Add parallel Print Page Options

Lovsång till Guds godhet

65 För körledaren. En psalm av David, en sång.

Gud, i stillhet lovprisas du i Sion,
    till dig uppfylls löftet.
Du hör bön,
    till dig kommer alla människor.
Mina syndiga ord är mig övermäktiga.
    Du försonar våra överträdelser.
Lycklig är den som du har utvalt
    till att komma nära dig och bo i dina förgårdar.
Vi fylls av det goda från ditt hus,
    det heliga i ditt tempel.

Med väldiga gärningar svarar du oss i rättfärdighet,
    Gud, du vår räddare,
    du som är en tillflykt för hela jorden och de avlägsna haven,
du som befäster bergen med makt,
    rustad med styrka,
du som stillar havens och vågornas brus
    och folkens larm.
De som bor långt bort fruktar för dina tecken.
    Från öster till väster framkallar du jubel.

10 Du tar hand om jorden och vattnar den,
    du gör den bördig, rik.
Guds flod är full av vatten.
    Du förbereder sådden,
    för så har du ordnat det.
11 Du vattnar fårorna, jämnar de upplöjda fälten,
    låter regnskurar mjuka upp jorden,
    och du välsignar dess växt.
12 Du kröner året med det goda,
    och dina vagnar fylls av överflöd.
13 Betesmarkerna i ödemarken grönskar,
    höjderna klär sig i glädjerop.
14 Ängarna fylls av fårhjordar,
    och dalarna täcks av säd.
Man sjunger och ropar av glädje.

65 För sångmästaren; en psalm; en sång av David.

Gud, dig lovar man i stillhet i Sion, och till dig får man infria löfte.

Du som hör bön, till dig kommer allt kött.

Mina missgärningar voro mig övermäktiga; men du förlåter våra överträdelser.

Säll är den som du utväljer och låter komma till dig, så att han får bo i dina gårdar. Må vi få mätta oss med det goda i ditt hus, det heliga i ditt tempel.

Med underbara gärningar bönhör du oss i rättfärdighet, du vår frälsnings Gud, du som är en tillflykt för alla jordens ändar och för havet i fjärran;

du som gör bergen fasta genom din kraft, ty du är omgjordad med makt;

du som stillar havens brus, deras böljors brus och folkens larm.

De som bo vid jordens ändar häpna för dina tecken; österland och västerland uppfyller du med jubel.

10 Du låter dig vårda om landet och giver det överflöd, rikedom i ymnigt mått; Guds källa har vatten till fyllest. Du bereder säd åt människorna, när du så bereder jorden.

11 Dess fåror vattnar du, du jämnar det som är upplöjt; med regnskurar uppmjukar du den, det som växer därpå välsignar du.

12 Du kröner året med ditt goda, och dina spår drypa av fetma.

13 Betesmarkerna i öknen drypa, och höjderna omgjorda sig med fröjd.

14 Ängarna hölja sig i hjordar, och dalarna betäckas med säd; man höjer jubelrop och sjunger.