Add parallel Print Page Options

Anledningen till Lukas berättelse

1-2 Käre Theofilos! Det har redan skrivits en hel del om Jesu liv, som bygger på de berättelser vi har från de första lärjungarna och andra ögonvittnen.

Men jag tycker att det skulle vara värdefullt att gå igenom allt detta ända från början. Efter en grundlig granskning skickar jag denna sammanfattning till dig,

för att du ska kunna känna dig säker på att alla de upplysningar du fått är tillförlitliga.

En ängel lovar Sakarias att Johannes ska födas

Berättelsen börjar med en judisk präst, Sakarias, som levde när Herodes var kung i Judeen. Sakarias tillhörde Avias avdelning av tempelprästerna. Både han och hans fru Elisabet hörde till Arons släkt, varifrån Israels präster kom.

Sakarias och Elisabet var gudfruktiga människor och noga med att följa alla Guds bud både till anda och bokstav.

Men de hade inga barn, för Elisabet kunde inte få några, och båda hade nu hunnit bli ganska gamla.

8-9 En dag, när Sakarias avdelning var i tjänst i templet, utföll den sedvanliga lottningen så att han fick uppdraget att gå in i den inre delen av templet och tända rökelsen inför Herren.

10 Under tiden stod många människor utanför på tempelgården och bad som de alltid gjorde under den del av gudstjänsten när man bar fram rökoffret.

11-12 Medan Sakarias var i helgedomen fick han plötsligt se en ängel som stod på altarets högra sida. Sakarias blev förskräckt och fruktansvärt rädd.

13 Men ängeln sa: Var inte rädd, Sakarias! Jag har kommit för att tala om för dig att Gud har hört dina böner. Din hustru Elisabet ska föda en son. Och du ska ge honom namnet Johannes.

14 Hans födelse ska göra er både glada och lyckliga, och många ska glädja sig med er.

15 Han ska bli en av Herrens stora tjänare. Han får aldrig smaka vin eller starka drycker, och han ska bli fylld med den helige Ande, redan innan han är född.

16 Han ska få många judar att vända om till Herren, deras Gud.

17 Han ska bli en man av samma kraftfulla natur och ande som profeten Elia, och han ska gå före Messias och förbereda människorna på hans ankomst. Han ska lära dem att älska Herren som deras förfäder gjorde och hjälpa dem bort från upproriskhetens väg till att göra Guds vilja.

18 Sakarias sa till ängeln: Men detta är omöjligt! Både Elisabet och jag är för gamla.

19 Då sa ängeln: Jag är Gabriel! Jag står vid Guds tron som hans tjänare. Det är han som har sänt mig till dig med denna glada nyhet.

20 Men eftersom du inte trodde mig, ska du nu bli stum och inte kunna tala förrän barnet är fött. För mina ord ska visa sig vara sanna när tiden är inne.

21 Under tiden väntade folket utanför på att Sakarias skulle komma ut, och man undrade varför han dröjde så länge därinne.

22 När han till slut kom, kunde han inte tala till dem, men de förstod av hans gester att han måste ha sett en syn.

23 Sakarias stannade kvar i templet under resten av sin tjänstgöringsperiod och återvände sedan hem.

24 En kort tid därefter blev hans hustru Elisabet med barn och höll sig undan i fem månader.

25 Tänk vad god Gud är, jublade hon. Han har befriat mig från skammen att vara barnlös.

En ängel lovar Maria att Jesus ska födas

26 Månaden därpå sände Gud ängeln Gabriel till en ung flicka i staden Nasaret i Galileen.

27 Hon hette Maria och var förlovad med en man som hette Josef och hörde till kung Davids släkt.

28 Gabriel visade sig för henne och sa: Jag hälsar dig, du utvalda kvinna! Herren är med dig!

29 Maria blev både överraskad och rädd och förstod inte vad ängeln menade.

30 Var inte rädd, Maria, sa ängeln. Gud ska välsigna dig på ett underbart sätt!

31 Du ska snart bli med barn och föda en son som ska få namnet Jesus.

32 Han kommer att bli en mycket stor man och ska kallas Guds Son. Och Herren Gud kommer att ge honom hans förfader Davids tron.

33 Han ska härska över Israel för evigt, och det ska aldrig bli något slut på hans rike.

34 Maria frågade ängeln: Men hur kan jag få barn? Jag har inte varit tillsammans med någon man.

35 Ängeln svarade: Den helige Ande ska komma över dig, och Guds kraft ska omsluta dig. Därför ska det barn du föder vara heligt, och kallas Guds Son.

