Petrus bekännelse

13 (A) När Jesus kom till trakten av Caesarea Filippi, frågade han sina lärjungar: "Vem säger människorna att Människosonen är?" 14 (B) De svarade: "Vissa säger Johannes Döparen, andra Elia och andra Jeremia eller någon av profeterna." 15 Han sade till dem: "Och ni? Vem säger ni att jag är?" 16 (C) Simon Petrus svarade: "Du är Messias, den levande Gudens Son."

17 (D) Jesus sade till honom: "Salig är du, Simon, Jonas son, för det är inte kött och blod som har uppenbarat det för dig, utan min Far i himlen. 18 Och jag säger dig: Du är Petrus, och på denna klippa[a] ska jag bygga min församling, och helvetets[b] portar ska inte få makt över den. 19 (E) Jag ska ge dig himmelrikets nycklar[c]. Allt som du binder på jorden ska vara bundet i himlen, och allt som du löser på jorden ska vara löst i himlen." 20 (F) Sedan befallde han lärjungarna att inte berätta för någon att han var Messias.

Jesus talar om sitt lidande

21 (G) Från den tiden började Jesus förklara för sina lärjungar att han måste gå till Jerusalem och lida mycket genom de äldste och översteprästerna och de skriftlärda, och att han måste bli dödad och på tredje dagen uppväckt.

22 Då tog Petrus honom åt sidan och började tillrättavisa honom: "Gud bevare dig, Herre! Det där ska aldrig hända dig." 23 (H) Men Jesus vände sig om och sade till Petrus: "Gå bort från mig[d], Satan! Du vill få mig på fall, för dina tankar är inte Guds utan människors."

I Jesu efterföljd

24 (I) Jesus sade till sina lärjungar: "Om någon vill följa mig, ska han förneka sig själv och ta sitt kors och följa mig. 25 (J) Den som vill rädda sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv för min skull ska vinna det. 26 För vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sin själ? Eller vad kan en människa ge till lösen för sin själ? 27 (K) Människosonen ska komma i sin Fars härlighet med sina änglar, och då ska han löna var och en efter hans gärningar.

Jesus visar sin härlighet

28 Jag säger er sanningen: Några av dem som står här ska inte smaka döden förrän de fått se Människosonen komma i sitt rike[e]."

Read full chapter

Footnotes

  1. 16:18 Petrus … klippa   Grek. pétros betyder "en sten", medan pétra betyder "klippa". Den fasta klippan är i GT en bild för Herren (5 Mos 32:4, Ps 18:3) och i NT för Kristus (1 Kor 10:4, 1 Petr 2:8, jfr Matt 7:24, 1 Kor 3:11 och Ef 2:20).
  2. 16:18 helvetet   Grek. Hades. Annan översättning: "dödsriket".
  3. 16:19 himmelrikets nycklar   Fullmakten att "lösa" och "binda" ges i 18:15f till hela församlingen. Rabbinerna använde orden om att förklara något tillåtet eller förbjudet (jfr dock Joh 20:23).
  4. 16:23 från mig   Ordagrant: "bakom mig" (dvs ur min åsyn).
  5. 16:28 se Människosonen komma i sitt rike   på förklaringsberget sex dagar senare (Matt 17:1f).

Petrus kallar Jesus för Messias

(Mark 8:27-30; Luk 9:18-21)

13 När Jesus kom till området kring Caesarea Filippi[a] frågade han sina lärjungar: ”Vem säger människorna att Människosonen är?” 14 De svarade: ”Somliga säger Johannes döparen, några säger Elia och andra Jeremia eller någon annan av profeterna.”

15 Då frågade han dem: ”Vem säger ni att jag är?” 16 Simon Petrus svarade: ”Du är Messias, den levande Gudens Son.”

17 ”Du är lycklig, Simon, Jonas son”, sa Jesus, ”för min Fader i himlen, och inte någon människa av kött och blod, har visat detta för dig. 18 Jag säger dig att du är Petrus[b], och på den klippan ska jag bygga min församling. Inte ens dödsrikets portar ska kunna besegra den. 19 Jag ska ge dig nycklarna in till himmelriket. Allt du binder på jorden blir bundet i himlen och allt du löser på jorden blir löst i himlen.[c]

20 Sedan förbjöd han sina lärjungar att berätta för någon att han var Messias.

Jesus förutsäger för första gången att han ska dö

(Mark 8:31-33; Luk 9:22)

21 Efter det började Jesus tala öppet med sina lärjungar om att han måste gå till Jerusalem och lida mycket genom folkets ledare och översteprästerna och de skriftlärda, bli dödad och uppstå på den tredje dagen.

