Den första nattvarden

22 (A) Medan de åt tog Jesus ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt dem och sade: "Ta detta, det är min kropp." 23 Och han tog en bägare, tackade Gud och gav åt dem, och de drack alla ur den. 24 Och han sade till dem: "Detta är mitt blod, förbundsblodet, som blir utgjutet för många. 25 Jag säger er sanningen: Jag ska inte dricka av vinstockens frukt förrän den dag då jag dricker det nytt i Guds rike."

26 (B) När de sedan hade sjungit lovsången, gick de ut till Olivberget.[a]

Jesus förutsäger Petrus förnekelse

27 (C) Jesus sade till dem: "Ni kommer alla att överge mig. Det står skrivet: Jag ska slå herden, och fåren ska skingras.[b] 28 (D) Men när jag har uppstått, ska jag gå före er till Galileen."

29 (E) Då sade Petrus till honom: "Även om alla andra överger dig, så ska jag inte göra det." 30 (F) Jesus svarade: "Jag säger dig sanningen: Just denna natt, innan tuppen gal två gånger, kommer du att tre gånger förneka mig." 31 Men Petrus försäkrade ännu ivrigare: "Även om jag måste dö med dig kommer jag aldrig att förneka dig!" Samma sak sade alla de andra också.

Jesus i Getsemane

32 (G) De kom till en plats som kallas Getsemane[c]. Jesus sade till sina lärjungar: "Sätt er här medan jag ber." 33 Han tog med sig Petrus, Jakob och Johannes, och han greps av bävan och ångest 34 (H) och sade till dem: "Min själ är djupt bedrövad, ända till döds. Stanna här och vaka."

35 Han gick lite längre fram och föll ner på marken och bad att om möjligt få bli förskonad från denna stund. 36 (I) Han sade: "Abba[d], Far! Allt är möjligt för dig. Ta den här bägaren ifrån mig. Men inte som jag vill, utan som du vill."

37 När Jesus kom tillbaka fann han att de sov. Då sade han till Petrus: "Simon, sover du? Kunde du inte vaka en enda timme? 38 (J) Vaka och be att[e] ni inte kommer i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt." 39 Han gick bort igen och bad med samma ord.

40 När han kom tillbaka fann han återigen att de sov. Deras ögon var tunga av sömn, och de visste inte vad de skulle svara honom.

41 Sedan kom han tillbaka för tredje gången och sade till dem: "Sover ni än och vilar er?[f] Det räcker, stunden har kommit. Nu överlämnas Människosonen i syndarnas händer. 42 Res på er, nu går vi. Han som förråder mig är här."

Jesus fängslas

43 (K) Medan han ännu talade kom Judas, en av de tolv, och med honom en folkhop med svärd och påkar från översteprästerna och de skriftlärda och de äldste. 44 Förrädaren hade avtalat ett tecken med dem och sagt: "Den jag kysser är det. Grip honom och för bort honom under säker bevakning." 45 När Judas kom, gick han genast fram till Jesus och sade: "Rabbi!" och kysste honom. 46 Då grep de Jesus och höll fast honom.

47 (L) Men en av dem som stod bredvid drog sitt svärd och slog till mot översteprästens tjänare och högg av honom örat. 48 (M) Och Jesus sade till dem: "Som mot en rövare har ni gått ut med svärd och påkar för att gripa mig. 49 Jag har varit hos er i templet varje dag och undervisat utan att ni grep mig. Men Skrifterna skulle uppfyllas." 50 (N) Då övergav alla honom och flydde.

51 En ung man, klädd i ett linneskynke[g] över bara kroppen, följde efter Jesus. Honom grep de tag i, 52 men han lämnade linneskynket kvar och flydde därifrån naken.

Jesus inför Stora rådet

53 (O) De förde Jesus till översteprästen, och där samlades alla översteprästerna och de äldste och de skriftlärda.[h] 54 Petrus följde efter Jesus på avstånd ända in på översteprästens gård. Där satt han sedan bland rättstjänarna och värmde sig vid elden.

