Psalm 79

Bön med anledning av Jerusalems förstöring

En psalm av Asaf.

Gud, hednafolken har fallit in i din arvedel,
de har orenat ditt heliga tempel,
    de har gjort Jerusalem till en stenhop.
De har givit dina tjänares kroppar
    till mat åt himlens fåglar,
dina frommas kött åt markens djur.
De har utgjutit deras blod som vatten
runt omkring Jerusalem,
    ingen fanns som begravde dem.
Vi föraktas av våra grannar,
    vi hånas av dem som är omkring oss.

Hur länge, Herre?
    Skall du vredgas för evigt?
Hur länge skall din iver brinna som eld?
Utgjut din vrede över hednafolken
    som inte känner dig,
över riken som inte åkallar ditt namn.
Ty de har ätit upp Jakob
    och förstört hans boning.
Tillräkna oss inte våra fäders missgärningar,
låt din barmhärtighet snart komma oss till mötes,
ty vi har sjunkit mycket djupt.
Hjälp oss, du vår frälsnings Gud,
    för ditt namns äras skull!
Rädda oss och förlåt oss våra synder
för ditt namns skull!
10 Varför skulle hednafolken få säga:
"Var är nu deras Gud?"
Låt det inför våra ögon bli känt bland hednafolken,
hur du hämnas dina tjänares utgjutna blod.
11 Låt de fångnas klagorop komma inför ditt ansikte,
låt dödens barn få leva genom din starka arm.
12 Låt våra grannar få sjufalt igen
    för sina smädelser mot dig, Herre.

13 Vi som är ditt folk och får i din hjord,
vi vill tacka dig för evigt,
    vi vill förkunna ditt lov från släkte till släkte.

Nationell klagosång efter Jerusalems förstörelse

79 En psalm av Asaf.

Gud, främmande folk har angripit din arvedel.
    De har orenat ditt heliga tempel
    och lagt Jerusalem i ruiner.
De har gett dina tjänares döda kroppar
    till mat åt himlens fåglar
    och dina frommas kroppar åt vilda djur.
De har utgjutit deras blod som vatten överallt i Jerusalem.
    Det finns ingen kvar för att begrava dem.
Vi föraktas av våra grannar,
    vi hånas och bespottas av dem som finns runt omkring oss.

Herre, hur länge ska din vrede vara? För evigt?
    Hur länge ska din svartsjuka brinna som eld?
Ös ut din vrede över de folk som inte känner dig,
    över riken som inte åkallar ditt namn,
för de har slukat Jakob
    och ödelagt hans land.

Lasta inte oss för våra fäders synder.
    Låt oss snart få möta din barmhärtighet,
    för vi är i stor nöd.
Hjälp oss, Gud, du vår räddare,
    för ditt namns äras skull.
Befria oss och sona våra synder
    för ditt namns skull.
10 Varför skulle folken få säga:
    ”Var är deras Gud?”
Låt det bli känt för folken inför våra ögon
    hur du hämnas dina tjänares blod!
11 Låt fångarnas klagan få nå fram till dig,
    skona de dödsdömdas liv med din starka arm.

12 Låt våra grannar få sjufalt igen
    för att de hånat dig, Herre!
13 Då vill vi, ditt folk och får i din hjord,
    prisa dig i evighet.
Från generation till generation
    vill vi lovprisa dig.