Petrus kallar Jesus för Messias

(Matt 16:13-16; 16:20; Luk 9:18-21)

²⁷ Sedan gick Jesus och hans lärjungar till byarna kring Caesarea Filippi^[a]. På vägen frågade han dem: ”Vem säger människorna att jag är?”

²⁸ ”Somliga säger att du är Johannes döparen”, svarade de, ”några säger att du är Elia^[b], och andra att du är någon av profeterna.”

²⁹ Då frågade han dem: ”Vem säger ni att jag är?”

Petrus svarade: ”Du är Messias^[c].” ³⁰ Men Jesus förbjöd dem strängt att tala med någon om honom.

Jesus förutsäger för första gången att han ska dö

(Matt 16:21-23; Luk 9:22)

³¹ Efter det började Jesus undervisa sina lärjungar om att Människosonen måste lida mycket och bli förkastad av folkets ledare, av översteprästerna och de skriftlärda och dödas, men att han efter tre^[d] dagar skulle uppstå från de döda. ³² Detta sa han helt öppet. Men Petrus drog honom åt sidan och började tillrättavisa honom.

³³ Jesus vände sig då om och såg bort mot sina lärjungar och sa strängt till Petrus: ”Gå bort ifrån mig, Satan! Det du tänker är människotankar och kommer inte från Gud.”

Lärjungeskapets krav

(Matt 16:24-28; Luk 9:23-27)

³⁴ Sedan kallade han till sig allt folket och sina lärjungar och sa till dem:

”Om någon vill följa mig, måste han förneka sig själv, ta sitt kors och följa mig. ³⁵ Den som vill rädda sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv för min och evangeliets skull, ska rädda det. ³⁶ Vad vinner en människa om hela världen blir hennes, om hon samtidigt mister sitt liv^[e]? ³⁷ Vad kan hjälpa henne att få det tillbaka? ³⁸ Den som inför dessa trolösa och syndiga människor skäms för mig och för de ord jag talar, honom ska Människosonen skämmas för, när han återvänder i sin Faders härlighet tillsammans med de heliga änglarna.”

Petrus kallar Jesus för Messias

(Matt 16:13-16; Mark 8:27-29)

¹⁸ En gång när Jesus hade dragit sig undan för att be, och hans lärjungar var med honom, frågade han dem: ”Vem säger folkmassorna att jag är?”

¹⁹ ”Somliga säger att du är Johannes döparen”, svarade de, ”och några att du är Elia^[a]. Andra säger att någon av de gamla profeterna har uppstått från de döda.”

²⁰ Då frågade han dem: ”Vem säger ni att jag är?”

Petrus svarade: ”Guds Messias.”

Jesus förutsäger för första gången att han ska dö

(Matt 16:20-23; Mark 8:30-33)

²¹ Jesus gav dem då stränga order att inte tala om detta för någon ²² och sa: ”Människosonen måste lida mycket och bli förkastad av folkets ledare och översteprästerna och de skriftlärda, bli dödad och uppstå på den tredje^[b] dagen.”

Lärjungeskapets krav

(Matt 16:24-28; Mark 8:34—9:1)

²³ Sedan sa han till allt folket: ”Om någon vill följa mig, måste han förneka sig själv, varje dag ta sitt kors och följa mig. ²⁴ Den som vill rädda sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han ska rädda det. ²⁵ Vad vinner en människa om hela världen blir hennes, om hon samtidigt går evigt förlorad? ²⁶ Den som skäms för mig och för de ord jag talar, honom ska Människosonen skämmas för, när han återvänder i sin och sin Faders och de heliga änglarnas härlighet. ²⁷ Men jag säger er en sanning: några av er som står här kommer inte att dö förrän de har sett Guds rike.^[c]”

Jesus förvandlas på berget

(Matt 17:1-13; Mark 9:2-13)

²⁸ Ungefär en vecka senare tog Jesus med sig Petrus, Jakob och Johannes och gick upp på ett berg för att be. ²⁹ Medan han bad förvandlades hans ansikte, och hans kläder blev bländande vita. ³⁰ Två män stod och talade med honom. Det var Mose och Elia,^{[d] 31} som visade sig i härlighet och talade om Jesus uttåg som han skulle fullborda i Jerusalem.

³² Petrus och de båda andra hade somnat djupt, men nu vaknade de och fick se Jesus härlighet och de två männen som stod där med honom. ³³ När de skulle lämna Jesus, sa Petrus till Jesus: ”Mästare, det är gott att få vara här! Låt oss bygga tre hyddor, en åt dig och en åt Mose och en åt Elia.” Han visste inte vad han sa.