55 (P) Översteprästerna och hela Stora rådet försökte få fram ett vittnesmål mot Jesus för att kunna döma honom till döden, men de fann inget. 56 Många vittnade falskt mot honom, men deras vittnesmål stämde inte överens[i]. 57 Då trädde några fram och vittnade falskt mot honom och sade: 58 (Q) "Vi har hört honom säga: Jag ska riva ner det här templet som är gjort av människohand, och på tre dagar bygga upp ett annat som inte är gjort av människohand." 59 Men inte heller denna gång stämde deras vittnesmål överens.

60 Då reste sig översteprästen och steg fram och frågade Jesus: "Svarar du inte på vad de vittnar mot dig?" 61 (R) Men Jesus var tyst och svarade inte. Återigen frågade översteprästen honom: "Är du Messias, den Välsignades son?" 62 (S) Jesus svarade: "Jag Är[j]. Och ni ska få se[k] Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma bland himlens moln."

63 Då rev översteprästen sönder sina kläder och sade: "Behöver vi några fler vittnen?[l] 64 (T) Ni har hört hädelsen! Vad anser ni?" Alla dömde honom skyldig till döden. 65 (U) Några började spotta på honom, täckte över hans ansikte och slog honom med knytnävarna och sade: "Profetera!" Och rättstjänarna tog emot honom med slag i ansiktet.

Petrus förnekar Jesus

66 (V) Medan Petrus var nere på gården kom en av översteprästens tjänsteflickor dit. 67 När hon fick se Petrus där han satt och värmde sig, såg hon på honom och sade: "Du var också med den där Jesus från Nasaret." 68 Men han nekade: "Jag vet inte vad du pratar om, jag förstår inte." Han gick ut på yttergården. Då gol tuppen.[m]

69 Tjänsteflickan såg honom och sade igen till dem som stod där: "Han är en av dem." 70 Men Petrus nekade igen. Strax därefter sade de som stod där återigen till Petrus: "Visst är du en av dem. Du är ju galilé!" 71 Men han började förbanna och svära: "Jag känner inte den där mannen som ni talar om!" 72 Och strax gol tuppen för andra gången.

Då kom Petrus ihåg orden som Jesus hade sagt till honom: "Innan tuppen gal två gånger ska du tre gånger förneka mig." Och han brast i gråt.

Read full chapter

Footnotes

  1. 14:26 lovsångenPs 115-118 som sjungs vid slutet av varje judisk påskmåltid.
  2. 14:27 Sak 13:7.
  3. 14:32 Getsemane   Olivlund strax öster om Jerusalem. Hebr. gat shémen betyder "oljepress".
  4. 14:36 Abba   Arameiska för "far", ett förtroligt tilltalsord (jfr Rom 8:15, Gal 4:6).
  5. 14:38 be att   Annan översättning: "be så att".
  6. 14:41 Sover ni än och vilar er?   Annan översättning: "Sov ni vidare och vila er!".
  7. 14:51 linneskynke   Ett löst sittande sovplagg.
  8. 14:53 alla översteprästerna   Se not till Matt 2:4, Luk 3:2.
  9. 14:56 deras vittnesmål stämde inte överens   Det krävdes två samstämmiga vittnesmål för att dödsstraff skulle kunna utdömas (5 Mos 17:6, 19:15). För rättssäkerhetens skull förhördes vittnena vanligtvis separat.
  10. 14:62 Jag Är   Anspelning på det högsta gudsnamnet Jhvh, "Jag Är" (jfr 2 Mos 3:14, Joh 8:24 med not).
  11. 14:62 seMänniskosonen sitta på Maktens högra sida och komma bland himlens moln   Med dessa ord identifierar sig Jesus, den jordiske Människosonen (Matt 26:45 etc), med den gudomliga Messiasgestalten i Dan 7:13 och Ps 110:1.
  12. 14:63 rev … sönder sina kläder   Ett uttryck för fasa och sorg (jfr t ex 1 Mos 37:29). Enligt lagen var översteprästen förbjuden att göra så (3 Mos 21:10).
  13. 14:68 Då gol tuppen   Vissa handskrifter saknar dessa ord.

19 (A) Och han tog ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt dem och sade: "Detta är min kropp som blir utgiven för er. Gör detta för att minnas mig." 20 (B) På samma sätt tog han bägaren efter måltiden och sade: "Denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod som blir utgjutet för er.