22 Petrus drog honom åt sidan och började tillrättavisa honom och sa: ”Nej, Herre! Det här ska aldrig hända dig!”

23 Men Jesus vände sig om och sa till Petrus: ”Gå bort ifrån mig, Satan! Du försöker få mig på fall, för det du tänker är människotankar och kommer inte från Gud.”

Lärjungeskapets krav

(Mark 8:34—9:1; Luk 9:23-27)

24 Sedan sa Jesus till sina lärjungar: ”Om någon vill följa mig, måste han förneka sig själv, ta sitt kors och följa mig. 25 Den som vill rädda sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv för min skull ska finna det. 26 Vad vinner en människa om hela världen blir hennes, om hon samtidigt mister sitt liv? Vad kan hjälpa henne att få det tillbaka? 27 Människosonen ska komma i sin Faders härlighet med sina änglar och döma varje människa för vad hon har gjort. 28 Sannerligen säger jag er: några av er som står här kommer inte att dö förrän de har sett Människosonen komma med sitt rike.[d]

Read full chapter

Footnotes

  1. 16:13 Caesarea Filippi var en icke-judisk stad norr om Galileen.
  2. 16:18 Namnet Petrus kommer av det grekiska ordet petra som betyder klippa.
  3. 16:19 Nycklar stod för auktoritet och förvaltarskap av evangeliet, budskapet om syndernas förlåtelse. Petrus uppdrag var att tala om för människorna, att den som accepterar den räddning Jesus ger, faktiskt får förlåtelse för sina synder, medan de övriga inte blir förlåtna.
  4. 16:28 I kap. 17 visar Jesus sin kungliga makt för Petrus, Jakob och Johannes.

Petrus bekännelse

18 (A) En gång när Jesus hade dragit sig undan för att be och lärjungarna var med honom, frågade han dem: "Vem säger folket att jag är?" 19 De svarade: "Johannes Döparen. Men en del säger Elia, och andra att någon av de gamla profeterna har uppstått." 20 Han sade till dem: "Och ni? Vem säger ni att jag är?" Petrus svarade: "Guds Messias."

21 Då befallde han dem strängt att inte tala om det för någon. 22 (B) Och han sade: "Människosonen måste lida mycket och bli förkastad av de äldste och översteprästerna och de skriftlärda. Han måste bli dödad, och på tredje dagen uppväckt igen."

I Jesu efterföljd

23 (C) Sedan sade han till alla: "Om någon vill följa mig, ska han förneka sig själv[a] och varje dag ta sitt kors och följa mig. 24 (D) Den som vill rädda sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han ska rädda det. 25 För vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men mister sig själv eller går förlorad? 26 (E) Den som skäms för mig och mina ord, honom ska Människosonen skämmas för när han kommer i sin och Faderns och de heliga änglarnas härlighet. 27 (F) Jag säger er sanningen: Några av dem som står här ska inte smaka döden förrän de fått se Guds rike."

Jesus visar sin härlighet

28 (G) Ungefär åtta dagar efter de orden tog Jesus med sig Petrus, Johannes och Jakob och gick upp på berget[b] för att be. 29 Medan han bad, förvandlades hans ansikte och hans kläder blev strålande vita. 30 Och två män samtalade med honom. Det var Mose och Elia, 31 som visade sig i härlighet och talade om hans bortgång[c] som han skulle fullborda i Jerusalem.

32 Petrus och de som var med honom sov tungt, men när de vaknade såg de hans härlighet och de båda männen som stod där med honom. 33 När männen skulle skiljas från honom, sade Petrus till Jesus: "Mästare, det är gott för oss att vara här[d]. Vi kan göra tre hyddor: en åt dig, en åt Mose och en åt Elia." Han visste inte vad han sade.

34 Medan han talade kom ett moln och sänkte sig över dem, och lärjungarna blev förskräckta när de kom in i molnet. 35 (H) Ur molnet hördes en röst: "Han är min Son, den Utvalde. Lyssna till honom!" 36 (I) Och när rösten hördes, fann de att Jesus var ensam.

