Jesus mättar fyra tusen

(A) Vid den tiden hände det återigen att mycket folk hade samlats, och de hade inget att äta. Då kallade Jesus till sig sina lärjungar och sade till dem: "Jag lider med folket. Nu har de varit hos mig i tre dagar, och de har inget att äta. Skickar jag hem dem hungriga blir de utmattade på vägen. Några av dem kommer långväga ifrån."

Hans lärjungar svarade honom: "Varifrån ska man få mat att mätta dem med här i ödemarken?" Han frågade dem: "Hur många bröd har ni?" "Sju", svarade de.

Då befallde han folket att slå sig ner på marken. Han tog de sju bröden, tackade Gud, bröt dem och gav åt sina lärjungar för att de skulle dela ut dem, och de delade ut till folket. De hade också några små fiskar, och han tackade Gud för dem[a] och sade att också de skulle delas ut. Och alla åt och blev mätta, och de plockade upp bitarna som blivit över, sju korgar. Det var omkring fyra tusen där. Sedan sände han i väg dem.

Fariseerna begär tecken

10 Strax därefter steg han i båten med sina lärjungar och for till trakten av Dalmanuta[b]. 11 (B) Fariseerna kom dit och började diskutera med honom. För att pröva honom begärde de ett tecken från himlen. 12 Jesus suckade i sin ande och sade: "Varför begär det här släktet ett tecken? Jag säger er sanningen: Det här släktet kommer aldrig att få något tecken." 13 Och han lämnade dem och steg i båten igen och for över till andra sidan sjön.

Varning för hyckleriets surdeg

14 (C) Lärjungarna hade glömt att ta med sig bröd. De hade bara ett enda bröd med sig i båten. 15 (D) Då varnade Jesus dem och sade: "Se upp och akta er för fariseernas surdeg och för Herodes surdeg!" 16 De började då säga till varandra att de inte hade något bröd.

17 (E) Jesus märkte det och frågade dem: "Varför säger ni att ni inte har bröd? Förstår ni fortfarande inte, fattar ni inte? Har ni förhärdade hjärtan, 18 (F) ögon som inte ser och öron som inte hör? Kommer ni inte ihåg 19 (G) när jag bröt de fem bröden åt fem tusen? Hur många korgar fulla med brödbitar fick ni då?" De svarade: "Tolv." 20 (H) "Och när jag bröt de sju bröden åt fyra tusen, hur många korgar fyllde ni då med brödbitar?" De svarade: "Sju." 21 Han sade till dem: "Förstår ni fortfarande inte?"

Jesus botar en blind

22 De kom till Betsaida. Där förde man fram en blind till Jesus och bad honom röra vid mannen. 23 (I) Då tog han den blindes hand och ledde honom ut ur byn. Sedan spottade han på hans ögon, lade händerna på honom och frågade: "Ser du något?"

24 Han öppnade ögonen och sade: "Jag ser människorna, de går omkring men de ser ut som träd." 25 Då lade Jesus händerna på hans ögon igen, och nu såg han bra och var återställd och såg allt tydligt och klart. 26 Jesus skickade hem honom med orden: "Gå inte ens in i byn!"

Petrus bekännelse

27 (J) Sedan gick Jesus och hans lärjungar ut till byarna runt Caesarea Filippi. På vägen frågade han sina lärjungar: "Vem säger människorna att jag är?" 28 De svarade: "Johannes Döparen. Men vissa säger Elia, och andra någon av profeterna."

29 Då frågade han dem: "Och ni? Vem säger ni att jag är?" Petrus svarade honom: "Du är Messias." 30 Men Jesus befallde dem strängt att inte säga det till någon.

Jesus talar om sitt lidande

31 (K) Sedan började Jesus undervisa dem: "Människosonen måste lida mycket och bli förkastad av de äldste och översteprästerna och de skriftlärda. Han måste bli dödad, och efter tre dagar uppstå igen." 32 Rakt på sak talade han om detta.

Då tog Petrus honom åt sidan och började tillrättavisa honom. 33 Men Jesus vände sig om och såg på sina lärjungar och tillrättavisade Petrus med orden: "Gå bort från mig[c], Satan! Dina tankar är inte Guds utan människors."