21 Men se, den som förråder mig har sin hand med mig på bordet. 22 Människosonen går bort som det är bestämt, men ve den människa genom vilken han blir förrådd!" 23 Då började de fråga varandra vem av dem det kunde vara som skulle göra det.

Vem är den störste?

24 (C) Det uppstod också en dispyt bland dem om vem som skulle anses vara störst av dem. 25 (D) Då sade Jesus till dem: "Folkens kungar beter sig som herrar över dem, och de som har makten kallar sig deras välgörare. 26 Men ni ska inte göra så. Den som är störst bland er ska vara som den yngste, och ledaren ska vara som tjänaren. 27 (E) För vem är störst: den som ligger till bords eller den som betjänar? Är det inte den som ligger till bords? Men jag är här mitt ibland er som en tjänare.

28 Det är ni som har stått vid min sida under mina prövningar, 29 (F) och jag överlämnar riket till er liksom min Far har överlämnat det till mig. 30 (G) Ni ska äta och dricka vid mitt bord i mitt rike, och ni ska sitta på troner och döma Israels tolv stammar.

Jesus förutsäger Petrus förnekelse

31 (H) Simon, Simon! Satan har begärt att få sålla er som vete. 32 (I) Men jag har bett för dig, att din tro inte ska ta slut. Och när du en gång har omvänt dig, styrk då dina bröder." 33 (J) Då sade Petrus till honom: "Herre, med dig är jag beredd att gå både i fängelse och i döden." 34 Jesus svarade: "Jag säger dig, Petrus: Tuppen kommer inte att gala i natt förrän du tre gånger har förnekat att du känner mig."

35 (K) Sedan sade han till dem: "När jag sände ut er utan börs, väska och sandaler, saknade ni då något?" De svarade: "Nej, inget." 36 "Men nu", sade han, "ska den som har en börs ta med den, och likaså den som har en väska. Och den som inte har ett svärd ska sälja sin mantel och köpa sig ett, 37 för jag säger er att detta som står skrivet måste uppfyllas på mig: Han blev räknad bland förbrytare. Det som är sagt om mig blir nu uppfyllt."[a] 38 De sade: "Herre, här är två svärd." Han svarade dem: "Det räcker."

Jesus i Getsemane

39 (L) Sedan gick Jesus ut till Olivberget som han brukade, och hans lärjungar följde honom. 40 När han kom till platsen[b], sade han till dem: "Be att ni inte kommer i frestelse." 41 Och han drog sig undan från dem, ungefär ett stenkast, och föll på knä och bad: 42 (M) "Far! Om du vill, så ta den här bägaren ifrån mig! Men ske inte min vilja, utan din."

43 Då visade sig en ängel från himlen för honom och gav honom kraft. 44 (N) Han kom i svår ångest och bad allt ivrigare, och hans svett blev som blodsdroppar som föll ner på jorden.[c] 45 När han reste sig från bönen och kom till lärjungarna, fann han att de hade somnat av sorg. 46 Då sade han till dem: "Varför sover ni? Res på er och be att[d] ni inte kommer i frestelse."

Jesus fängslas

47 (O) Medan han ännu talade kom en folkhop, och han som hette Judas, en av de tolv, ledde dem. Han gick fram till Jesus för att kyssa honom. 48 Jesus sade till honom: "Judas, förråder du Människosonen med en kyss?"

49 När de som stod runt Jesus såg vad som höll på att hända, frågade de: "Herre, ska vi slå till med svärd?" 50 Och en av dem slog till mot översteprästens tjänare och högg av honom högra örat. 51 Men Jesus sade: "Låt det vara nog nu[e]!" Och han rörde vid hans öra och helade honom.

52 Sedan sade Jesus till dem som hade kommit ut mot honom, översteprästerna och ledarna för tempelvakten och de äldste: "Som mot en rövare har ni gått ut med svärd och påkar. 53 (P) Jag har varit med er i templet varje dag utan att ni grep mig. Men detta är er stund, nu råder mörkrets makt."

Petrus förnekar Jesus

54 (Q) Då grep de Jesus och förde bort honom och tog honom till översteprästens hus. Petrus följde efter på avstånd. 55 Mitt på gården tände de en eld och slog sig ner, och Petrus satte sig mitt ibland dem.