36 Din släkting Elisabet väntar också barn trots sin ålder. Hon, som man har kallat 'den barnlösa

37 För Gud håller alla sina löften!

38 Maria sa: Jag är Herrens tjänarinna. Jag vill göra som han önskar, så att hans plan kan bli verklighet. Sedan försvann ängeln.

Maria besöker Elisabet

39-40 Några dagar senare skyndade sig Maria upp till den stad i Judeens berg där Sakarias bodde för att hälsa på Elisabet.

41 När Elisabet hörde Marias hälsningsord sparkade barnet till i henne av glädje, och hon blev fylld av helig Ande.

42 Hon blev så glad att hon ropade högt till Maria: Gud har utvalt dig framför alla andra kvinnor, och ditt barn är förutbestämt för Guds särskilda välsignelse.

43 Vilken ära för mig att min Herres mor kommer på besök.

44 I samma ögonblick som du kom in och hälsade på mig och jag hörde din röst, gick det som en stöt av glädje genom barnet i mig!

45 Du trodde att Gud skulle göra vad han har sagt, och därför har han gett dig denna underbara välsignelse.

46 Maria svarade:O, jag vill lovprisa Herren!

47 Jag jublar i Gud, min Frälsare!

48 Han har tagit sig an mig - en oansenlig kvinna, och nu kommer människor i alla tider att kalla mig välsignad av Gud.

49 Han, den helige och mäktige, har gjort något stort med mig.

50 Hans nåd varar från generation till generation över alla som erkänner honom som Herre.

51 Hans väldiga arm är full av kraft! De stolta och högfärdiga slår han ner.

52 Furstar fördriver han från deras troner, men de ödmjuka upphöjer han.

53 Han mättar de hungriga med sina gåvor, men de rika driver han bort med tomma händer.

54 Tänk på hur han hjälper sitt Israel! Han glömmer inte sitt löfte att vara barmhärtig.

55 Han lovade ju våra fäder, Abraham och hans barn, att alltid visa nåd mot dem.

56 Maria stannade hos Elisabet i omkring tre månader och återvände sedan hem.

Johannes döparens födelse

57 Elisabets väntan var nu slut, och det var dags för henne att föda. Och hon födde en pojke.

58 Nyheten om hur god Gud hade varit mot henne spred sig snabbt bland grannar och släktingar, och alla blev glada.

59 När pojken var åtta dagar gammal samlades alla släktingar och vänner för att vara med vid omskärelsen. Alla trodde att pojken skulle heta Sakarias efter sin far.

60 Men Elisabet sa: Nej, han ska heta Johannes.

61 Varför det? frågade de. Det finns ju ingen i hela släkten som heter så.

62 Och de vände sig till pojkens far och försökte tala till honom med hjälp av teckenspråk.

63 Han bad då om något att skriva på och till allas förvåning skrev han: Han ska heta Johannes.

64 I samma ögonblick kunde Sakarias tala igen, och han började lovprisa Gud.

65 Alla tyckte detta var mycket märkligt, och nyheten om vad som hänt spreds i hela det judeiska bergslandet.

66 Alla som hörde det tänkte på det och frågade sig: Vad ska det bli av detta barn? Herrens hand är verkligen med honom på ett särskilt sätt.

67 Men hans far Sakarias blev fylld av den helige Ande och profeterade:

68 Lovprisa Herren, Israels Gud, för han kommer till sitt folk och befriar det.

69 Från sin tjänare Davids kungliga släkt sänder han oss en mäktig Frälsare,

70 alldeles som han lovat genom sina heliga profeter för länge sedan -

71 en som kan rädda oss från våra fiender, ja, från alla som hatar oss.

72-73 Han har varit barmhärtig mot våra förfäder, och kommer också ihåg sitt heliga löfte till Abraham:

74 att vi ska bli befriade från våra fiender och få tjäna Gud utan rädsla.

75 Vi ska få vara heliga och rättfärdiga inför honom för evigt.

76 Och du, min lille son, ska kallas den store Gudens profet, för du ska bana väg för Messias.

77 Du ska visa hans folk vägen till frälsning genom syndernas förlåtelse.

78-79 Allt detta ska ske på grund av Guds kärleksfulla omsorg om oss. Han ska komma ner till oss från höjden, och bli ett ljus för alla som lever i mörker och dödsfruktan och leda oss på fridens väg.

80 Den lille Johannes älskade Gud över allting. När han blivit vuxen bodde han ute i öknen, ända till den dag han började sin offentliga verksamhet i Israel.

Inledning

Många har redan åtagit sig att sammanställa en skildring av allt det som har hänt ibland oss, i enlighet med vad vi har fått veta av de ögonvittnen som var med från början och som blev ordets tjänare. Men nu har också jag noga gått igenom alla fakta ända från början och bestämt mig för att i rätt ordning skriva ner det för dig, högt ärade Theofilos, för att du ska förstå att du kan lita på alla de upplysningar du har fått.