Att följa Jesus

34 (L) Och han kallade till sig folket och sina lärjungar och sade till dem: "Om någon vill följa mig, ska han förneka sig själv[d] och ta sitt kors och följa mig. 35 (M) Den som vill rädda sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv för min och för evangeliets skull ska rädda det. 36 För vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sin själ? 37 (N) Vad kan en människa ge till lösen för sin själ? 38 (O) Den som skäms för mig och mina ord i det här trolösa och syndiga släktet, honom ska också Människosonen skämmas för när han kommer i sin Fars härlighet med de heliga änglarna."

Footnotes

  1. 8:7 tackade Gud för dem   Annan översättning: "välsignade dem". Jfr not till 6:41 samt Ps 132:15.
  2. 8:10 Dalmanuta   En för oss okänd plats nära Magadan (Matt 15:39), som ofta identifieras med Magdala på Galileiska sjöns västkust.
  3. 8:33 från mig   Ordagrant: "bakom mig" (dvs ur min åsyn).
  4. 8:34 förneka sig själv   Annan översättning: "säga nej till sig själv" (jfr Tit 2:12).

Jesus ger mat åt 4 000 personer

(Matt 15:32-39)

Nu hände det än en gång att mycket folk hade samlats, och att de inte hade något att äta. Jesus kallade då på sina lärjungar och sa:

”Jag känner medlidande med dessa människor. De har varit hos mig i tre dagar och har inget att äta. Om jag skickar hem dem hungriga, kommer de att svimma av utmattning längs vägen. En del av dem bor ju långt härifrån.”

Men hans lärjungar svarade: ”Var ska man få tag på tillräckligt med mat åt alla dessa människor här i ödemarken?”

Jesus frågade dem: ”Hur många bröd har ni?” ”Sju”, svarade de.

Då bad Jesus folket att slå sig ner på marken, och han tog de sju bröden, tackade Gud för dem och bröt dem i bitar. Sedan gav han bitarna till sina lärjungar, som i sin tur delade ut dem till folket. Man hade dessutom några små fiskar, och Jesus tackade Gud för dem också och bad sedan sina lärjungar att dela ut dem.

De åt och blev mätta, och när man samlade ihop det som var över, blev det sju hela korgar. Det var omkring 4 000 män[a] där. Jesus skickade sedan hem folket 10 och steg i en båt och åkte till trakten av Dalmanuta[b] tillsammans med sina lärjungar.

De religiösa ledarna vill se ett tecken från Gud

(Matt 16:1-4)

11 Fariseerna kom ut för att diskutera med Jesus, och för att pröva honom krävde de ett tecken från himlen.

12 Jesus suckade djupt och sa: ”Varför söker detta släkte efter ett tecken? Sannerligen säger jag er: detta släkte ska inte få något tecken.” 13 Sedan lämnade han dem och steg i båten igen och åkte över till andra sidan.

Jesus varnar för falsk undervisning

(Matt 16:5-12)

14 Lärjungarna hade glömt att ta med sig bröd. En enda brödkaka var allt de hade med sig i båten.

15 Jesus varnade dem då och sa: ”Akta er noga för både fariseernas och Herodes surdeg.[c]

16 De diskuterade med varandra om att de inte hade något bröd.

17 När Jesus märkte det sa han till dem: ”Varför diskuterar ni att ni inte har något bröd? Förstår ni fortfarande ingenting? Är era hjärtan så hårda? 18 Ni har ögon att se med och ser ändå ingenting, och öron att höra med och hör ändå ingenting. Kommer ni inte ihåg 19 att jag mättade mer än 5 000 personer med bara fem bröd? Hur många korgar med rester plockade ni upp den gången?”

”Tolv”, sa de.

20 ”Och när jag mättade mer än 4 000 personer med sju bröd, hur många korgar ni fick över då?”

”Sju”, svarade de.

21 Jesus sa: ”Förstår ni ännu inte?”

En blind man börjar se igen

22 När de kom över till Betsaida förde man fram en blind man till Jesus och bad att han skulle röra vid mannen. 23 Jesus tog då den blinde mannen vid handen och ledde honom ut ur byn. Sedan spottade han på hans ögon och lade sina händer på honom.