56 (R) En tjänsteflicka såg honom sitta där vid elden, och hon betraktade honom noga och sade: "Den där var också med honom." 57 Men han nekade: "Nej, kvinna, jag känner honom inte." 58 Strax därefter fick en annan syn på honom och sade: "Du är också en av dem." Men Petrus svarade: "Människa, det är jag inte alls!" 59 Ungefär en timme senare var det en annan som bestämt försäkrade: "Visst var den där med honom. Han är ju galilé!" 60 Men Petrus sade: "Människa, jag förstår inte vad du pratar om!" Och genast, medan han ännu talade, gol tuppen.

61 Då vände Herren sig om och såg på Petrus. Och Petrus kom ihåg Herrens ord, att han hade sagt till honom: "Innan tuppen gal i natt ska du tre gånger förneka mig." 62 Och han gick ut och grät bittert.

Jesus hånas och ställs inför Rådet

63 (S) Männen som bevakade Jesus hånade honom och slog honom. 64 De täckte över honom och frågade: "Profetera! Vem var det som slog dig?" 65 De sade också mycket annat hånfullt till honom.

66 (T) När det blev dag samlades folkets äldste, både överstepräster och skriftlärda. De lät föra honom inför sitt råd 67 och frågade: "Är du Messias, så säg det till oss!" Han svarade dem: "Om jag säger det till er tror ni det inte, 68 och om jag frågar, svarar ni inte. 69 (U) Men härefter ska Människosonen sitta på Guds, den Allsmäktiges, högra sida."[f] 70 (V) Då frågade alla: "Så du är alltså Guds Son?" Han svarade dem: "Ni själva säger att Jag Är[g]." 71 De sade: "Behöver vi något mer vittnesmål? Vi har själva hört det från hans egen mun!"

Read full chapter

Footnotes

  1. 22:37 Jes 53:12.
  2. 22:40 platsen   Getsemane, en olivlund strax öster om Jerusalem (jfr Matt 26:36, Joh 18:1f).
  3. 22:43f Verserna 43-44 saknas i vissa handskrifter.
  4. 22:46 be att   Annan översättning: "be så att".
  5. 22:51 Låt det vara nog nu   Annan översättning: "Låt dem göra det" (gripa Jesus).
  6. 22:69 härefter ska Människosonen sitta på Guds, den Allsmäktiges, högra sida   Med dessa ord identifierar sig Jesus, den jordiske Människosonen (Matt 26:45 etc), med den gudomliga Messiasgestalten i Dan 7:13 och Ps 110:1.
  7. 22:70 Jag Är   Anspelning på det högsta gudsnamnet Jhvh, "Jag Är" (jfr 2 Mos 3:14, Joh 8:24 med not).

23 (A) Jag har själv tagit emot från Herren vad jag fört vidare till er: Den natt då Herren Jesus blev förrådd tog han ett bröd, 24 tackade Gud, bröt det och sade: "Detta är min kropp som blir utgiven för er. Gör detta för att minnas mig." 25 På samma sätt tog han bägaren efter måltiden och sade: "Denna bägare är det nya förbundet i mitt blod. Så ofta ni dricker av den, gör det för att minnas mig." 26 (B) Så ofta ni äter detta bröd och dricker denna bägare förkunnar ni Herrens död till dess han kommer.

27 (C) Den som äter brödet eller dricker Herrens bägare på ett ovärdigt sätt syndar därför mot Herrens kropp och blod. 28 Var och en ska pröva sig själv och så äta av brödet och dricka av bägaren. 29 Den som äter och dricker utan att urskilja Herrens kropp, han äter och dricker en dom över sig. 30 Därför finns det många svaga och sjuka bland er, och ganska många är insomnade. 31 Om vi gick till rätta med oss själva skulle vi slippa att bli dömda. 32 (D) Men när vi döms fostras vi av Herren, för att inte bli fördömda tillsammans med världen.

33 Alltså, mina bröder: när ni samlas för att äta, så vänta på varandra. 34 Om någon är hungrig ska han äta hemma, så att er sammankomst inte blir till en dom för er. Allt det andra ska jag ge föreskrifter om när jag kommer.

Read full chapter