Jesus uppväcker Jairus dotter

^18 (A) Medan Jesus talade till dem, kom en synagogföreståndare och föll ner för honom och sade: "Min dotter har just dött. Men kom och lägg din hand på henne, så får hon liv igen." ¹⁹ Då reste sig Jesus och följde med honom, tillsammans med sina lärjungar.

²⁰ Plötsligt kom en kvinna som hade haft blödningar i tolv år. Hon närmade sig Jesus bakifrån och rörde vid hörntofsen^[a] på hans mantel, ²¹ för hon tänkte: "Om jag så bara får röra vid hans mantel blir jag frisk."^{[b] 22} Jesus vände sig om och såg henne, och han sade: "Var lugn, min dotter. Din tro har frälst dig." Och från den stunden var kvinnan frisk.

^23 (B) När Jesus kom fram till synagogföreståndarens hus och såg flöjtblåsarna och den upprörda folkskaran, ²⁴ sade han: "Gå härifrån! Flickan är inte död. Hon sover." Då hånskrattade de åt honom. ²⁵ Men när folket hade skickats ut gick han in och tog flickans hand, och hon reste sig. ²⁶ Och ryktet om detta gick ut i hela det området.

Jesus botar två blinda och en stum

²⁷ När Jesus gick vidare därifrån, följde två blinda efter honom och ropade: "Förbarma dig över oss, Davids son!" ²⁸ Och när han hade kommit hem^[c], gick de fram till honom. Jesus frågade dem: "Tror ni att jag kan göra detta?" De svarade: "Ja, Herre." ²⁹ Då rörde han vid deras ögon och sade: "Så som ni tror ska det ske för er." ³⁰ Och deras ögon öppnades. Jesus sade strängt till dem: "Se till att ingen får veta det." ³¹ Men de gick och spred ut ryktet om honom i hela det området.

^32 (C) Medan de var på väg ut, kom folk till honom med en man som var besatt och stum. ³³ När den onda anden var utdriven, talade den stumme. Och folket häpnade och sade: "Aldrig har man sett något sådant i Israel!" ^34 (D) Men fariseerna sade: "Det är med hjälp av de onda andarnas furste som han driver ut andarna."

Som får utan herde

^35 (E) Jesus gick omkring i alla städerna och byarna, och han undervisade i deras synagogor och förkunnade evangeliet om riket och botade alla slags sjukdomar och krämpor. ^36 (F) När han såg folkskarorna förbarmade han sig över dem, för de var härjade och hjälplösa som får utan herde. ³⁷ Och han sade till sina lärjungar: "Skörden är stor men arbetarna är få. ^38 (G) Be därför skördens Herre att han skickar ut arbetare till sin skörd."

^22 (A) En synagogföreståndare som hette Jairus kom dit, och när han fick se Jesus föll han ner för hans fötter ²³ och bad honom enträget: "Min dotter är döende. Kom och lägg händerna på henne så att hon blir frisk^[a] och får leva." ²⁴ Då gick Jesus med honom.

Mycket folk följde efter och trängde sig inpå honom. ^25 (B) Där fanns en kvinna som hade haft blödningar i tolv år. ²⁶ Hon hade fått lida mycket hos många läkare och lagt ut allt hon ägde, men inget hade hjälpt, hon blev bara sämre. ²⁷ Hon hade hört talas om Jesus, och nu kom hon bakifrån i folkmassan och rörde vid hans mantel, ²⁸ för hon tänkte: "Om jag så bara får röra vid hans kläder blir jag frisk." ²⁹ Genast stannade hennes blödning, och hon kände i kroppen att hon var botad från sin plåga.

^30 (C) Jesus märkte genast inom sig att det hade gått ut kraft från honom, och han vände sig om i folkmassan och frågade: "Vem rörde vid mina kläder?" ³¹ Hans lärjungar sade till honom: "Du ser hur folket tränger sig inpå dig, och så frågar du: Vem rörde vid mig?" ³² Men han fortsatte att se sig omkring efter henne som hade gjort det.

³³ Kvinnan visste vad som hade hänt med henne, och hon kom rädd och darrande fram och föll ner för honom och berättade hela sanningen för honom. ^34 (D) Då sade han till henne: "Min dotter, din tro har frälst dig. Gå i frid och var frisk och fri från din plåga."

^35 (E) Medan han ännu talade kom några från synagogföreståndarens hus och sade: "Din dotter är död. Varför besvära Mästaren mer?" ³⁶ Men Jesus fäste sig inte vid deras ord utan sade till föreståndaren: "Var inte rädd. Bara tro." ³⁷ Han lät ingen följa med utom Petrus, Jakob och hans bror Johannes, ^38 (F) och de kom till föreståndarens hus. Där såg han upprörda människor som grät och klagade högt. ^39 (G) Han gick in och sade till dem: "Varför är ni upprörda och gråter? Flickan är inte död. Hon sover." ⁴⁰ Då hånskrattade de åt honom.

Men han skickade ut allesammans, tog med sig barnets far och mor och sina lärjungar och gick in dit där barnet låg. ⁴¹ Och han tog barnets hand och sade till henne: "Talitha koum!" Det betyder: "Flicka, jag säger dig, stå upp!" ⁴² Genast reste sig flickan och började gå omkring – hon var tolv år – och de blev helt utom sig av häpnad. ⁴³ Men han befallde dem strängt att inte låta någon få veta det. Sedan sade han åt dem att ge henne något att äta.