23 [a]när folk och riken samlas
    för att tjäna Herren.

Read full chapter

23 när folk och riken samlas
    för att tjäna honom.

Read full chapter

(A) Det ska ske i den yttersta tiden
    att berget med Herrens hus
        ska stå fast grundat
    och vara högst bland bergen,
        upphöjt över höjderna.
    Alla hednafolk ska strömma dit,
(B) många folk ska gå i väg och säga:
    "Kom, låt oss gå upp
        till Herrens berg,
            till Jakobs Guds hus.
    Han ska lära oss sina vägar
        så att vi kan vandra
            på hans stigar."
    För undervisning ska gå ut
        från Sion,
    Herrens ord från Jerusalem.
(C) Han ska döma mellan hednafolken
        och skipa rätt för många folk.
    Då ska de smida sina svärd
        till plogbillar
    och sina spjut
        till vingårdsknivar.
    Folk ska inte lyfta svärd mot folk
        och inte mer öva för krig.
Kom, ni av Jakobs släkt,
    låt oss vandra i Herrens ljus.

Herrens dag

Du har förskjutit ditt folk,
        Jakobs hus,
    för de är fulla
        av Österlandets tänkande,
            de är spåmän som filisteerna.
    De sluter förbund
        med främmande folk.
Deras land är fullt av silver och guld,
        det är ingen ände på deras skatter.
    Deras land är fullt av hästar,
        det är ingen ände
            på deras vagnar[a].
(D) Deras land är fullt av avgudar,
    och de tillber sina händers verk,
        det som deras fingrar har gjort.
Därför blir människorna nerböjda
        och männen ödmjukade.
    Du ska inte förlåta dem.

10 (E) Fly in i klippan och göm dig i stoftet
    av fruktan för Herren
        och hans höga majestät,
11 (F) för människornas stolta ögon
    ska ödmjukas,
        männens högmod bli nerböjt.
    Herren ensam
        ska vara upphöjd på den dagen.

12 (G) För Herren Sebaots dag
        ska komma
    mot allt som är stolt och högt,
        mot allt som är upphöjt
            så att det ödmjukas,
13 mot Libanons alla cedrar,
        de höga och upphöjda,
    och Bashans alla ekar[b],
14 mot alla höga berg
        och alla stolta höjder,
15 mot alla höga torn
        och alla fasta murar,
16 mot alla Tarshishskepp[c]
        och alla ståtliga fartyg[d].
17 Människornas stolthet
        ska böjas ner
    och männens högmod
        ödmjukas.
    Herren ensam
        ska vara upphöjd på den dagen,
18 och avgudarna ska helt försvinna.

19 (H) Man ska fly in i klippgrottor
        och jordhålor
    av fruktan för Herren
        och hans höga majestät,
    när han reser sig
        för att slå jorden med skräck.
20 (I) På den dagen
    ska människorna kasta bort
        till mullvadar och fladdermöss
    sina avgudar av silver
        och avgudar av guld
    som de har gjort åt sig för att tillbe.
21 De ska fly in i klippskrevor
        och bergsklyftor
    av fruktan för Herren
        och hans höga majestät,
    när han reser sig
        för att slå jorden med skräck.

22 (J) Förlita er inte på människor,
    som bara har en vindpust
        i sin näsa!
    Vad är de att räkna med?

Read full chapter

Footnotes

  1. 2:7 hästar … vagnar   Uttryck för militär styrka (se t ex 2 Kung 6:14f, Ps 20:8).
  2. 2:13 cedrar … ekar   Det finaste träet från högländerna i Libanon (1 Kung 7:2f) och Golanhöjderna.
  3. 2:16 Tarshishskepp   Långfärdsskepp för handel med fjärran länder som Tarshish (kanske Spanien). En flotta med sådana skepp hade förlist på Joshafats tid (1 Kung 22:49, Ps 48:8).
  4. 2:16 alla ståtliga fartyg   Annan översättning:"allt som är vackert att se".

I de yttersta dagarna ska berget med Herrens hus
    stå fast grundat, högst av bergen,
överst bland kullarna.
    Alla folk ska strömma dit,
många folk ska komma och säga:
    ”Kom, låt oss gå upp på Herrens berg,
till Jakobs Guds hus!
    Han ska lära oss sina vägar,
och vi ska vandra på hans stigar.”
    Från Sion ska nämligen lagen gå ut,
        och Herrens ord från Jerusalem.
Han ska döma mellan nationerna,
    skipa rätt åt många folk.
De ska smida sina svärd till plogbillar
    och sina spjut till vingårdsknivar.
En nation ska inte mer lyfta svärd mot en annan
    och inte mer träna sig för krig.

