Liknelsen om senapsfröet

(Mark 4:30-32; Luk 13:18-19)

³¹ Han berättade en annan liknelse för dem:

”Himmelriket är som när en man sår ett senapsfrö i en åker. ³² Det är det minsta^[a] av alla frön, men när det har växt upp är det störst bland kryddväxterna och blir till ett träd, där fåglarna kan komma och bygga bo bland grenarna.”

Liknelsen om surdegen

(Mark 4:33-34; Luk 13:20-21)

³³ Han berättade också en annan liknelse:

”Himmelriket är som när en kvinna blandar in surdeg i tre mått mjöl, så att hela degen blir syrad.”

³⁴ Allt detta berättade Jesus för folket genom att använda liknelser. Han talade aldrig till dem utan en liknelse, ³⁵ för att det skulle uppfyllas som förutsagts genom en profet:

Jesus förklarar liknelsen om ogräset och vetet

³⁶ Sedan lämnade Jesus folket och gick hem, och hans lärjungar kom och bad honom förklara liknelsen om ogräset och vetet.

³⁷ Han svarade: ”Människosonen är den som sår den goda säden. ³⁸ Åkern är världen, säden är rikets barn, och ogräset den Ondes. ³⁹ Fienden, som sådde det, är djävulen. Skördetiden är tidsålderns slut, och skördemännen är änglar.

⁴⁰ Som när ogräset skiljs från vetet och bränns upp, så ska det vara vid tidsålderns slut. ⁴¹ Människosonen ska sända ut sina änglar, och de ska rensa hans rike från alla dem som förleder andra och gör det som är mot lagen, ⁴² och de ska kasta dem i den brinnande ugnen. Där ska man gråta och skära tänder. ⁴³ Men de rättfärdiga ska lysa som solen i sin Faders rike. Lyssna, den som har öron!

Liknelserna om skatten i åkern, den värdefulla pärlan och fisknätet

⁴⁴ Himmelriket är som när en man upptäcker en skatt i en åker. I sin iver gräver han ner skatten igen och går och säljer allt han äger för att kunna köpa åkern.

⁴⁵ Himmelriket är också som när en köpman är på jakt efter dyrbara pärlor. ⁴⁶ Då han upptäcker en värdefull pärla, går han iväg och säljer allt han äger för att kunna köpa den.

⁴⁷ Himmelriket är också som när man kastar ut ett nät i sjön för att fånga fiskar av olika slag. ⁴⁸ När nätet är fullt drar man upp det på stranden och sätter sig ner och sorterar fisken. De ätbara fiskarna lägger man i en korg, men de andra slänger man bort.

⁴⁹ Så ska det vara vid tidsålderns slut. Änglarna ska komma och skilja de onda människorna från de rättfärdiga, ⁵⁰ och sedan kasta de onda i den brinnande ugnen. Där ska man gråta och skära tänder. ⁵¹ Har ni nu förstått alla dessa liknelser?” ”Ja”, sa de, ”det har vi.”

⁵² Då sa han: ”Det betyder att varje skriftlärd som blivit himmelrikets lärjunge är som en husbonde som ur sitt förråd kan ta fram både av det nya och det gamla.”

Människorna i Nasaret vägrar att tro

(Mark 6:1-6; Luk 4:16-30)

⁵³ När Jesus hade berättat alla dessa liknelser, lämnade han platsen. ⁵⁴ Han kom sedan till sin hemstad. Där undervisade han i synagogan, och han förvånade alla med sin vishet och sina under. De sa:

⁵⁵ ”Det är ju bara snickarens son. Är inte hans mor Maria, och hans bröder Jakob, Josef, Simon och Judas, ⁵⁶ och alla hans systrar bor väl här? Var har han fått allt detta ifrån?” ⁵⁷ Och de retade sig på honom.

Då sa Jesus till dem: ”En profet blir föraktad bara i sin egen hemstad och i sin egen familj.” ⁵⁸ Och på grund av deras otro gjorde han bara några få under där.

Liknelsen om senapsfröet

(Matt 13:31-32; Luk 13:18-19)

³⁰ Han sa: ”Hur ska vi beskriva Guds rike? Vilken liknelse ska vi använda? ³¹ Det är som ett senapsfrö som sås i jorden. Det är det minsta^[a] av alla frön som sås i jorden, ³² men när det har såtts växer det upp och blir störst bland kryddväxterna och får så stora grenar att himlens fåglar kan bygga bo i dess skugga.”

³³ Jesus förkunnade ordet för dem i många sådana liknelser, så mycket de nu kunde förstå. ³⁴ Han talade aldrig till dem utan en liknelse, men när han blev ensam med sina lärjungar förklarade han allt för dem.

Jesus stillar stormen

(Matt 8:18; 18:23-27; Luk 8:22-25)

³⁵ När det blev kväll sa Jesus till sina lärjungar: ”Kom, så åker vi över till andra sidan sjön.” ³⁶ Då lämnade de folket och åkte över i den båt där Jesus redan satt. Flera andra båtar följde också med. ³⁷ Men då blåste en våldsam storm upp, och höga vågor slog in i båten så att den fylldes nästan helt av vatten. ³⁸ Jesus själv låg och sov i båtens akter med huvudet mot en kudde. Men hans lärjungar väckte honom och sa: ”Mästare, märker du inte att vi håller på att förgås?”

³⁹ Då reste han sig upp och talade strängt till vinden och sjön och sa: ”Tig! Var tyst!” Och genast lade sig vinden, och det blev alldeles lugnt.

⁴⁰ Sedan frågade han sina lärjungar: ”Varför är ni rädda? Har ni fortfarande svårt att tro?”

⁴¹ Förskräckta sa de till varandra: ”Vem är han, som till och med vinden och sjön lyder?”