ska veta att ditt tält står tryggt,
    när du synar din boning
        ska inget saknas.
²⁵ Du ska veta att din ätt förökas,
    att dina efterkommande
        blir som gräset på marken.
²⁶ Du kommer i graven
        när du nått full mognad,
    som sädeskärven bärgas
        när tiden är inne.
²⁷ Se, vi har utforskat detta,
        så är det.
    Hör det och tänk på det noga.