Lärjungarna höll tyst och berättade inte vid den tiden för någon vad de hade sett.

Jesus botar en besatt pojke

37 (J) När de dagen därpå kom ner från berget möttes han av en stor skara människor. 38 (K) Då ropade en man ur folkhopen: "Mästare, jag ber dig, hjälp min son! Han är mitt enda barn. 39 En ande tar tag i honom så att han plötsligt skriker, den sliter i honom tills han tuggar fradga, och det är knappt att den släpper honom och slutar plåga honom. 40 Jag bad dina lärjungar att de skulle driva ut den, men de kunde inte."

41 Jesus svarade: "Detta fördärvade släkte som inte vill tro! Hur länge ska jag vara hos er och stå ut med er? Hämta hit din son." 42 Medan pojken ännu var på väg, kastade anden honom till marken och ryckte och slet i honom. Men Jesus talade strängt till den orena anden och botade pojken och gav honom tillbaka till hans far. 43 Och alla var överväldigade av Guds stora makt.

Människosonen ska utlämnas

Medan alla var förundrade över allt han gjorde, sade han till sina lärjungar: 44 (L) "Öppna era öron för det jag nu säger: Människosonen kommer att utlämnas i människors händer." 45 (M) Men de förstod inte vad han sade. Det var fördolt för dem så att de inte kunde fatta det, och de vågade inte fråga honom om det han hade sagt.

Vem är störst?

46 (N) Bland lärjungarna kom frågan upp om vem som var störst bland dem. 47 Men Jesus visste vad de tänkte i sina hjärtan. Han tog ett barn och ställde det bredvid sig 48 (O) och sade till dem: "Den som tar emot det här barnet i mitt namn, han tar emot mig. Och den som tar emot mig tar emot honom som har sänt mig. Den som är minst bland er alla, han är störst."

49 (P) Johannes svarade: "Mästare, vi såg en som drev ut onda andar i ditt namn, och vi försökte hindra honom eftersom han inte var i följe med oss." 50 (Q) Men Jesus sade till honom: "Hindra honom inte. Den som inte är mot er[e] är för er."

Jesus på väg upp till Jerusalem

51 (R) När tiden för hans upptagande[f] var inne vände han sitt ansikte mot Jerusalem, fast besluten att gå dit. 52 Han sände budbärare framför sig, och de gick i väg och kom in i en samarisk by för att förbereda hans ankomst. 53 (S) Men folket tog inte emot honom, eftersom han var på väg mot Jerusalem. 54 (T) När lärjungarna Jakob och Johannes såg det, sade de: "Herre, vill du att vi ska kalla ner eld från himlen som förtär dem[g]?" 55 Men Jesus vände sig om och tillrättavisade dem.[h] 56 Och de gick vidare till en annan by.

Lärjungaskapets kostnad

57 (U) Medan de vandrade vägen fram sade någon till honom: "Jag vill följa dig vart du än går." 58 Jesus svarade honom: "Rävarna har lyor och himlens fåglar har bon, men Människosonen har ingenstans att vila sitt huvud."

59 Till en annan sade han: "Följ mig!" Mannen svarade: "Herre, låt mig först gå och begrava min far[i]." 60 Jesus sade till honom: "Låt de döda[j] begrava sina döda, men gå du och förkunna Guds rike!"

61 (V) En annan sade: "Jag ska följa dig, Herre. Men låt mig först ta farväl av min familj." 62 (W) Jesus svarade: "Den som sätter handen till plogen och sedan blickar bakåt passar inte för Guds rike."

