Lukasevangeliet 1:31-80

Svenska Folkbibeln 2015

³¹^(A) Du ska bli havande och föda en son, och du ska ge honom namnet Jesus. ³²^(B) Han ska bli stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud ska ge honom hans fader Davids tron. ³³^(C) Han ska vara kung över Jakobs hus för evigt, och hans rike ska aldrig ta slut."

³⁴Då sade Maria till ängeln: "Hur ska detta ske? Jag har ju inte haft någon man." ³⁵Ängeln svarade henne: "Den helige Ande ska komma över dig, och den Högstes kraft ska vila över dig. Därför ska barnet som föds kallas heligt och Guds Son. ³⁶Och din släkting Elisabet är också havande med en son på sin ålderdom. Hon som kallades ofruktsam är nu i sjätte månaden, ³⁷^(D) för ingenting är omöjligt för Gud^[a]."

³⁸Maria sade: "Jag är Herrens tjänarinna. Låt det ske med mig som du har sagt." Och ängeln lämnade henne.

Maria och Elisabet

³⁹Vid den tiden bröt Maria upp och skyndade till en stad i Juda bergsbygd. ⁴⁰Där gick hon in i Sakarias hus och hälsade på Elisabet.

⁴¹När Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes moderliv. Hon blev uppfylld av den helige Ande ⁴²och ropade med hög röst: "Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livsfrukt! ⁴³Men varför händer detta mig, att min Herres mor kommer till mig? ⁴⁴När ljudet av din hälsning nådde mina öron spratt barnet till i mig av glädje. ⁴⁵Och salig är du som trodde, för^[b] det som Herren har sagt dig kommer att gå i uppfyllelse."

Marias lovsång

⁴⁶^(E) Då sade Maria:

"Min själ upphöjer Herren

⁴⁷och min ande jublar över Gud,

        min Frälsare,
⁴⁸^(F) för han har sett till sin
        tjänarinnas ringhet.
    Från denna stund ska alla släkten
        kalla mig salig,^[c]
⁴⁹^(G) för den Mäktige har gjort
        stora ting med mig
    och hans namn är heligt.
⁵⁰^(H) Hans barmhärtighet
        varar från släkte till släkte
    över dem som vördar^[d] honom.
⁵¹^(I) Han har gjort väldiga gärningar
        med sin arm,
    han har skingrat dem
        som har stolta hjärtan och sinnen.
⁵²^(J) Härskare har han störtat
        från deras troner,
    och de enkla har han upphöjt.
⁵³^(K) Hungriga har han mättat
        med sitt goda,
    och rika har han skickat
        tomhänta bort.
⁵⁴^(L) Han har tagit sig an
        sin tjänare Israel
    och tänkt på att vara barmhärtig
⁵⁵^(M) mot Abraham och hans barn
        till evig tid,
    så som han har lovat våra fäder."

⁵⁶Maria stannade hos Elisabet omkring tre månader och återvände sedan hem.

Johannes Döparens födelse

⁵⁷För Elisabet var tiden nu inne att föda, och hon födde en son. ⁵⁸Hennes grannar och släktingar fick höra att Herren hade visat henne så stor barmhärtighet, och de gladde sig med henne. ⁵⁹^(N) På åttonde dagen kom de för att omskära barnet, och de ville kalla honom Sakarias efter hans far. ⁶⁰Men hans mor svarade: "Nej, han ska heta Johannes." ⁶¹Då sade de till henne: "Det finns ingen i din släkt som har det namnet." ⁶²De gjorde tecken till hans far och frågade vad han ville att barnet skulle heta.

⁶³Han bad då om en tavla och skrev: "Johannes är hans namn", och alla blev förundrade. ⁶⁴Genast öppnades hans mun och hans tunga löstes, och han började tala och prisa Gud. ⁶⁵Alla deras grannar greps av fruktan, och i hela Judeens bergsbygd talade man om det som hade hänt. ⁶⁶Alla som hörde det tog det till hjärtat och undrade vad det skulle bli av detta barn, för Herrens hand var med honom.

Sakarias lovsång

⁶⁷Hans far Sakarias blev uppfylld av den helige Ande och profeterade och sade:

⁶⁸^(O) "Välsignad är Herren, Israels Gud,
som har besökt
och återlöst sitt folk!

⁶⁹^(P) Han har rest för oss

        frälsningens horn^[e]
    i sin tjänare Davids hus,
⁷⁰^(Q) så som han för länge sedan lovat
    genom sina heliga profeters mun:
⁷¹^(R) frälsning från våra fiender
    och från alla som hatar oss.
⁷²^(S) Han har visat barmhärtighet
        mot våra fäder
    och tänkt på sitt heliga förbund,
⁷³^(T) den ed han gav
    vår fader Abraham:
⁷⁴att vi, frälsta från våra fienders hand,
    skulle få tjäna honom
        utan fruktan,
⁷⁵i helighet och rättfärdighet
    inför honom alla våra dagar.
⁷⁶^(U) Och du, barn, ska kallas
        den Högstes profet,
    för du ska gå före Herren
        och bana väg för honom.
⁷⁷^(V) Du ska ge hans folk kunskap
        om frälsningen,
    med förlåtelse för deras synder
⁷⁸^(W) genom vår Guds
        barmhärtiga kärlek.
    Så ska en soluppgång
        från höjden besöka oss,
⁷⁹^(X) för att lysa över dem
        som sitter i mörker
            och dödsskugga
    och styra våra fötter
        in på fridens väg."

⁸⁰^(Y) Barnet växte och blev starkare i anden, och han levde i ödemarken^[f] fram till den dag då han skulle träda fram inför Israel.

Read full chapter

Footnotes

1:37 ingenting är omöjligt för Gud Annan översättning: "inget ord från Gud är kraftlöst".
1:45 trodde, för Annan översättning: "trodde att".
1:48 kalla … salig Att anse någon lyckligt lottad (jfr 1 Mos 30:13, Höga V 6:9, Mal 3:12).
1:50 vördar Annan översättning: "fruktar". Grundtextens uttryck fóbomai rymmer inte bara fruktan (Rom 8:15, 1 Joh 4:18) utan även vördnad och värme (Ef 5:21, 33, Ps 103:13, 130:4).
1:69 horn symboliserar höghet och styrka (Ps 75:11) och Messiaskungen (Ps 132:17, 148:14).
1:80 ödemarken Annan översättning: "öknen". Johannes kan ha haft kontakt med Qumrans esseer, som skrev Dödahavsrullarna och liksom Johannes kallade sig "en röst som ropar i öknen" (jfr 3:4).

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)