”Kan du se något?” frågade Jesus.

24 Mannen såg sig omkring. ”Ja”, sa han, ”jag ser människor. Men de ser ut som träd som går omkring.”

25 Då lade Jesus sina händer på mannens ögon en gång till. Och nu blev mannen helt botad och kunde se igen, och han såg allting klart och tydligt.

26 Jesus skickade sedan hem honom med uppmaningen: ”Gå inte ens in i byn.”

Petrus kallar Jesus för Messias

(Matt 16:13-16; 16:20; Luk 9:18-21)

27 Sedan gick Jesus och hans lärjungar till byarna kring Caesarea Filippi[d]. På vägen frågade han dem: ”Vem säger människorna att jag är?”

28 ”Somliga säger att du är Johannes döparen”, svarade de, ”några säger att du är Elia[e], och andra att du är någon av profeterna.”

29 Då frågade han dem: ”Vem säger ni att jag är?”

Petrus svarade: ”Du är Messias[f].” 30 Men Jesus förbjöd dem strängt att tala med någon om honom.

Jesus förutsäger för första gången att han ska dö

(Matt 16:21-23; Luk 9:22)

31 Efter det började Jesus undervisa sina lärjungar om att Människosonen måste lida mycket och bli förkastad av folkets ledare, av översteprästerna och de skriftlärda och dödas, men att han efter tre[g] dagar skulle uppstå från de döda. 32 Detta sa han helt öppet. Men Petrus drog honom åt sidan och började tillrättavisa honom.

33 Jesus vände sig då om och såg bort mot sina lärjungar och sa strängt till Petrus: ”Gå bort ifrån mig, Satan! Det du tänker är människotankar och kommer inte från Gud.”

Lärjungeskapets krav

(Matt 16:24-28; Luk 9:23-27)

34 Sedan kallade han till sig allt folket och sina lärjungar och sa till dem:

”Om någon vill följa mig, måste han förneka sig själv, ta sitt kors och följa mig. 35 Den som vill rädda sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv för min och evangeliets skull, ska rädda det. 36 Vad vinner en människa om hela världen blir hennes, om hon samtidigt mister sitt liv[h]? 37 Vad kan hjälpa henne att få det tillbaka? 38 Den som inför dessa trolösa och syndiga människor skäms för mig och för de ord jag talar, honom ska Människosonen skämmas för, när han återvänder i sin Faders härlighet tillsammans med de heliga änglarna.”

Footnotes

  1. 8:9 Jfr Matt 15:32-39, där det framkommer att kvinnor och barn inte var inkluderade i detta antal.
  2. 8:10 En plats som antagligen låg strax söder om Kafarnaum.
  3. 8:15 Jfr Matt 16:11-12 och Luk 12:1, i negativ bemärkelse används surdeg som symbol för hyckleri.
  4. 8:27 Caesarea Filippi var en icke-judisk stad norr om Galileen.
  5. 8:28 Jfr 2 Kung 2:1-11.
  6. 8:29 Se not till Matt 1:1.
  7. 8:31 Se not till Matt 12:40.
  8. 8:36 Jesus talar naturligtvis här om förlusten av evigt liv.

Då vid samma tid åter mycket folk hade kommit tillstädes, och de icke hade något att äta, kallade han sina lärjungar till sig och sade till dem:

»Jag ömkar mig över folket, ty det är redan tre dagar som de hava dröjt kvar hos mig, och de hava intet att äta.

Om jag nu låter dem fastande gå ifrån mig hem, så uppgivas de på vägen; somliga av dem hava ju kommit långväga ifrån.»

Då svarade hans lärjungar honom: »Varifrån skall man här i en öken kunna få bröd till att mätta dessa med?»

Han frågade dem: »Huru många bröd haven I?» De svarade: »Sju.»

Då tillsade han folket att lägra sig på marken. Ock han tog de sju bröden, tackade Gud och bröt dem och gav åt sina lärjungar, för att de skulle lägga fram dem; och de lade fram åt folket.

De hade ock några få småfiskar; och när han hade välsignat dessa, bjöd han att man likaledes skulle lägga fram dem.