Kom, Jakobs släkt,
    och låt oss vandra i Herrens ljus!

Herrens dag

Du har förskjutit ditt folk, Jakobs släkt,
    därför att det var fullt av österns vidskepelse,
spåmän som filistéerna,
    och de gör handslag med hedningar.[a]
Landet är fullt av silver och guld,
    av tallösa skatter,
och det är fullt av hästar och tallösa vagnar.
    Landet är fullt av avgudar,
och folket tillber människohänders verk,
    det som deras fingrar har gjort.
Därför tvingas människan att böja sig
    och mänskligheten förödmjukas.
Förlåt dem inte!

10 Fly in i klippan,
    göm dig i stoftet,
av fruktan för Herren
    och hans höga majestät.
11 De högmodigas blick ska förödmjukas,
    människans stolthet knäckas.
Herren och endast han ska vara upphöjd den dagen.

12 Härskarornas Herre har bestämt en dag
    då han ska ta itu med allt stolt och högfärdigt,
med all uppblåst stolthet,
    och det ska förödmjukas,
13 liksom alla Libanons cedrar,
    de höga och upphöjda,
och alla Bashans ekar,
14     alla höga berg
och alla höga kullar,
15     alla höga torn
och befästa murar,
16     alla Tarshish-skepp
och alla ståtliga fartyg.
17     Människors högmod ska brytas ner
och deras stolthet knäckas.
    Herren ensam ska vara upphöjd den dagen
18 och avgudarna ska försvinna.

19 Man ska fly in i klippgrottor och jordhålor
    av fruktan för Herren
och hans praktfulla höghet,
    när han reser sig för att skaka jorden.
20 Den dagen ska människorna kasta ut
    åt mullvadar och fladdermöss
sina avgudar av silver och guld,
    som de gjort åt sig och tillbett.
21 De ska fly in i klippskrevor och bergsklyftor
    av fruktan för Herren
och hans praktfulla höghet,
    när han reser sig
    för att skaka jorden.

22 Sätt inget hopp till en människa
    som inte är mer än sin andedräkt!
    Vad är hon att räkna med?

Read full chapter

Footnotes

  1. 2:6 I sista satsen i versen är grundtextens innebörd osäker.

Israel ska återvända till sitt land

(A) Det ska ske i den yttersta tiden

        att berget med Herrens hus
        ska stå fast grundat
    och vara högst bland bergen,
        upphöjt över höjderna.
    Och alla folk ska strömma dit.
(B) och många folk ska gå i väg och säga:
    ”Kom, låt oss gå upp
        till Herrens berg,
            till Jakobs Guds hus.
    Han ska lära oss sina vägar
        så att vi kan vandra
            på hans stigar.”
    För undervisningen
        ska gå ut från Sion,
    Herrens ord från Jerusalem.
(C) Han ska döma mellan många folk
    och skipa rätt åt mäktiga hednafolk,
        ända bort i fjärran land.
    Då ska de smida sina svärd
            till plogbillar
        och sina spjut till vingårdsknivar.
    Folken ska inte lyfta svärd
        mot varandra
    och inte mer öva för krig.[a]
(D) Var och en ska sitta
    under sin vinstock och sitt fikonträd[b]
        utan fruktan,
    för så har Herren Sebaots mun talat.
(E) Alla andra folk vandrar
        vart och ett i sin guds namn,
    men vi ska vandra
        i Herren vår Guds namn,
    alltid och för evigt.

(F) På den dagen, säger Herren,
        ska jag samla de haltande
    och föra samman de fördrivna
        och dem som jag har plågat.
(G) Jag ska göra de haltande till en rest
    och de fördrivna
        till ett mäktigt folk,
    och Herren ska vara kung
        över dem på Sions berg
            från nu och till evig tid.
(H) Och du Herdetorn,
        dottern Sions kulle,
    till dig ska det komma,
        det forna herraväldet ska komma,
    dottern Jerusalems kungadöme.

(I) Men varför ropar du så högt?
    Finns det ingen kung hos dig,
        är din rådgivare borta
    eftersom du gripits av vånda
        likt en barnaföderska?
10 (J) Vrid dig i födslosmärtor
    likt en födande kvinna,
        dotter Sion,
    för nu måste du dra ut ur staden
        och bo på öppna fältet.
    Ända till Babel[c] ska du komma.
        Där ska du befrias,
    där ska Herren förlossa dig
        ur dina fienders hand.

