Profetia om Nineve, boken med elkositen Nahums syn.

Herrens vrede över Nineve

Herren är en nitälskande Gud och en hämnare.
Herren tar hämnd och vredgas,
    Herren tar hämnd på sina ovänner,
han har vrede i förvar åt sina fiender.
Herren är sen till vrede
    men stor i kraft,
han låter ingen gå ostraffad.
    Herren har sin väg i storm och oväder,
och molnen är dammet under hans fötter.
Han straffar havet och låter det torka ut,
alla floder låter han sina.
    Då tynar Basan och Karmel bort
och Libanons grönska vissnar.
Bergen darrar för honom
    och höjderna smälter ner.
Jorden bävar för hans ansikte,
    världen och alla som bor där.
Vem kan bestå inför hans förbittring,
vem kan uthärda hans vredes glöd?
Hans vrede brinner som eld
    och klipporna rämnar inför honom.

God är Herren,
    en tillflykt på nödens dag,
han känner dem som flyr till honom.
Men med en störtflod förintar han
    platsen där Nineve står,
och mörker förföljer hans fiender.
Vad ni än tänker ut mot Herren
    skall han komma med fullständig ödeläggelse.
Nöden skall inte komma två gånger.
10 Om de än är hopslingrade som törnsnår
och druckna av sitt drickande,
    skall de alla förtäras som torrt gräs.
11 Från dig har en man gått ut,
    en som tänker ut ont mot Herren,
en rådgivare i ondska.

Guds nåd över Juda

12 Så säger Herren:
    "Hur starka och många de än är,
skall de ändå mejas ner och försvinna.
Jag har plågat dig,
    men skall inte plåga dig mer.
13 Nu skall jag bryta sönder hans ok över dig,
dina band skall jag slita av."
14 Men om dig, Nineve, har Herren befallt:
"Det skall inte mer finnas några efterkommande med ditt namn.
Ur dina gudars hus skall jag utrota alla bilder,
både skurna och gjutna.
    Jag skall göra i ordning en grav åt dig,
ty du är ingenting värd."

15 Se, över bergen kommer han
    som frambär gott budskap,
han som förkunnar frid.
    Fira dina högtider, Juda,
infria dina löften.
    Ty den onde skall inte mer dra fram genom dig,
han är helt tillintetgjord.