³⁴ Men under tiden han talade blev de insvepta i ett moln som sänkte sig ner över dem, och de blev förskräckta. ³⁵ Sedan hördes en röst från molnet som sa: ”Detta är min Son, min utvalde^[e]. Lyssna på honom!” ³⁶ Och när rösten hade tystnat fann de Jesus ensam kvar.

Men hans lärjungar höll tyst om vad de hade sett, och berättade det inte för någon förrän långt senare.

Jesus botar en pojke som är besatt av en ond ande

(Matt 17:14-19; Mark 9:14-29)

³⁷ Nästa dag, när de kom ner från berget, möttes de av mycket folk. ³⁸ Och en man i folkhopen ropade till Jesus: ”Mästare, hjälp min son, han är mitt enda barn. ³⁹ En ond ande brukar attackera honom, så att han skriker och vrider sig i kramper tills han får fradga runt munnen. När attacken äntligen är över, har anden nästan tagit död på honom. ⁴⁰ Jag bad dina lärjungar att driva ut den onda anden, men de kunde inte.”

⁴¹ ”Detta trolösa och förvridna släkte!” svarade Jesus. ”Hur länge måste jag vara hos er och stå ut med er? Ta hit din son.” ⁴² Och medan pojken var på väg, kastade den onda anden omkull honom och slet och ryckte våldsamt i honom. Men Jesus talade strängt till den orena anden att lämna pojken, och han botade honom och överlämnade honom till hans far.

⁴³ Alla blev förundrade över Guds storhet.

Jesus förutsäger för andra gången att han ska dö

(Matt 17:22-23; Mark 9:30-32)

Medan folket fortfarande stod där helt häpna över allt han gjorde, sa Jesus till sina lärjungar:

⁴⁴ ”Lyssna noga på vad jag nu säger: Människosonen ska bli förrådd och överlämnad till människorna.” ⁴⁵ Men de förstod inte vad han talade om. Det var fördolt för dem, så att de inte förmådde att fatta det, och de vågade inte fråga vad han menade.

Jesus förklarar vem som är störst

(Matt 18:1-5; Mark 9:33-37)

⁴⁶ Lärjungarna började nu diskutera med varandra om vem av dem som var störst. ⁴⁷ Men Jesus förstod vad som rörde sig i deras hjärtan. Därför tog han ett barn och ställde det bredvid sig ⁴⁸ och sa till dem: ”Den som tar emot det här barnet i mitt namn, han tar emot mig. Och den som tar emot mig, han tar emot den som har sänt mig. Den som är minst bland er, han är störst.”

Lärjungarna förbjuder en man att göra under i Jesus namn

(Mark 9:38-40)

⁴⁹ Johannes sa: ”Mästare, vi såg en man som drev ut onda andar i ditt namn, men eftersom han inte var en av oss försökte vi stoppa honom.”

⁵⁰ Då sa Jesus till honom: ”Låt honom hålla på, för den som inte är emot er, han är för er.”

Motstånd i Samarien

⁵¹ Den tid hade nu kommit då Jesus skulle stiga upp till himlen, och han beslöt därför att börja gå mot Jerusalem.

⁵² Han skickade budbärare i förväg, och de gick in i en samarisk^[f] by för att förbereda för hans ankomst. ⁵³ Men eftersom Jesus var på väg mot Jerusalem ville man inte ha med honom att göra.

⁵⁴ När lärjungarna Jakob och Johannes såg det, sa de: ”Herre, ska vi befalla att eld kommer ner från himlen och bränner upp dem?”^{[g] 55} Men Jesus vände sig om och tillrättavisade dem.^{[h] 56} Sedan gick de vidare till en annan by.

Priset för att följa Jesus

(Matt 8:19-22)

⁵⁷ Medan de vandrade på vägen sa en man till Jesus: ”Jag vill följa dig vart du än går.”

⁵⁸ Jesus svarade: ”Rävarna har lyor och fåglarna har bon, men Människosonen har ingen plats där han kan vila ut.”

⁵⁹ Till en annan sa han: ”Kom och följ mig!” Men mannen svarade: ”Låt mig först gå hem och begrava min far.”^[i]

⁶⁰ Då sa Jesus: ”Låt de döda begrava sina döda. Gå du och förkunna Guds rike.”

⁶¹ En annan man sa: ”Jag ska följa dig, Herre, men låt mig först ta farväl av dem därhemma.”

⁶² Då sa Jesus: ”Den som ser sig om efter att ha satt sin hand till plogen, han passar inte för Guds rike.”