Joel 1

Svenska Folkbibeln 2015

² Hör detta, ni äldste,
        lyssna, alla ni som bor i landet.
    Har något sådant hänt i era dagar
        eller under era fäders tid?
³ Det här ska ni berätta för era barn,
        era barn ska säga det till sina barn
    och deras barn
        till ett kommande släkte.
^4 (A) Det som gräsgnagarna^[a] lämnade
        åt gräshopporna upp,
    det som gräshopporna lämnade
        åt gräsbitarna upp,
    och det som gräsbitarna lämnade
        åt gräsätarna upp.

⁵ Vakna, ni druckna, och gråt!
    Jämra er, alla ni som dricker vin,
        över druvsaften
            som ryckts från er mun.
⁶ För ett hednafolk
        har invaderat mitt land,
    ett mäktigt folk
        som ingen kan räkna,
    med tänder som ett lejon
        och käftar som en lejonhona.
⁷ De har ödelagt min vinstock
        och förstört mitt fikonträd,
    skalat dem nakna
        och kastat bort barken,
            lämnat grenarna vita.

⁸ Klaga som en brud i sorgdräkt
    efter sin ungdoms brudgum.
^9 (B) Matoffer och dryckesoffer
        har försvunnit från Herrens hus.
    Prästerna, Herrens tjänare, sörjer.
^10 (C) Fältet är ödelagt, marken sörjer,
        för säden är förstörd.
    Det nya vinet har torkat bort
        och oljan har sinat.
^11 (D) Stå besvikna, ni jordbrukare,
        jämra er, ni vinodlare,
    över vetet och kornet,
        för skörden på fälten är förstörd.
^12 (E) Vinstocken är förtorkad
        och fikonträdet vissnat.
    Granatäppelträdet, dadelpalmen
        och äppelträdet –
    markens alla träd har torkat bort,
        glädjen har vissnat
            från människors barn.

¹³ Klä er i säcktyg och klaga, ni präster,
    jämra er, ni som tjänstgör
        vid altaret.
    Gå in och sitt i säcktyg hela natten,
        ni min Guds tjänare,
    för det finns inga mer matoffer
        eller drickoffer i er Guds hus.
^14 (F) Pålys en helig fasta,^[b]
        utropa en högtidsförsamling.
    Samla de äldste,
        samla alla som bor i landet
    till Herren er Guds hus,
        och ropa till Herren.

^15 (G) Ve oss, vilken dag!
    Herrens dag är nära,
        den kommer som förödelse
            från den Allsmäktige.^[c]

¹⁶ Har inte vårt levebröd ryckts bort
        inför ögonen på oss,
    glädje och fröjd
        från vår Guds hus?
¹⁷ Utsädet ligger förtorkat
        under klumpar av jord,
    förrådshusen står öde
        och ladorna förfaller,
    för säden har torkat bort.
^18 (H) Vad boskapen stönar!
    Hjordar av kor irrar omkring,
        de finner inget bete.
    Även fårhjordarna går under.

¹⁹ Jag ropar till dig, Herre,
    för en eld har förtärt
        betet i ödemarken
    och flamman förbränt
        markens alla träd.
^20 (I) Även de vilda djuren
        längtar efter dig,
    för bäckarnas vatten har torkat ut
        och en eld har förtärt
            betet i ödemarken.