11 (K) Nu samlas många folk mot dig,
        och de säger:
    ”Hon ska bli orenad,
        och våra ögon ska se
            med lust på Sion.”
12 (L) Men de känner inte
        Herrens tankar,
    de förstår inte hans rådslut,
        att han har samlat dem
            som kärvar till tröskplatsen.
13 (M) Res dig och tröska[d], dotter Sion,
    för jag ska ge dig horn av järn
        och klövar av koppar.
    Du ska krossa många folk
        och viga bytet från dem åt Herren,
    deras skatter åt hela jordens Herre.

Read full chapter

Footnotes

  1. 4:1f Stycket återfinns även i Jesaja 2:2-4. De två profeterna var samtida och kände troligen varandra.
  2. 4:4 under sin vinstock och sitt fikonträd   Uttryck för trygghet och gott liv (jfr 1 Kung 4:25, Sak 3:10).
  3. 4:10 till Babel   Hit fördes folket bort över hundra år senare, 597 och 587 f Kr (se 2 Kung 24-25). De befriades av perserkungen Koresh 539 f Kr (Esra 1) och fick återvända till sitt land (vers 6).
  4. 4:13 tröska   Att krossa skördad säd på tröskplatsen (Jes 28:28), en bild för våldsam behandling.

Israels återupprättelse

(4:1—5:15)

Herrens berg

(Jes 2:2-4)

I de yttersta dagarna

ska berget med Herrens hus stå fast grundat,
    högst av bergen,
överst bland kullarna.
    Folken ska strömma dit,
många folk ska komma och säga:
    ”Kom, låt oss gå upp på Herrens berg,
till Jakobs Guds hus!
Han ska lära oss sina vägar,
    och vi ska vandra på hans stigar.”
Från Sion ska nämligen lagen gå ut,
    och Herrens ord från Jerusalem.
Han ska döma mellan många folk
    och skipa rätt bland mäktiga nationer långt borta.
De ska smida sina svärd till plogbillar
    och sina spjut till vingårdsknivar.
En nation ska inte mer lyfta svärd mot en annan
    och inte mer träna sig för krig.
Var och en ska sitta
    under sin vinstock och sitt fikonträd,
utan att någon skrämmer dem mer.
    Härskarornas Herre har talat.
De andra folken vandrar
    i sina gudars namn,
men vi vandrar i Herrens,
    vår Guds, namn i all evighet.

Herrens plan

”Den dagen, säger Herren,

ska jag samla de haltande,
    föra samman de skingrade
och dem som jag har plågat.
    Jag ska göra de haltande till en kvarleva,
de fördrivna till en mäktig nation,
    och Herren ska vara deras kung
på Sions berg
    nu och för evigt.
Du, herdetorn, dotter Sions kulle,
    till dig ska makten komma tillbaka
och dotter Jerusalems forna herravälde återvända.”

Men varför ropar du nu så högt?
    Finns det ingen kung hos dig?
Har din rådgivare försvunnit?
    Smärtan har ju drabbat dig
    som när en kvinna föder barn.
10 Vrid dig i födslovånda,
    dotter Sion, likt en barnaföderska,
för nu måste du lämna staden
    och bo ute på fältet!
Du måste komma till Babylon.
    Men där ska du bli räddad,
där ska Herren befria dig
    ur dina fienders grepp.

11 Många folk har samlat sig mot dig
    och säger:
”Låt Sion bli orenat,
    det vill vi beskåda!”
12 Men de känner inte Herrens tankar
    och förstår inte hans planer,
att han har samlat dem
    som kärvar på en tröskplats.
13 ”Res dig upp och tröska, dotter Sion!
    Jag ska ge dig horn av järn
och klövar av koppar,
    så att du kan krossa många folk.”
Deras orätta byte
    ska du viga åt Herren,
deras rikedomar åt hela jordens Herre.

Read full chapter

15 (A) Fjärran ifrån ska man komma för att bygga på Herrens tempel, och ni ska förstå att Herren Sebaot har sänt mig till er. Så ska ske om ni lyder Herren er Guds röst.”

Read full chapter

15 Man ska komma fjärran ifrån för att bygga Herrens tempel, och ni ska inse att det är härskarornas Herre som har sänt mig till er. Detta ska ske om ni noga lyder Herren, er Gud.”

Read full chapter