Read full chapter

Footnotes

  1. 9:23 förneka sig själv   Annan översättning: "säga nej till sig själv" (jfr Tit 2:12).
  2. 9:28 berget   Troligen Hermon i närheten av Caesarea Filippi (jfr Matt 16:13). Traditionen har även föreslagit Tabor nära Nasaret (Ps 89:13).
  3. 9:31 bortgång   Ordagrant: "uttåg" (grek. éxodos), samma ord som för Israels triumferande uttåg ur Egypten efter påskalammets offer (jfr 2 Mos 12, 19:1).
  4. 9:33 gott för oss att vara här   Annan översättning: "gott att vi är här".
  5. 9:50 Den som inte är mot er   Alltså lärjungarna. När det gäller människors inställning till Jesus själv är han skarpare (11:23).
  6. 9:51 upptagande   till himlen (Luk 24:51, Apg 1:9).
  7. 9:54 som förtär dem   Vissa handskrifter tillägger: "så som Elia gjorde" (jfr 2 Kung 1:10f).
  8. 9:55 Vissa senare handskrifter tillägger: "Han sade: Ni vet inte av vilken ande ni är. Människosonen har inte kommit för att fördärva människors själar utan för att frälsa dem."
  9. 9:59 begrava min far   En sons plikt (jfr 1 Mos 46:4, 3 Mos 21:1f). Kanske innebar mannens önskan att han ville skjuta upp lärjungaskapet så länge fadern ännu levde.
  10. 9:60 de döda   Människor som ännu inte har fått liv genom evangeliet (jfr Luk 15:24, Joh 5:25, Ef 2:1).

Petrus kallar Jesus för Messias

(Matt 16:13-16; Mark 8:27-29)

18 En gång när Jesus hade dragit sig undan för att be, och hans lärjungar var med honom, frågade han dem: ”Vem säger folkmassorna att jag är?”

19 ”Somliga säger att du är Johannes döparen”, svarade de, ”och några att du är Elia[a]. Andra säger att någon av de gamla profeterna har uppstått från de döda.”

20 Då frågade han dem: ”Vem säger ni att jag är?”

Petrus svarade: ”Guds Messias.”

Jesus förutsäger för första gången att han ska dö

(Matt 16:20-23; Mark 8:30-33)

21 Jesus gav dem då stränga order att inte tala om detta för någon 22 och sa: ”Människosonen måste lida mycket och bli förkastad av folkets ledare och översteprästerna och de skriftlärda, bli dödad och uppstå på den tredje[b] dagen.”

Lärjungeskapets krav

(Matt 16:24-28; Mark 8:34—9:1)

23 Sedan sa han till allt folket: ”Om någon vill följa mig, måste han förneka sig själv, varje dag ta sitt kors och följa mig. 24 Den som vill rädda sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han ska rädda det. 25 Vad vinner en människa om hela världen blir hennes, om hon samtidigt går evigt förlorad? 26 Den som skäms för mig och för de ord jag talar, honom ska Människosonen skämmas för, när han återvänder i sin och sin Faders och de heliga änglarnas härlighet. 27 Men jag säger er en sanning: några av er som står här kommer inte att dö förrän de har sett Guds rike.[c]

Jesus förvandlas på berget

(Matt 17:1-13; Mark 9:2-13)

28 Ungefär en vecka senare tog Jesus med sig Petrus, Jakob och Johannes och gick upp på ett berg för att be. 29 Medan han bad förvandlades hans ansikte, och hans kläder blev bländande vita. 30 Två män stod och talade med honom. Det var Mose och Elia,[d] 31 som visade sig i härlighet och talade om Jesus uttåg som han skulle fullborda i Jerusalem.

32 Petrus och de båda andra hade somnat djupt, men nu vaknade de och fick se Jesus härlighet och de två männen som stod där med honom. 33 När de skulle lämna Jesus, sa Petrus till Jesus: ”Mästare, det är gott att få vara här! Låt oss bygga tre hyddor, en åt dig och en åt Mose och en åt Elia.” Han visste inte vad han sa.

34 Men under tiden han talade blev de insvepta i ett moln som sänkte sig ner över dem, och de blev förskräckta. 35 Sedan hördes en röst från molnet som sa: ”Detta är min Son, min utvalde[e]. Lyssna på honom!” 36 Och när rösten hade tystnat fann de Jesus ensam kvar.

Men hans lärjungar höll tyst om vad de hade sett, och berättade det inte för någon förrän långt senare.

Jesus botar en pojke som är besatt av en ond ande

(Matt 17:14-19; Mark 9:14-29)

37 Nästa dag, när de kom ner från berget, möttes de av mycket folk. 38 Och en man i folkhopen ropade till Jesus: ”Mästare, hjälp min son, han är mitt enda barn. 39 En ond ande brukar attackera honom, så att han skriker och vrider sig i kramper tills han får fradga runt munnen. När attacken äntligen är över, har anden nästan tagit död på honom. 40 Jag bad dina lärjungar att driva ut den onda anden, men de kunde inte.”