En ängel meddelar att Johannes döparen ska födas

När Herodes var kung i Judeen, fanns det en präst som hette Sakarias. Han tillhörde Avias avdelning bland prästerna. Också hans hustru Elisabet var en ättling till Aron. De var båda rättfärdiga inför Gud och levde klanderfritt efter alla Herrens bud och föreskrifter. De hade inga barn, för Elisabet kunde inte få några, och båda hade nu hunnit bli ganska gamla.

Men en dag, när Sakarias avdelning var i tjänst och han tjänstgjorde som präst inför Gud, och man som vanligt kastat lott om vem som skulle få gå in i Herrens tempel och tända rökelse, blev Sakarias utvald. 10 Under tiden som rökelseoffret pågick stod allt folket utanför och bad.

11 Då fick han se en ängel från Herren stå till höger om rökelsealtaret. 12 Sakarias blev förskräckt vid den synen och greps av fruktan. 13 Men ängeln sa till honom: ”Var inte rädd, Sakarias! Din bön har blivit hörd. Du och din hustru Elisabet ska få en son, och du ska låta honom heta Johannes[a]. 14 Han ska bli till glädje och lycka för dig, och många ska glädja sig över hans födelse. 15 Han ska bli stor inför Herren. Han ska aldrig smaka vin eller starka drycker, och han ska bli fylld av den heliga Anden redan i moderlivet. 16 Han ska få många bland Israels folk att vända tillbaka till Herren, deras Gud. 17 Han ska gå framför honom i Elias[b] ande och kraft. Han ska vända fädernas hjärtan till deras barn och de upproriska till ett rättfärdigt sinnelag, för att förbereda åt Herren ett folk som är berett.”

18 Sakarias sa till ängeln: ”Hur kan jag vara säker på detta? Jag är ju en gammal man och min hustru är till åren.”

19 Då sa ängeln: ”Jag är Gabriel, och jag står inför Gud. Jag är utsänd för att tala till dig och meddela denna glada nyhet. 20 Men du ska bli stum och inte kunna tala förrän detta inträffar, eftersom du inte trodde på mina ord. De ska gå i uppfyllelse när tiden är inne.”

21 Utanför stod folket och väntade på att Sakarias skulle komma ut, och man började undra varför han dröjde så länge. 22 Då han till slut kom ut, kunde han inte tala till dem, och de förstod av hans gester att han måste ha sett en syn. Han förblev stum.

23 När Sakarias hade avslutat sin tjänstgöring, vände han tillbaka hem. 24 Och strax efteråt blev hans hustru Elisabet med barn och höll sig undan från folk i fem månader. Hon sa:

25 ”Tänk vad Herren har gjort med mig. Han har sett till mig, så att jag slipper min skam bland människor.”

En ängel meddelar att Jesus ska födas

26 I sjätte månaden sände Gud ängeln Gabriel till staden Nasaret i Galileen, 27 till en jungfru[c] som hette Maria och som var trolovad[d] med en man som hette Josef, av Davids släkt.

28 Ängeln kom in och sa till henne: ”Gläd dig, du högt benådade! Herren är med dig!”

29 Maria blev förskräckt och undrade vad ängeln kunde mena. 30 Men ängeln sa: ”Var inte rädd, Maria! Du har funnit nåd hos Gud. 31 Du ska bli med barn och föda en Son, och du ska låta honom heta Jesus. 32 Han ska bli stor och kallas den Högstes Son. Och Herren Gud ska ge honom hans förfader Davids tron. 33 Han ska regera över Jakobs släkt[e] för evigt, och hans kungamakt ska aldrig ta slut.”

34 Då frågade Maria ängeln: ”Men hur ska detta kunna ske? Jag har ju inte varit tillsammans med någon man.”

35 Ängeln svarade: ”Den heliga Anden ska komma över dig och den Högstes kraft vila över dig. Därför ska det barn du föder vara heligt och kallas Guds Son. 36 Din släkting Elisabet väntar också barn, trots sin höga ålder. Hon, som man sa var steril, är nu i sjätte månaden. 37 Ingenting är omöjligt för Gud.”

38 Maria sa: ”Jag är Herrens tjänarinna. Låt det bli som du har sagt.” Sedan lämnade ängeln henne.

Maria besöker Elisabet

39 Några dagar senare skyndade sig Maria iväg till en stad i Juda bergsbygd. 40 Hon gick till Sakarias hus och hälsade på Elisabet.