Så åto de och blevo mätta. Och man samlade sedan upp sju korgar med överblivna stycken.

Men antalet av dem som voro tillstädes var vid pass fyra tusen. Sedan lät han dem skiljas åt.

10 Och strax därefter steg han i båten med sina lärjungar och for till trakten av Dalmanuta.

11 Och fariséerna kommo ditut och begynte disputera med honom; de ville sätta honom på prov och begärde av honom något tecken från himmelen.

12 Då suckade han ur sin andes djup och sade: »Varför begär detta släkte ett tecken? Sannerligen säger jag eder: Åt detta släkte skall intet tecken givas.»

13 Så lämnade han dem och steg åter i båten och for över till andra stranden.

14 Och de hade förgätit att taga med sig bröd; icke mer än ett enda bröd hade de med sig i båten.

15 Och han bjöd dem och sade: »Sen till, att I tagen eder till vara för fariséernas surdeg och för Herodes' surdeg.»

16 Då talade de med varandra om att de icke hade bröd med sig.

17 Men när han märkte detta, sade han till dem: »Varför talen I om att I icke haven bröd med eder? Fatten och förstån I då ännu ingenting? Äro edra hjärtan så förstockade?

18 I haven ju ögon; sen I då icke? I haven ju öron; hören I då icke?

19 Och kommen I icke ihåg huru många korgar fulla av stycken I samladen upp, när jag bröt de fem bröden åt de fem tusen?» De svarade honom: »Tolv.»

20 »Och när jag bröt de sju bröden åt de fyra tusen, huru många korgar fulla av stycken samladen I då upp?» De svarade: »Sju.»

21 Då sade han till dem: »Förstån I då ännu ingenting?»

22 Därefter kommo de till Betsaida. Och man förde till honom en som var blind och bad honom att han skulle röra vid denne.

23 Då tog han den blinde vid handen och ledde honom utanför byn; sedan spottade han på hans ögon och lade händerna på honom och frågade honom: »Ser du något?»

24 Han såg då upp och svarade: »Jag kan urskilja människorna; jag ser dem gå omkring, men de likna träd.»

25 Därefter lade han åter händerna på hans ögon, och nu såg han tydligt och var botad och kunde jämväl på långt håll se allting klart.

26 Och Jesus bjöd honom gå hem och sade: »Gå icke ens in i byn.»

27 Och Jesus gick med sina lärjungar bort till byarna vid Cesarea Filippi. På vägen dit frågade han sina lärjungar och sade till dem: »Vem säger folket mig vara?»

28 De svarade och sade: »Johannes döparen; andra säga dock Elias, andra åter säga: 'Det är en av profeterna.'»

29 Då frågade han dem: »Vem sägen då I mig vara?» Petrus svarade och sade till honom: »Du är Messias.»

30 Då förbjöd han dem strängeligen att för någon säga detta om honom.

31 Sedan begynte han undervisa dem om att Människosonen måste lida mycket, och att han skulle bliva förkastad av de äldste och översteprästerna och de skriftlärde, och att han skulle bliva dödad, men att han tre dagar därefter skulle uppstå igen.

32 Och han talade detta i oförtäckta ordalag. Då tog Petrus honom avsides och begynte ivrigt motsäga honom.

33 Men han vände sig om, och när han då såg sina lärjungar, talade han strängt till Petrus och sade: »Gå bort, Satan, och stå mig icke i vägen; ty dina tankar äro icke Guds tankar, utan människotankar.»

34 Och han kallade till sig folket jämte sina lärjungar och sade till dem: »Om någon vill efterfölja mig, så försake han sig själv och tage sitt kors på sig; så följe han mig.

35 Ty den som vill bevara sitt liv, han skall mista det; men den som mister sitt liv, för min och för evangelii skull, han skall bevara det.

36 Och vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen, men förlorar sin själ?

37 Och vad kan en människa giva till lösen för sin själ?

38 Den som blyges för mig och för mina ord, i detta trolösa och syndiga släkte, för honom skall ock Människosonen blygas, när han kommer i sin Faders härlighet med de heliga änglarna.» 9:1. den elektroniska utgåvan.