41 ”Detta trolösa och förvridna släkte!” svarade Jesus. ”Hur länge måste jag vara hos er och stå ut med er? Ta hit din son.” 42 Och medan pojken var på väg, kastade den onda anden omkull honom och slet och ryckte våldsamt i honom. Men Jesus talade strängt till den orena anden att lämna pojken, och han botade honom och överlämnade honom till hans far.

43 Alla blev förundrade över Guds storhet.

Jesus förutsäger för andra gången att han ska dö

(Matt 17:22-23; Mark 9:30-32)

Medan folket fortfarande stod där helt häpna över allt han gjorde, sa Jesus till sina lärjungar:

44 ”Lyssna noga på vad jag nu säger: Människosonen ska bli förrådd och överlämnad till människorna.” 45 Men de förstod inte vad han talade om. Det var fördolt för dem, så att de inte förmådde att fatta det, och de vågade inte fråga vad han menade.

Jesus förklarar vem som är störst

(Matt 18:1-5; Mark 9:33-37)

46 Lärjungarna började nu diskutera med varandra om vem av dem som var störst. 47 Men Jesus förstod vad som rörde sig i deras hjärtan. Därför tog han ett barn och ställde det bredvid sig 48 och sa till dem: ”Den som tar emot det här barnet i mitt namn, han tar emot mig. Och den som tar emot mig, han tar emot den som har sänt mig. Den som är minst bland er, han är störst.”

Lärjungarna förbjuder en man att göra under i Jesus namn

(Mark 9:38-40)

49 Johannes sa: ”Mästare, vi såg en man som drev ut onda andar i ditt namn, men eftersom han inte var en av oss försökte vi stoppa honom.”

50 Då sa Jesus till honom: ”Låt honom hålla på, för den som inte är emot er, han är för er.”

Motstånd i Samarien

51 Den tid hade nu kommit då Jesus skulle stiga upp till himlen, och han beslöt därför att börja gå mot Jerusalem.

52 Han skickade budbärare i förväg, och de gick in i en samarisk[f] by för att förbereda för hans ankomst. 53 Men eftersom Jesus var på väg mot Jerusalem ville man inte ha med honom att göra.

54 När lärjungarna Jakob och Johannes såg det, sa de: ”Herre, ska vi befalla att eld kommer ner från himlen och bränner upp dem?”[g] 55 Men Jesus vände sig om och tillrättavisade dem.[h] 56 Sedan gick de vidare till en annan by.

Priset för att följa Jesus

(Matt 8:19-22)

57 Medan de vandrade på vägen sa en man till Jesus: ”Jag vill följa dig vart du än går.”

58 Jesus svarade: ”Rävarna har lyor och fåglarna har bon, men Människosonen har ingen plats där han kan vila ut.”

59 Till en annan sa han: ”Kom och följ mig!” Men mannen svarade: ”Låt mig först gå hem och begrava min far.”[i]

60 Då sa Jesus: ”Låt de döda begrava sina döda. Gå du och förkunna Guds rike.”

61 En annan man sa: ”Jag ska följa dig, Herre, men låt mig först ta farväl av dem därhemma.”

62 Då sa Jesus: ”Den som ser sig om efter att ha satt sin hand till plogen, han passar inte för Guds rike.”

Read full chapter

Footnotes

  1. 9:19 Jfr 2 Kung 2:1-11.
  2. 9:22 Se not till Matt 12:40.
  3. 9:27 Detta syftar antagligen på det som Petrus, Jakob och Johannes fick vara med om i de följande verserna.
  4. 9:30 Se not till Matt 17:3.
  5. 9:35 Min utvalde, jfr min älskade Son…min glädje, Matt 17:5.
  6. 9:52 Samarien låg mellan Galileen och Judeen. Invånarna var judar som uppblandats med andra folk. Det rådde fiendskap mellan dem och judarna.
  7. 9:54 En del handskrifter tillägger: så som Elia gjorde. Jfr 2 Kung 1:10,12.
  8. 9:55 En del handskrifter tillägger: Ni vet inte vilken slags ande ni är inspirerade av. 56 Människosonen har inte kommit för att förstöra människoliv, utan för att rädda dem.
  9. 9:59 Mannens far var antagligen död och begraven, men seden var att efter ungefär ett år begrava benen på ett speciellt ställe i gravväggen. Om det var denna senare begravning han väntade på, bad han om en tid upp till ett år.