Add parallel Print Page Options

En bön om återupprättelse efter en stor förödelse

80 För körledaren, efter ”Förbundstecknets lilja”[a]. En psalm av Asaf.

Israels herde, lyssna,
    du som leder Josef som en hjord!
Du, som tronar över keruberna,
    träd fram i glans
inför Efraim, Benjamin och Manasse.
    Väck din styrka och kom till vår räddning!
Upprätta oss, Gud!
    Låt ditt ansikte lysa,
    så att vi blir räddade!

Herre, härskarornas Gud,
    hur länge ska du vara vred på ditt folks böner?
Du har låtit dem äta tårebröd,
    gett dem tårar att dricka i mängder.
Du har gjort oss till ett stridsämne för våra grannar.
    Våra fiender hånar oss.

Härskarornas Gud, upprätta oss!
    Låt ditt ansikte lysa,
        så att vi blir räddade!

Du tog en vinranka ut ur Egypten,
    du drev bort folken och planterade den.
10 Du röjde marken
    och den slog rot, den uppfyllde landet.
11 Bergen täcktes av dess skugga,
    mäktiga[b] cederträd av dess grenar.
12 Den bredde ut sina grenar mot havet
    och sina skott ända till floden[c].

13 Varför har du brutit ner dess murar,
    så att vem som helst som går förbi kan plocka av den?
14 Vildsvin från skogen slukar i sig den,
    markens djur äter upp den.
15 Härskarornas Gud, kom tillbaka!
    Se ner från himlen och ta hand om denna vinranka,
16 den som du med egen hand har planterat
    och låtit växa åt dig.

17 De har huggit ner den och bränt den,
    men de ska förgås inför din tillrättavisande blick.
18 Håll din hand över mannen vid din högra sida,
    den människoson som du har fostrat.
19 Då ska vi inte mer vika bort från dig.
    Håll oss vid liv så att vi alltid kan åkalla ditt namn.

20 Herre, härskarornas Gud,
    låt ditt ansikte lysa,
så att vi blir räddade!

Footnotes

  1. 80:1 Jfr not till 60:1.
  2. 80:11 Ordagrant: Guds, vilket ibland tycks användas för att markera superlativ.
  3. 80:12 Det är floden Eufrat som avses.

80 För sångmästaren, efter »Liljor»; ett vittnesbörd; av Asaf; en psalm.

Lyssna, du Israels herde, du som leder Josef såsom din hjord; du som tronar på keruberna, träd fram i glans.

Låt din makt vakna upp till att gå framför Efraim och Benjamin och Manasse, och kom till vår frälsning.

Gud, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.

HERRE Gud Sebaot, huru länge skall du vredgas vid ditt folks bön?

Du har låtit dem äta tårebröd och givit dem tårar att dricka i fullt mått.

Du gör oss till ett trätoämne för våra grannar, och våra fiender bespotta oss.

Gud Sebaot, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.

Ett vinträd flyttade du från Egypten, du förjagade hedningarna och planterade det.

10 Du röjde rum för det, och det slog rötter och uppfyllde landet.

11 Bergen blevo betäckta av dess skugga och Guds cedrar av dess rankor;

12 det utbredde sina revor ända till havet och sina telningar intill floden.

13 Varför har du då brutit ned dess hägnad, så att alla vägfarande riva till sig därav?

14 Vildsvinet från skogen frossar därpå, och djuren på marken äta därav.

15 Gud Sebaot, vänd åter, skåda ned från himmelen och se härtill, och låt dig vårda om detta vinträd.

16 Skydda trädet som din högra hand har planterat, och den son som du har fostrat åt dig.

17 Det är förbränt av eld och kringhugget; för ditt ansiktes näpst förgås de.

18 Håll din hand över din högra hands man, över den människoson som du har fostrat åt dig.

19 Då skola vi icke vika ifrån dig; behåll oss vid liv, så skola vi åkalla ditt namn.

20 HERRE Gud Sebaot, upprätta oss; låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.