41 När Elisabet hörde Marias hälsning sparkade barnet till i henne, och hon fylldes av den heliga Anden. 42 Hon ropade högt: ”Välsignad är du bland kvinnorna, och välsignat är barnet du bär! 43 Vilken ära för mig att modern till min Herre kommer på besök! 44 I samma stund som jag hörde din hälsning sparkade barnet till av glädje i min mage. 45 Lycklig är den som trodde, för vad Herren har sagt ska gå i uppfyllelse.”

46 Maria sa:

”Jag vill hylla Herren av hela min själ!
47     Min ande jublar över Gud, han som räddar mig!
48 Han har sett till sin ringa tjänarinna.
    Från den här stunden ska alla generationer prisa mig lycklig.
49 Han, den Mäktige, har gjort stora ting med mig.
    Heligt är hans namn.
50 Hans barmhärtighet är stor mot dem som fruktar honom,
    från generation till generation.
51 Han har utfört väldiga gärningar med sin arm
    och skingrat dem som har övermodiga tankar i sina hjärtan.
52 Härskare störtar han från deras troner,
    men de ödmjuka upphöjer han.
53 Han mättar de hungriga med sin godhet,
    men de rika driver han tomhänta bort.
54 Han hjälper sin tjänare Israel
    och kommer ihåg sin barmhärtighet
55 mot Abraham och hans ättlingar för evigt,
    som han lovade våra förfäder.”

56 Maria stannade hos Elisabet i ungefär tre månader och återvände sedan hem.

Johannes döparens födelse

57 För Elisabet var det nu dags att föda, och hon fick en son. 58 Hennes grannar och släktingar fick höra om Herrens stora barmhärtighet mot henne, och de gladde sig med henne.

59 På åttonde dagen kom de för att omskära pojken. De ville kalla honom Sakarias efter hans far, 60 men hans mor sa: ”Nej, han ska heta Johannes.”

61 Då sa de: ”Det finns ju ingen annan i din släkt som heter så.” 62 Med hjälp av tecken frågade de då fadern vad han ville att pojken skulle heta.

63 Han bad om en tavla att skriva på, och till allas förvåning skrev han: ”Han ska heta Johannes.” 64 Och i samma stund kunde Sakarias tala igen, och han började lovprisa Gud.

65 Alla som bodde däromkring greps av fruktan, och nyheten om vad som hade hänt spreds i hela Judeens bergsbygd. 66 De som hörde om händelsen lade det på hjärtat och frågade sig: ”Vad ska det bli av detta barn? Herrens hand var ju med honom.”

67 Och hans far Sakarias fylldes av den heliga Anden och profeterade:

68 ”Välsignad är Herren, Israels Gud,
    för han kommer till sitt folk och återlöser det.
69 Han reser en mäktig[f] räddare från sin tjänare Davids ätt,
70     som han för länge sedan lovade genom sina heliga profeter,
71 till räddning från våra fiender,
    från alla som hatar oss.
72 Han visar barmhärtighet mot våra förfäder
    och håller sitt heliga förbund,
73 eden han svor vår fader Abraham:
74 att rädda oss från våra fienders hand,
    så att vi får tjäna honom utan fruktan,
75 i helighet och rättfärdighet inför honom så länge vi lever.

76 Och du, mitt barn, ska kallas den Högstes profet,
    för du ska gå före Herren och bana väg för honom.
77 Så ska hans folk veta att räddningen är här
    med förlåtelse för deras synder.
78 För på grund av vår Guds innerliga barmhärtighet
    ska en soluppgång[g] komma ner till oss från höjden
79 och lysa över dem som lever i mörker och dödens skugga
    och leda våra steg in på fridens väg.”

80 Pojken växte sedan upp och blev andligt stark. Han höll till ute i ödemarken till den dag då han skulle träda fram inför Israel.

Footnotes

  1. 1:13 Johannes betyder: Herren visar nåd/förbarmar sig.
  2. 1:17 Om Elia, se 2 Kung 2:1-11; gå framför honom syftar på Johannes döparens verksamhet före Jesus.
  3. 1:27 Se not till Matt 1:23.
  4. 1:27 Den judiska förlovningen var mer bindande än en nutida förlovning och kunde bara brytas genom en skilsmässa. Något sexuellt umgänge fick inte förekomma. Jfr Matt 1:18-25, där Josefs och Marias förhållande finns närmare beskrivet.
  5. 1:33 På grekiska: Jakobs hus. Jakob kallades också Israel. Jfr 1 Mos 32:27-28.
  6. 1:69 Ordagrant: Han reser ett räddningens/frälsningens horn… (horn står för makt och styrka).
  7. 1:78 I Jer 23:5; 33:15 använder Septuaginta det grekiska ordet anatole i betydelsen skott.