Add parallel Print Page Options

74 En sång av Asaf. Varför, o Gud, har du så alldeles förkastat oss, varför ryker din vredes eld mot fåren i din hjord?

Tänk på din menighet, som du i fordom tid förvärvade, som du förlossade, till att bliva din arvedels stam; tänk på Sions berg, där du har din boning.

Vänd dina steg till den plats där evig förödelse råder; allt har ju fienden fördärvat i helgedomen.

Dina ovänner hava skränat inne i ditt församlingshus, de hava satt upp sina tecken såsom rätta tecken.

Det var en syn, såsom när man höjer yxor mot en tjock skog.

Och alla dess snidverk hava de nu krossat med yxa och bila.

De hava satt eld på din helgedom och oskärat ända till grunden ditt namns boning.

De hava sagt i sina hjärtan: »Vi vilja alldeles kuva dem.» Alla Guds församlingshus hava de bränt upp här i landet.

Våra tecken se vi icke; ingen profet finnes mer, och hos oss är ingen som vet för huru länge.

10 Huru länge, och Gud, skall ovännen få smäda och fienden oavlåtligen få förakta ditt namn?

11 Varför håller du tillbaka din hand, din högra hand? Drag den fram ur din barm och förgör dem.

12 Gud, du är ju min konung av ålder, du är den som skaffar frälsning på jorden.

13 Det var du som delade havet genom din makt; du krossade drakarnas huvuden mot vattnet.

14 Det var du som bräckte Leviatans huvuden och gav honom till mat åt öknens skaror.

15 Det var du som lät källa och bäck bryta fram; du lät ock starka strömmar uttorka.

16 Din är dagen, din är ock natten, du har berett ljuset och solen.

17 Det är du som har fastställt alla jordens gränser; sommar och vinter äro skapade av dig.

18 Så tänk nu på huru fienden smädar HERREN, och huru ett dåraktigt folk föraktar ditt namn.

19 Lämna ej ut åt vilddjuren din turturduvas själ; förgät icke för alltid dina betrycktas liv.

20 Tänk på förbundet; ty i landets smygvrår finnes fullt upp av våldsnästen.

21 Låt icke den förtryckte vika tillbaka med blygd, låt den betryckte och den fattige lova ditt namn.

22 Stå upp, o Gud; utför din sak. Betänk huru du varder smädad hela dagen av dåren.

23 Glöm icke bort dina ovänners rop, dina motståndares larm, som alltjämt höjes.

Klagan över landets och templets förstörelse

74 Maskil. Av Asaf.[a]

Gud, varför har du förkastat oss för evigt?
    Varför brinner din vrede mot fåren på dina egna ängar?
Kom ihåg din församling
    som du en gång vann åt dig,
ditt folk som du friköpte till din egendom,
    Sions berg, din boning.
Styr dina steg mot de eviga ruinerna.
    Fienden har ödelagt allting i helgedomen.

Dina fiender har skränat i ditt hus
    och ställt upp sina egna tecken där.
Det var som när man slår med yxor
    i en tät skog.
De slog sönder alla snidade paneler
    med yxor och bräckjärn.
De satte eld på din helgedom,
    så att den brann ner till grunden.
    De vanhelgade ditt namns boning.
De sa för sig själva:
    ”Vi ska krossa dem helt.”
    De brände ner alla gudstjänstplatser i landet.

Vi ser inte våra tecken.
    Profeterna är borta.
    Ingen av oss vet hur länge detta varar.
10 Gud, hur länge ska fienden få håna?
    Ska fienden för all framtid få dra ditt namn i smutsen?
11 Varför griper du inte in utan håller tillbaka din högra hand?
    Dra fram den ur din mantel och förgör dem!

12 Gud, sedan urminnes tid har du varit min kung.
    Du kommer med räddning till jorden.

13 Med din styrka besegrade du Havet.
    Du klöv havsodjurens huvuden,
14 du krossade Leviatans huvuden
    och gav honom till mat åt öknens varelser.[b]
15 Du öppnade källor och strömmar,
    du lät starka strömmar torka ut.
16 Både dag och natt är din egendom,
    och du satte dit både ljuset och solen.
17 Du har satt jordens gränser,
    och du skapade sommaren och vintern.

18 Men Herre, tänk på hur fienden hånar
    och hur dåraktigt folk föraktar ditt namn.
19 Utlämna inte din turturduva[c] åt dessa rovdjur,
    glöm inte dina hjälplösa för alltid.
20 Kom ihåg ditt förbund!
    Landets mörka hörn är våldets boningar.
21 Låt inte den förtryckte dra sig undan i skam,
    låt de fattiga och förtryckta prisa ditt namn.
22 Res dig, Gud, och försvara din sak!
    Tänk på hur du dagen lång hånas av dårar.
23 Ha inte överseende med dina motståndares skrik
    och fienders larm som ständigt hörs.

Footnotes

  1. 74:1 Psalmen kan vara skriven efter templets förstörelse 587 f.Kr.
  2. 74:14 Verser 13-15 syftar antingen på skapelsen eller på uttåget ur Egypten.
  3. 74:19 Enligt bl.a. Septuaginta den som prisar dig.